Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en sångpedagog kan arbeta med att utveckla det sceniska uttrycket hos sina elever under lektionstid och vilka faktorer som kan påverka hur detta arbetet går. Min första frågeställning handlar om hur du som sångpedagog kan arbeta med sceniskt arbete under sånglektioner och min andra frågeställning berör vilka faktorer som kan påverka en sångpedagog kring arbetet med sceniskt uttryck. I min bakgrund tar jag upp olika teorier och begrepp som berör arbetet kring det sceniska uttrycket på olika sätt. Min metod bestod utav lektioner som jag höll i tillsammans med sammanlagt tre deltagare. Tre deltagare fick två enskilda sånglektioner var och två av deltagarna var med på en grupplektion. Under lektionerna arbetade vi med olika övningar för att främja det sceniska uttrycket. Det handlade om sångövningar, sångteknik, teatraliska övningar och övningar med fokus på olika känslor bland annat. Alla deltagare fick välja ut en låt själva som de kunde utantill som de fick sjunga under lektionerna. I min studie kommer jag fram till att det finns olika faktorer som påverkat hur det gått under lektionerna. Det handlar om olika faktorer som påverkat förutsättningarna för eleverna och för mig som lärare. Jag skriver även om hur olika delar kan påverka varandra i arbetet kring det sceniska uttrycket. Exempel på detta kan vara att det genom att arbeta med teatraliska övningar kan påverka sångtekniken positivt. Precis som arbete med sångteknik kan påverka det känslomässiga budskapet positivt.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju. I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ” utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan”. Skolan har därför ett ansvar att tillgodose elevernas språkliga och kommunikativa färdigheter, i ett samhälle som ställer allt högre krav på individens förmåga att kunna utrycka sig i olika sammanhang. I vår studie har vi kommit fram till att många elever upplever det jobbigt med muntlig framställning. De känner sig osäkra och är rädda för att göra bort sig. Resultatet visar att eleverna upplever att de behöver mer hjälp för att utveckla sin kommunikativa förmåga för att bli bättre på muntlig framställning.

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.</p><p>I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ” utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan”. Skolan har därför ett ansvar att tillgodose elevernas språkliga och kommunikativa färdigheter, i ett samhälle som ställer allt högre krav på individens förmåga att kunna utrycka sig i olika sammanhang.</p><p>I vår studie har vi kommit fram till att många elever upplever det jobbigt med muntlig framställning. De känner sig osäkra och är rädda för att göra bort sig. Resultatet visar att eleverna upplever att de behöver mer hjälp för att utveckla sin kommunikativa förmåga för att bli bättre på muntlig framställning.</p>

Mellan den 20 januari och 2 mars 2016 producerar jag totalt 26 låtar med syfte att undersöka misslyckande, effektivitet och kvalitet. Så kallat kvantitativ produktion visar sig i jämförelse med kvalitativ produktion vara mer effektiv, främja kreativa beslut och känneteckna en tydlig musikalisk idé.