<p>Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual.</p> / <p>Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.</p>

Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual. / Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en endokrin sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. PCOS har en mängd symtom som påverkar patientens mående genom förändrat utseende och infertilitet. Trots detta framgår det att förhållningssättet gentemot patientgruppen är komplex.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som inkluderar nio originalartiklar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier presenteras. De tre kategorierna är kvinnans kontakt med sjukvården, kvinnans upplevda självbild samt sjukdomens roll i samlivet. Resultatet indikerar att gemensamt för kvinnorna är en känsla av frustration och sorg kring symtomen övervikt, ansiktsbehåring och infertilitet. Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring handhavandet av patientgruppen och tillika mer djupgående omvårdnadsåtgärder redan innan diagnostisering, för minskat lidande. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disease that affects fertile women. PCOS has a variety of symptoms that affects the patient's mood through altered appearance and infertility. Despite this, it appears that the approach to the patientgroup is complex. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of living with polycystic ovary syndrome. Method: A qualitative literature review that includes nine original articles. Data were analyzed by a qualitative content analysis with support in Graneheim and Lundman. Results: Three categories with eight subcategories are presented. The three categories are the woman’s contact with healthcare, the woman’s perceived self-image and the role of the disease in cohabitation. The results indicate that common to the women is a feeling of frustration and sadness around the symptoms of obesity, facial hair and infertility. Conclusions: Continued research is important to be able to implement clearer guidelines for the management of the patient group and more in-depth nursing measures already within diagnosis, for reduced suffering.

Långvarig, icke-malign smärta är ett utbrett problem och påverkar många aspekter i livet. Behandling av långvarig smärta är komplext och kräver ett samarbete mellan flera professioner för att uppnå god effekt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja och delaktiggöra patienten i att hitta strategier för att bibehålla god livskvalitet.  Syftet var att beskriva patienters upplevelse av hur livskvaliteten påverkas vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats med tio vetenskapliga originalartiklar i resultatet, samtliga artiklar har kvalitativ ansats. Innehållet i artiklarna har analyserats och granskats enligt innehållsanalys och tillslut bildat tre teman: psykisk påverkan, förändrad självbild och begränsade sociala kontakter. Resultatet visar att personers upplevelse av påverkan på livskvalitet vid långvarig smärta är starkt sammankopplat med sociala kontakter, strategier för smärthantering och stöd från anhöriga. Personer med långvarig smärta upplever ofta psykisk påverkan och förändrad självbild, samt begränsade sociala kontakter. Det sociala stödet är av betydande roll för personer med smärta och direkt avgörande för hur personerna hanterar och lever med smärta. / Chronic, non malign pain is a wide problem and affects many aspects in life. The treatment of chronic pain is complex and requires a collaboration between several professionals to achieve good effects. Nurses have an important role in supporting and engaging the patient in finding strategies to maintain good quality of life. The aim of this study was to describe people's experiences of how quality of life is affected in the case of chronic pain. This literature study is based on an inductive approach with ten original articles in the result, all articles have a qualitative approach. The content of the articles has been analyzed and reviewed according to content analysis, and formed three themes: psychological impact, altered self-image and limited social contacts. The result shows that people’s experiences of the impact on quality of life in the case of chronic pain is strongly linked to limited social contacts, pain management and support from relatives. People with chronic pain often experience psychological impact and altered self-image, as well as impaired social contacts. Social support is important for people with chronic pain and directly determines how people both handle and live with pain.

Bakgrund  Reumatoid artrit är en progressiv autoimmun reumatisk sjukdom som ger upphov till svullnad i personens leder. Svullnaden ger symtom så som smärta och stelhet för personen i berörda leder och den inflammatoriska aktiviteten kan ge upphov till kronisk trötthet. Inflammationen kan även ge upphov till leddestruktion, deformiteter och fysiska begränsningar. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja personen med reumatoid artrit att hantera sin sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt. Efter urval och kvalitetsgranskning inkluderades tolv vetenskapliga artiklar.  Resultat Personer med reumatoid artrit beskrev upplevelser av att flera symtom var närvarande med varierande och oförutsägbar karaktär och varaktighet. Uppkomst av fysiska begränsningar för personen hade stor påverkan på det dagliga livet och på personliga relationer. Personer upplevde av sjukdomen ingav ett ökat beroende till andra vilket påverkade självbilden och emotioner. Resultatet visade att läkemedel var en betydande del i personernas liv men att personerna även använde flera egna strategier för att hantera sin sjukdom. Slutsats Personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit omfattar såväl fysiska symtom och begränsningar som psykiska och sociala upplevelser och förändringar. Personen stod inför nya utmaningar när deras kropp var förändrad på grund av sjukdom. Personer upplevde att de inte längre kunde lita på den egna kroppen vilket var både emotionellt och gav påverkan på självbilden. För att hantera sin sjukdom användes flera strategier för att hantera sin sjukdom som innebar acceptans, anpassning, att avstå eller uthärda konsekvenser av sjukdom och symtom. Socialt stöd och att bli tagen på allvar hade stor betydelse för hantering av sjukdomen. / Background Rheumatoid arthritis is a progressive autoimmune rheumatic disease that causes swelling in the persons’ joints. The swelling causes symptoms such as pain and stiffness for the person in the affected joints and the inflammatory activity can cause chronic fatigue. The inflammation can also cause joint destruction, deformities, and physical limitations. Nurses have a central role in supporting people with rheumatoid arthritis in managing their illness. Aim This study aimed to describe persons’ experiences of living with rheumatoid arthritis. Method To answer the research question, a literature review was conducted. After selection and a conducted quality review, a total of twelve scientific articles were included. Results People with rheumatoid arthritis described experiences of several symptoms that were present with different and unpredictable character and duration. Physical limitations which emerged for the person had a major impact on daily life and on personal relationships. People experienced that the presence of the disease created an increased dependency on others impacting on self-image and with emotional responses. The results show that medications were a significant part of people's lives, but people also used several own coping strategies to manage their illness. Conclusions Persons' experiences of living with rheumatoid arthritis include both physical symptoms and limitations as well as psychological and social experiences and changes. The person faced new challenges when their body was altered due to disease. Persons experienced that they could no longer to trust their own body which was both emotional and influenced self-image. To manage their illness the use of several coping strategies was used, such as acceptance, adaptation, relinquishing or enduring the consequences of illness and symptoms. Social support and being taken seriously were of great importance in managing the disease.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

Bakgrund Cystisk fibros är en multisystemsjukdom som främst påverkar lungor, bukspottkörtel och tarm. Sjukdomen påverkar 70 000 till 100 000 personer globalt i världen. Syfte Syftet var att belysa hälsoproblem hos personer med cystisk fibros. Metod Icke systematisk litteraturöversikt med integrerad analys där litteratursökning tillämpas utifrån databasen PubMed. Artiklarna som inkluderades är publicerade mellan 2011 och 2021. Resultat Baserat på dataanalysen av de 16 inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fyra teman: fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsoproblem med att leva och överleva med diagnosen cystisk fibros. Slutsats Slutsatsen av denna studie visar att cystisk fibros är en sjukdom som har stor inverkan på både kropp och psyke. Patienter har ett livslångt behov av vård och mer forskning behövs på området för att ytterligare bredda kunskapen om sjukdomen. / Background Cystic fibrosis is a multisystem disease which primarily affects lungs, pancreas and the gut. The disease affects 70,000 to 100,000 globally. Aim The aim of this study was to illustrate the health complications present in patients with cystic fibrosis. Method Non-systematic literature review with integrated analysis where literature search is applied based on the databases PubMed. The articles included in this review are published between 2011 and 2021. Results Four themes were identified based on the analysis of 16 scientific articles: physical, mental, social and existential health problems of living and surviving with the diagnosis of cystic fibrosis. Conclusions The conclusion of this study shows that cystic fibrosis is a disease that has a major impact on both physical and mental health. Patients have a lifelong need for care and more research is needed about the subject to further broaden the knowledge of the disease.

Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a chronic disease and is one of the most common and rapidly growing diseases globally. Treatment and self-care of the disease requires plenty of lifestyle changes. The risk for physical diseases and mental illness is higher for people living with DMT2. The quality of life can be affected from chronic diseases. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with DMT2. Method: Literature study with a qualitative approach. The results consist of ten qualitative research articles which were analysed with thematic analysis method. Results: Three main themes and six subthemes were identified. The first main theme: To manage Emotions included Fear from disease and Acceptance/normalization of living with a disease as subthemes. Second main theme: The need of support included Family and friends, and Knowledge of disease and selfcare. Third main theme: To be faced with lifestyle changes included Restrictions: Diet and physical activity, and Medication and blood sugar controls as subthemes. Conclusion: Based on the results, people had many similar experiences globally and felt that their lives and quality of life had been affected after they had been diagnosed with DMT2. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är kronisk sjukdom som är en av de snabbast växande och vanligaste folksjukdomarna globalt. Behandling och egenvård av sjukdomen innebär flertalet livsstilsförändringar. Risken för fysisk och psykisk ohälsa är större för personer med DMT2. Livskvaliteten kan påverkas av kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att leva med DMT2. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserades via tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och sex subteman identifierades. Det första huvudtemat, Att hantera känslor inkluderade Rädsla av sjukdom samt Acceptans/normalisering av att leva med sjukdom som subteman. Andra huvudtemat, Att vara i behov av stöd inkluderade Familj och vänner samt Kunskap om sjukdom och egenvårdshantering som subteman. Det tredje huvudtemat, Att ställas inför livsstilsförändringar inkluderade Restriktioner: Kost och fysisk aktivitet samt Medicinering och blodsockerkontroller som subteman. Slutsats: Utifrån resultatet hade personer många liknande erfarenheter globalt och upplever att deras liv och livskvalitet har påverkats efter att de hade fått diagnosen DMT2.