Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas årligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen är obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre år efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier bildades; oro och ångest över att leva med en obotlig sjukdom; att finna mening i livet trots sjukdomen. Slutsats: Personer med sjukdomen ALS upplever i större utsträckning känslor av sorg, oro och skuld, vilket mer eller mindre påverkar deras livskvalitet på ett negativt sätt. Sjuksköterskans uppgift är att vara öppensinnad, observant och lyhörd i mötet med personer som är i behov av fysisk såväl som psykisk omvårdnad varpå behovet av kunskap inom ämnet ökar i samband med personernas individuella behov. Mer ämnesrelaterad forskning, exempelvis i form av intervjuer med åldersgrupperade patienter, hade bidragit till djupare kunskaper om personernas egna upplevelser kring sjukdomen. Resultatet av vidare forskning kommer att bidra till bättre förutsättningar för sjuksköterskan att vårda denna patientgrupp, och kan således bidra till att personer med ALS får ett bättre liv. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a neurological disorder that affects the body’s motor nerve cells and leads to a progressive weakening of the muscles. In Sweden, about 200 people are diagnosed with ALS annually. Patients usually die of this incurable disease within three years of onset. Purpose: The aim was to describe people’s experiences of living with ALS. Method: A literature review based on 12 scientific articles. Results: Two main categories were identified; worry and anxiety over living with an incurable disease; finding meaning in life despite the disease. Conclusion: People with ALS experience sadness, anxiety and guilt; this frequently has a negative impact upon the patient’s quality of life. The nurse’s role is to be open-minded, observant and responsive in meeting people who are in need of physical and mental nursing whereupon the need for knowledge of the subject increases with the individual’s needs. Further research, perhaps by interviewing ALS patients related to age, will lead to a deeper knowledge of the individual’s personal experiences surrounding the disease. The result of such further research will contribute better conditions for the nurse to care for this patient group, which may help people with ALS to a better life.

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Idag uppskattas det att cirka 5–20% av jordens befolkning lever med IBS. Orsaker till uppkomsten av IBS är ännu oklar, men det finns misstankar om att IBS tros bero på en komplicerad samverkan mellan psykiska och fysiska förhållanden. Det finns inget botemedel för IBS, däremot finns det olika behandlingar för symtomen. Diagnosen ställs utifrån symtom, vilket kan anses som svårt med tanke på att det inte finns någon sjuk vävnad i tarmen. Det finns en bristande kunskap om hur det är att leva med IBS från samhället och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med Irritable Bowel Syndrom.  Metod: En litteraturöversikt har tillämpats utifrån Fribergs (2017) metod. Följande datatabaser har använts: CINAHL Complete, SwePub, Medline och PubMed. Elva vetenskapliga artiklar har valts ut, både kvalitativa, kvantitativa samt mixad metod inkluderades till resultatet. Resultat: Under analysen växte två huvudteman fram, Påverkan på det dagliga livet samt Oförståelse och förståelse från omvärlden. Det förstnämnda temat innehåller underteman som Isolering, Uppoffring, Anpassning och Opålitlig kropp. Det andra huvudtemat berör underteman som Skam, Skuld, Stigma, Rädsla och Bemötande i sjukvården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons hälsokors och begreppet lidande. De delar från resultatet som författarna ansåg som viktigast att belysa diskuterades i resultatdiskussionen. Det handlade om mötet med vården, olika anpassningar i det dagliga livet och stigmatisering.

Bakgrund: Endometrios är ett gynekologiskt ohälsotillstånd och prevalensen är 6–10 % av den kvinnliga befolkningen i världen. Endometrios kännetecknas av smärta i samband med menstruationsblödning. Fertiliteten hos kvinnan kan påverkas negativt på grund av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre vuxna kvinnors upplevelser av vardagen med endometrios. Metod: En analys av tre bloggar med kvalitativ ansats har genomförts. En innehållsanalys har utförts med stöd av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema, smärta. Smärtan kvinnorna upplevde påverkade hela deras livssituation. Fem huvudkategorier framgick och dessa är Kroppsliga behov, Relationer, Arbetsförmåga, Mediciner och Kontakt med vården. Slutsats: Endometrios innebär hinder och svårigheter i kvinnornas vardag. Aspekter som kvinnorna upplevde påverkades av endometrios var till exempel relationer, kontakt med vården och kroppsliga behov. Kvinnorna behöver hjälp av olika inrättningar i sjukvården och det är av vikt att sjuksköterskor har översiktlig kunskap om endometrios. Det behövs forskning inriktad på hur sjuksköterskor skall hjälpa kvinnorna med deras smärtproblematik samt hur sjuksköterskan ska bidra till att kvinnornas vardag förenklas.

Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, även kallat ALS, är en obotlig sjukdom som orsakar att nervceller som styr skelettmuskulatur dör. Detta leder till muskelförtvining och senare förlamning. I Sverige insjuknar 220-250 personer årligen, de flesta är mellan 45-75 år. Vården har ett stort ansvar gällande symtomlindring, då inga botemedel hittats. På så sätt har sjuksköterskan ett stort omvårdnadsansvar kring patienter med ALS, för att underlätta vardagen och hjälpa patienten att bibehålla sin livskvalité. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på en studie med mixad metod, sex kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med ALS var svår att hantera ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Flera copingstrategier visade sig underlätta upplevelsen av att leva med sjukdomen. Stöd från närstående var viktigt trots att detta kunde upplevas som jobbigt då många personer kände sig som en börda gentemot sina närstående. Vården beskrevs som en viktig del i den sjukdomsdrabbades liv genom att hjälpa personen med information om sjukdomen och eventuella hjälpmedel. Den psykiska upplevelsen av ALS visade sig vara jobbig, vilket ofta hörde ihop med försämrad fysisk förmåga samt smärta. Slutsats: ALS är en obotlig sjukdom som medför en stor livsförändring och resultatet visade att de negativa upplevelserna av sjukdomen var dominerande. Genom kompetens inom området av vårdpersonal, kan upplevelsen av de svårigheter som kommer med sjukdomen underlättas genom gott stöd och symtomlindring. / Background: ALS, also called amyotrophic lateral sclerosis, is an incurable disease that affects the nerve cells which controls voluntary muscles. This leads to a loss of muscles and paralysis. About 220 to 250 people in Sweden get the disease every year, and it usually starts at the age 45 to the age 75. Healthcare has an important role to relieve the symptoms of ALS, as no cure is yet to be found. Nurses have a great responsibility to provide good care to help the patient maintain a good life quality and help to relieve the experience of living with ALS. Aim: The aim of this study was to describe how people experienced living with ALS. Method: A descriptive literature study based on one study with a mixed method, seven quantitative and six qualitative scientific studies. Results: The results showed that living with ALS was difficult to deal with in a physical and mental way. Several coping strategies showed to ease the experience of living with the disease. Support from relatives was important but many people felt like they were a burden towards their relatives. Healthcare was an important part of the experience of living with ALS, as healthcare could help the person with information about the disease and assistive devices. The psychological experience of living with ALS was difficult because of the physical impairment and the pain coming with the disease. Conclusion: ALS is an incurable disease that affects the daily life of those living with it and the results showed that the negative experiences were dominating. With knowledge about ALS, the healthcare professionals can relieve the symptoms and support the people living with it.

Bakgrund: Det finns två olika typer av diabetes, dessa består av diabetes typ 1 och diabetes typ 2. I diabetes typ 1 insjuknar vanligtvis barn under 18 år. Diabetes typ 1 är en av de livshotande obotliga sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige. Varje år insjuknar cirka 900 barn av diabetes typ 1 i Sverige och i nuläget finns det cirka 8 000 barn som lever med sjukdomen. Själv-kontroll av blodsockernivå och att på egen hand sköta sin behandling är de viktigaste uppgifterna vid egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 12 empiriska studier. För sökning av artiklar som besvarade syftet användes Cinahl med utvalda sökord. Resultat: Ungdomar fick erfara svårigheter med sin egenvård. Utifrån stöd från människor i närheten, hade flera ungdomar positiva erfarenheter medan några upplevde det motsatta. Social och kulturell påverkan begränsade ungdomar från vissa offentliga evenemang såsom skolresa, eftersom det krävdes särskild vård, mer än vad som vanligtvis behövs för barn. Detta påverkade också sociala interaktioner i allmänheten och det orsakade stigmatisering vid kontakt med vänner och samhälle. Slutsats: Utmaningar med att vänja sig med egenvård och att acceptera sin sjukdom var vanliga hos ungdomarna. Socialt och psykologiskt välbefinnande hos ungdomar som lever med diabetes typ 1 spelade en viktig roll för att kunna hantera sin sjukdom på rätt sätt. Stödet från familj och vänner erkändes av många ungdomar var en hörnsten som fortsatte att existera. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 1, Ungdomar, Erfarenhet, Att leva med

Bakgrund: Venösa bensår beskrevs som den vanligaste formen av svårläkta bensår. Den vanligaste anledningen till ett venöst bensår var venös insufficiens. Behandlingen syftade till att behandla grundorsaken till såren. Kompressionsbehandling var den vanligaste behandlingsformen, men även hälsofrämjande åtgärder och kärlkirurgi var relevanta behandlingsformer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarade för omvårdnaden av patienter med venösa bensår. Lidandeteori enligt Eriksson användes som teoretisk referensram i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie baserades på sökningar i CINAHL och PubMed. Totalt elva vetenskapliga artiklar användes som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet beskrev patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Resultatet visade att patienter beskrev erfarenheter om hur de venösa bensåren påverkade livskvalitén men även att patienterna sattes i en social isolering. Det beskrevs även begränsningar som var relaterade till de venösa bensåren.  Slutsats: Patienterna påverkades psykiskt, socialt och fysiskt. En negativ påverkan på livskvalitén kunde ses hos patienter med venösa bensår. Det var av vikt att sjuksköterskan såg helhetsperspektivet vid mötet med patienterna i vården. Lidande kunde lindras genom ökad förståelse för patienterna.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanligt förekommande och allvarlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 38 miljoner människor världen över. Det är ett syndrom som kännetecknas av en nedsatt pumpförmåga av att hjärtat, vilket yttrar sig genom symtom såsom dyspné och ödem. Hjärtsvikt kan ha olika patofysiologi och yttrar sig som akut- och/eller kronisk hjärtsvikt. Behandlingen involverar läkemedel och livsstilsinterventioner. Omvårdnaden för hjärtsvikt innebär symtomövervakning, vätskerestriktioner samt information och utbildning till personen med hjärtsvikt och anhöriga. Arbetet knöt an till personcentrerad omvårdnad. För en god vård krävs djupare förståelse för livet med sjukdomen. Syfte Studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet samlades 17 vetenskapliga artiklar in från sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De flesta artiklarna hade en kvalitativ design. Artiklar valdes utifrån inklusionskriterier och valdes baserat på inklusionskriterierna samt hur väl de passade arbetets syfte. En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklarnas kvalitet granskades. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: påverkan på livet och fysisk och mental påverkan. Från de två huvudkategorierna skapades sex underkategorier som belyste teman såsom påverkan på vardagens utmaningar, sociala påverkan, känslomässig påverkan, fysiska upplevelser och symtom, förståelse och kunskap om sjukdomen och vården, samt existentiella erfarenheter.    Slutsats Resultatet visade hur hjärtsvikt kan påverka personer ur många aspekter av livet. Fynden av belyser den mångfacetterade påverkan som hjärtsvikt har på personer och framför betydelsen av förståelse för de levda upplevelserna av sjukdomen. Detta kan bidra till en bättre vård, vilken kan uppnås genom förbättrad kommunikation och förståelse för de unika behoven hos varje individ. / Background Heart failure is a prevalent yet severe ailment which afflicts approximately 38 million individuals worldwide. It’s a syndrome characterized by a compromised ability of the heart to pump blood, resulting in symptoms such as dyspnoea and oedema. The condition has various pathophysiological origins and manifests as acute and/or chronic heart failure. Treatment involves medication and lifestyle modifications. The care required for heart failure includes monitoring symptoms, imposing fluid restrictions, and providing information and education for the patient and their relatives. This study connected with person-centered care. To achieve good healthcare, a more nuanced understanding of what living with heart failure entails is needed. Aim The study aims to describe the experiences of individuals living with heart failure. Method To achieve this aim, 17 scientific articles were collected from searches of the databases CINAHL and PubMed. Most of the articles employed a qualitative design and were chosen based on inclusion criteria and suitability for the study's purpose. A non-systematic literature review was performed and the quality of the articles was analysed. Results The results were integrated and grouped into two main categories: impact on life and physical- and psychological impact. From the two main categories, six subcategories were created, which addressed themes such as the challenges of everyday life, social impact, emotional impact, physical experiences and symptoms, understanding and knowledge about the illness and its care, and existential impact. Conclusions The results indicate that heart failure has a significant impact on many aspects of life. The findings demonstrate the multifaceted impact of heart failure on individuals and highlight the importance of understanding the lived experience of the condition in order to provide better care. This can be achieved through improved communication and understanding the unique needs of people.