Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund:Njurarnas huvudfunktioner har en vital roll och är en förutsättning till att upprätthålla kroppens balans. Kronisk njursvikt orsakar en kraftig reducering av funktionerna och i värsta fall kan njurarna helt sluta att fungera. Tillståndet leder till döden om inte dialysbehandling eller njurtransplantation genomförs. Under flera decennier har det skett en ökning av patienter som utvecklar kronisk njursvikt och därmed får dialysbehandling. Att leva med kronisk sjukdom orsakar svårigheter och förändringar i livet. Genom en god vård kan sjuksköterskan främja patientens livskvalitet och välbefinnande trots kronisk njursvikt och ett liv med hemodialys.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter med kronisk njursvikt upplever livet med hemodialys.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar som analyserats. Metoden innefattade att identifiera likheter och skillnader som sedan bildade nya teman till litteraturöversiktens resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Under analysen identifierades femhuvudteman: En förändrande process, Ett liv som begränsar, Hemodialys som en fängslande frihet, En oförutsägbar framtid och Upplevelsen av vårdmiljö &amp; vårdpersonal. En förändrande process kompletterades med två underteman; Emotionell påverkan och Vägen till acceptans. ÄvenHemodialys som en fängslande frihet kompletterades med två underteman; Dialysmaskinen, en vän eller en fiende? och Kroppsliga förändringar.  Diskussion: Resultatdiskussionen tolkar huvudfynden i en större helhet med hjälp av Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori, annan forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: The main functions of the kidneys have a vital role and are essential for maintaining the balance of the body. Chronic kidney disease causes a steep reduction in the kidney´s functions, in the worst-case scenario the kidneys may cease to function entirely. The condition leads to death unless treated with hemodialysis or kidney transplantation. For decades, there has been an increase in patients developing chronic kidney disease and thus receive dialysis treatment. Living with chronic disease causes difficulties and changes in life. Through good care, the nurse can promote the patient´s quality of life and well-being despite of chronic kidney disease and a life with hemodialysis. Aim: The aim was to elucidate how patients with chronic kidney disease experience life with hemodialysis. Method: The literature review was based on twelve scientific original articles that were analyzed. The method involved identifying similarities and differences that then formed new themes for the literature review results. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: During the analysis five main themes were identified: A changing process, A life that limits, Hemodialysis as a captivating freedom, An unpredictable future, and Experience of care environment &amp; healthcare staff. A changing process was supplemented with two sub-themes; The emotional impact and Path to acceptance.Additionally, Hemodialysis as a captivating freedom was supplemented by two sub-themes; The dialysis machine, a friend or an enemy? and Bodily changes.  Discussion: The results discussion interprets the main findings in a larger whole with the help of Katie Eriksson´s health science theory, other research, and the author´s own reflections.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmåga att producera insulin eller då kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebära en stor omställning i livet, vilket kan ställa höga kravpå personens levnadsvanor. Därför är det viktigt att patienten får en bra undervisning,och motiveras på bästa sätt till att klara av att leva med sjukdomen. Patientensinställning till sin sjukdom och sin situation har betydande påverkan på patientensförmåga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativaartiklar har granskats med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Utifrån deartiklarna har två teman och sex subteman skapats, för att få en bild över patienternasupplevelse av att leva med diabetes typ 2. I studiens resultat framkom att flera patienterupplever att livet har blivit förändrat och bristen på kunskap var också tydligt. En delupplevde oro och rädsla, medan andra uppfattade sjukdomen som en kamp. Involveringav anhöriga i patientens vård upplevdes olika. För att livsstilsförändringar ska integrerasi vardagen krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan, där hon ser patientenslivsvärld. Studiens resultat kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin situation och de livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga att genomföra. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag. Livsförändringarna kan hanteras genom utarbetade copingstrategier. Flertalet patienter lider av att vara beroende av dialysbehandlingen då den upptar en stor del av tiden, vilket påverkar livskvalitet för individen samt familjen. Kunskapen avser att hjälpa sjuksköterskan att finna djupare förståelse i undervisningen till patienten samt familjen. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att vara beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara närstående. 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt perspektiv inkluderades. I resultatet framkommer det att sjukdomen medför livsförändringar samt bundenhet till dialysen. Upplevelsen av ständig trötthet och svikande krafter påverkar familjerelationen. Resultatet påvisar även en ovisshet inför framtiden vilket skapar rädsla och frustration då behandlingen är opåverkbar. Sjuksköterskan behöver inbjuda till delaktighet för att skapa tillfredställelse till vård och behandling. Vi anser att en bristfällig kommunikation skapar ett onödigt lidande. Genom tron, ta dagen som den kommer samt finna positiv mening kan lidandet reduceras. I diskussionen framgår det att sjukdomen innefattar en känslomässig kamp och det är nödvändigt att finna acceptans till den livsupprätthållande dialysbehandlingen. Därför anser vi att sjuksköterskan bör avsätta tid och engagemang i undervisningen till patienten samt familjen då de utgör ett centralt stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.</p>

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.

Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen – att söka hjälp samt behandling – Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet. Ungdomarnas upplevelser i samband med sjukdomen är något vårdpersonal bör erhålla ökad kunskap om för att på så sätt kunna arbeta utifrån en mer omfattande individanpassad omvårdnad. / During the last 50 years the amount of depressed individuals has increased, and also noticeably increased among the younger generation. Depression is a disease characterized by a noticeably decreased quality of life which is something nurses should try helping the patient to recapture and maintain. The aim of this literature review is to put together and highlight research regarding adolescents’ experiences of being struck by, and living with, depression. The result is based on five themes which has emerged in connection with the analysis of adolescents’ lived stories: the feeling of not recognizing yourself, the feeling that something is not right when the unusual state of mind is not reversing, the feeling of not being able to handle the situation on your own, the experience of dealing with the situation - seeking help and also The adolescents reflections concerning the sickening. The adolescents’ experiences in relation to the disease is something all healthcare personal should gain more knowledge about to be able to work from a more comprehensive, individually adapted care.