Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer. Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie där vetenskapliga studier söktesgenom databassökning samt manuell sökning. Tolv vetenskapliga studier analyserades.Resultat: Resultatet baseras på fysiska-, psykiska- och socialaerfarenheter. Det framkom att fysisk- och mental trötthet, smärta,andningssvårigheter, rädsla, hopp, ångest och oro, förlust av relationer samtskuldkänslor är erfarenheter som personer med lungcancer har. Slutsats/konklusion:God kommunikation/informationmellan sjuksköterska och patient är viktigt. Medvetenhet omerfarenheter av lungcancer kan leda till attlivskvalitén höjs och att vårdupplevelsen förbättras. / Background: In the world around 1.4 million people are dying from lung cancer each year. The prognosis is worse than for other diagnosis. More than five year survival is rare among both women and men. Awareness of experiences of lung cancer is important and it can lead to a better experience for the patient. Aim: To describe people's experiences of living with lung cancer. Method: The study was a literature review and scientific studies were found in databases and in manual searches. Twelve scientific studies were analyzed. Results: The results are based on physical, psychological and social experiences. The findings resulted in nine themes: physical- and mental fatigue, pain, breathing difficulties, fear, hope, worry and anxiety, loss of relationships and feelings of guilt. These are experiences that people with lung cancer have. Conclusion: Good communication/ information between the nurse and patient are important. Awareness of the experiences of lung cancer may improve patients' quality of life and experiences of care.

<p>Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; <em>känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen – att söka hjälp samt behandling – Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet. Ungdomarnas upplevelser i samband med sjukdomen är något vårdpersonal bör erhålla ökad kunskap om för att på så sätt kunna arbeta utifrån en mer omfattande individanpassad omvårdnad. </em></p> / <p>During the last 50 years the amount of depressed individuals has increased, and also noticeably increased among the younger generation. Depression is a disease characterized by a noticeably decreased quality of life which is something nurses should try helping the patient to recapture and maintain. The aim of this literature review is to put together and highlight research regarding adolescents’ experiences of being struck by, and living with, depression. The result is based on five themes which has emerged in connection with the analysis of adolescents’ lived stories: <em>the feeling of not recognizing yourself, the feeling that something is not right when the unusual state of mind is not reversing, the feeling of not being able to handle the situation on your own, the experience of dealing with the situation - seeking help and also <em>The adolescents reflections concerning the sickening. The adolescents’ experiences in relation to the disease is something all healthcare personal should gain more knowledge about to be able to work from a more comprehensive, individually adapted care. </em></em></p>

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som i Sverige drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen är progressiv och gör att den drabbade personen förlorar kroppsliga funktioner och avlider oftast inom fem år. Att arbeta med personer som har en dödlig sjukdom kräver inte bara kunskap om sjukdomen utan också om hur personer upplever att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen gjordes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier presenterar upplevelserna av att leva med ALS. Dessa benämns En kropp i förändring, Relationer till andra påverkas, Hopp &amp; hopplöshet, Kontroll &amp; kontrollförlust samt Existensen utmanas. Slutsats: Personer som lever med ALS upplever ofta negativa känslor vilket påverkade deras livskvalitet i negativ riktning. Det uppmärksammades i mindre utsträckning även positiva känslor i samband med sjukdomen. För att kunna tillgodose en tillfredställande vård med grund i de individuella upplevelserna finns det behov av mer forskning inom ämnet. Genom mer kunskap om hur sjukdomen upplevs ökar förutsättningarna för personal att möta dem i deras individuella behov och därmed kan individens välbefinnande under sjukdomsförloppet öka. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a neurological disorder and in Sweden it affects about 200 people each year. The disease is progressive and makes the affected person lose bodily functions and usually dies within five years. Working with people who have a terminal illness requires not only knowledge of the disease, but also about how people experience living with the disease. Objective: The objective was to describe people's experiences of living with Amyotrophic lateral sclerosis. Method: A general literature review based on nine scientific articles was conducted. The analysis was done by a manifest content analysis. Results: Five categories presents the experiences of living with ALS. These are called A body in change, Relationships with others are affected, Hope &amp; hopelessness, Control &amp; loss of control and The existence challenged. Conclusion: People living with ALS often experience negative emotions which affected their quality of lifein a negative direction. Positive emotions associated with the disease was noticed in a lesser extent. To be able to reach a satisfactory care with basis in the individual experiences, there is a need for more research on the subject. More knowledge about how the disease is experienced increase the chances for the staff to meet them in their individual needsand therefore, the individual's well-being during the disease progression increase.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas årligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen är obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre år efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier bildades; oro och ångest över att leva med en obotlig sjukdom; att finna mening i livet trots sjukdomen. Slutsats: Personer med sjukdomen ALS upplever i större utsträckning känslor av sorg, oro och skuld, vilket mer eller mindre påverkar deras livskvalitet på ett negativt sätt. Sjuksköterskans uppgift är att vara öppensinnad, observant och lyhörd i mötet med personer som är i behov av fysisk såväl som psykisk omvårdnad varpå behovet av kunskap inom ämnet ökar i samband med personernas individuella behov. Mer ämnesrelaterad forskning, exempelvis i form av intervjuer med åldersgrupperade patienter, hade bidragit till djupare kunskaper om personernas egna upplevelser kring sjukdomen. Resultatet av vidare forskning kommer att bidra till bättre förutsättningar för sjuksköterskan att vårda denna patientgrupp, och kan således bidra till att personer med ALS får ett bättre liv. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a neurological disorder that affects the body’s motor nerve cells and leads to a progressive weakening of the muscles. In Sweden, about 200 people are diagnosed with ALS annually. Patients usually die of this incurable disease within three years of onset. Purpose: The aim was to describe people’s experiences of living with ALS. Method: A literature review based on 12 scientific articles. Results: Two main categories were identified; worry and anxiety over living with an incurable disease; finding meaning in life despite the disease. Conclusion: People with ALS experience sadness, anxiety and guilt; this frequently has a negative impact upon the patient’s quality of life. The nurse’s role is to be open-minded, observant and responsive in meeting people who are in need of physical and mental nursing whereupon the need for knowledge of the subject increases with the individual’s needs. Further research, perhaps by interviewing ALS patients related to age, will lead to a deeper knowledge of the individual’s personal experiences surrounding the disease. The result of such further research will contribute better conditions for the nurse to care for this patient group, which may help people with ALS to a better life.

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Idag uppskattas det att cirka 5–20% av jordens befolkning lever med IBS. Orsaker till uppkomsten av IBS är ännu oklar, men det finns misstankar om att IBS tros bero på en komplicerad samverkan mellan psykiska och fysiska förhållanden. Det finns inget botemedel för IBS, däremot finns det olika behandlingar för symtomen. Diagnosen ställs utifrån symtom, vilket kan anses som svårt med tanke på att det inte finns någon sjuk vävnad i tarmen. Det finns en bristande kunskap om hur det är att leva med IBS från samhället och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med Irritable Bowel Syndrom.  Metod: En litteraturöversikt har tillämpats utifrån Fribergs (2017) metod. Följande datatabaser har använts: CINAHL Complete, SwePub, Medline och PubMed. Elva vetenskapliga artiklar har valts ut, både kvalitativa, kvantitativa samt mixad metod inkluderades till resultatet. Resultat: Under analysen växte två huvudteman fram, Påverkan på det dagliga livet samt Oförståelse och förståelse från omvärlden. Det förstnämnda temat innehåller underteman som Isolering, Uppoffring, Anpassning och Opålitlig kropp. Det andra huvudtemat berör underteman som Skam, Skuld, Stigma, Rädsla och Bemötande i sjukvården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons hälsokors och begreppet lidande. De delar från resultatet som författarna ansåg som viktigast att belysa diskuterades i resultatdiskussionen. Det handlade om mötet med vården, olika anpassningar i det dagliga livet och stigmatisering.

Bakgrund: Endometrios är ett gynekologiskt ohälsotillstånd och prevalensen är 6–10 % av den kvinnliga befolkningen i världen. Endometrios kännetecknas av smärta i samband med menstruationsblödning. Fertiliteten hos kvinnan kan påverkas negativt på grund av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre vuxna kvinnors upplevelser av vardagen med endometrios. Metod: En analys av tre bloggar med kvalitativ ansats har genomförts. En innehållsanalys har utförts med stöd av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema, smärta. Smärtan kvinnorna upplevde påverkade hela deras livssituation. Fem huvudkategorier framgick och dessa är Kroppsliga behov, Relationer, Arbetsförmåga, Mediciner och Kontakt med vården. Slutsats: Endometrios innebär hinder och svårigheter i kvinnornas vardag. Aspekter som kvinnorna upplevde påverkades av endometrios var till exempel relationer, kontakt med vården och kroppsliga behov. Kvinnorna behöver hjälp av olika inrättningar i sjukvården och det är av vikt att sjuksköterskor har översiktlig kunskap om endometrios. Det behövs forskning inriktad på hur sjuksköterskor skall hjälpa kvinnorna med deras smärtproblematik samt hur sjuksköterskan ska bidra till att kvinnornas vardag förenklas.

Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, även kallat ALS, är en obotlig sjukdom som orsakar att nervceller som styr skelettmuskulatur dör. Detta leder till muskelförtvining och senare förlamning. I Sverige insjuknar 220-250 personer årligen, de flesta är mellan 45-75 år. Vården har ett stort ansvar gällande symtomlindring, då inga botemedel hittats. På så sätt har sjuksköterskan ett stort omvårdnadsansvar kring patienter med ALS, för att underlätta vardagen och hjälpa patienten att bibehålla sin livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på en studie med mixad metod, sex kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med ALS var svår att hantera ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Flera copingstrategier visade sig underlätta upplevelsen av att leva med sjukdomen. Stöd från närstående var viktigt trots att detta kunde upplevas som jobbigt då många personer kände sig som en börda gentemot sina närstående. Vården beskrevs som en viktig del i den sjukdomsdrabbades liv genom att hjälpa personen med information om sjukdomen och eventuella hjälpmedel. Den psykiska upplevelsen av ALS visade sig vara jobbig, vilket ofta hörde ihop med försämrad fysisk förmåga samt smärta. Slutsats: ALS är en obotlig sjukdom som medför en stor livsförändring och resultatet visade att de negativa upplevelserna av sjukdomen var dominerande. Genom kompetens inom området av vårdpersonal, kan upplevelsen av de svårigheter som kommer med sjukdomen underlättas genom gott stöd och symtomlindring. / Background: ALS, also called amyotrophic lateral sclerosis, is an incurable disease that affects the nerve cells which controls voluntary muscles. This leads to a loss of muscles and paralysis. About 220 to 250 people in Sweden get the disease every year, and it usually starts at the age 45 to the age 75. Healthcare has an important role to relieve the symptoms of ALS, as no cure is yet to be found. Nurses have a great responsibility to provide good care to help the patient maintain a good life quality and help to relieve the experience of living with ALS. Aim: The aim of this study was to describe how people experienced living with ALS. Method: A descriptive literature study based on one study with a mixed method, seven quantitative and six qualitative scientific studies. Results: The results showed that living with ALS was difficult to deal with in a physical and mental way. Several coping strategies showed to ease the experience of living with the disease. Support from relatives was important but many people felt like they were a burden towards their relatives. Healthcare was an important part of the experience of living with ALS, as healthcare could help the person with information about the disease and assistive devices. The psychological experience of living with ALS was difficult because of the physical impairment and the pain coming with the disease. Conclusion: ALS is an incurable disease that affects the daily life of those living with it and the results showed that the negative experiences were dominating. With knowledge about ALS, the healthcare professionals can relieve the symptoms and support the people living with it.