No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph.D.). / Written for the Dept. of Human Genetics. Title from title page of PDF (viewed 2008/07/23). Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1989.

Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord. Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter. Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser. Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet. Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt. / Mental health problems and addiction problems are the two main risk factors for suicide in our society. The experiences psychotherapists have made in assessing the risk of patients committing suicide are important to further research in order to decrease the suicide numbers. The purpose of this study was to look into the experiences psychotherapists have made in assessing the risk of suicide in patients. The questions focused on the experiences of assessing the risk of suicide and which factors that might have had an influence on these experiences. Data was collected by interview with six psychotherapists. The study had an inductive qualitative approach and thematic analysis was used as method for analysis of data. Results show that the conversation and establishing of an alliance with the patient is decisive for the assessment. Feelings of meaninglessness and emptiness in the patient are seen as the main risk factors along with addiction. The sometimes indistinct borderline between psychotherapy and psychiatry may affect the therapeutic framework. Family and relatives are described as an unutilized resource. The risk of making a false assessment can at times create worries in the therapists and doubts about their own ability. Supervision and exchanging experiences with colleagues are mentioned as the main support in the work. Discussion: The results show that the therapists sees assessment of suicidal risk in the patient as an important part of the work. It is possible to assess the suicidality in the patient. It is impossible to predict an actual suicide. Further research is required to increase knowledge in the subject.

Although the amount of interest and research on college student suicide has increased in recent years, there remains a paucity of knowledge focused on issues of suicide for college students from diverse racial and ethnic backgrounds. This study aimed to expand the limited knowledge of Asian American college student suicide using archival data from a larger national study titled The Nature of Suicidal Crisis in College Students. The survey was administered collaboratively online by the National Research Consortium of Counseling Centers in Higher Education and included 70 U.S. colleges and universities. Guided by the interpersonal-psychological theory of attempted and completed suicide and a cultural frame salient to Asian Americans, this study employed qualitative research methods to capture the lived experience of fifty-eight Asian American suicidal college students. More specifically, the present investigation explored the factors that positively and negatively influenced Asian American college students with serious suicide ideation from progressing to behaviors with higher risk of lethality, such as suicide attempts and completions. Findings from a culturally grounded phenomenological analysis of participants’ narrative responses revealed protective factors including:(a) a desire not to hurt or burden others, (b) social support, (c) fear, (d) self reliance and assistance, and (e) insight and meaning. Factors that participants found least helpful in resolving their suicidal crisis were (a) academics (b) lack of social support and (c) experiences with mental health providers. The results of this study provides information that should be of interest to mental health practitioners working with Asian American college students as well as have the potential to contribute towards the formulation of a theory for this specific ethnic minority group. Additionally, it is the intention that these findings will enable design of both culturally appropriate prevention and intervention programs. / text

Titel: Kunskap – nyckeln för att se och vårda personen bakom suicidförsöket Bakgrund: Suicidförsök är en personlig tragedi inte bara för patienten utan också för de närstående och har likaså en stor inverkan på personalen. Därför är det viktigt att personalen har en positiv attityd till denna patientgrupp för att ge en så trygg och personcentrerad omvårdnad som möjligt. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder till patienter som behöver sjukhusvård till följd av suicidförsök. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvantitativa artiklar genomfördes. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Vårdpersonalens attityder till patienter som gjort suicidförsök var övervägande positiva. Faktorer som bidrog till positiva attityder var bland annat högre utbildningsnivå och längre erfarenhet inom yrket. Faktorer som bidrog till negativa attityder var bland annat liten erfarenhet av patientgruppen och mindre utbildning i att vårda patienter som gjort suicidförsök. Konklusion: Resultatet visar att vårdpersonalens attityder är övervägande positiva men att ytterligare utbildning krävs för att ytterligare förbättra attityderna och skapa en mer personcentrerad och tryggare vårdmiljö för denna patientgrupp. Nyckelord: attityd, patient, sjukhus, suicidförsök, vårdpersonal / Title: Knowledge – the key to see and care for the person behind the suicide attempt Background: Attempted suicide is a personal tragedy not only for the patient but also the family and likewise has a major impact on the health care personnel. Therefore, it is important that the personnel have a positive attitude to this patient group to provide as safe and person-centered care as possible. Aim: The purpose of this study was to investigate the factors that contribute to the attitudes of the health care personnel to the patients who need hospitalised care following a suicide attempt. Methods: A literature study containing 10 quantitative articles was conducted. The articles were examined, analyzed and compiled in a result.  Results: The attitudes of health care personnel to the patients who have made suicide attempt were mainly positive, contributing factors as to why it was satisfactory included higher level of education and longer experience in the profession. Contributing factors to the opposite attitude included little experience of this patient group and less education in caring for patients who have made suicide attempt. Conclusion: The results show that the attitude amongst health care personnel to patients who have made suicide attempt is mainly good but more education in caring for this patient group is essential to create a safer and more person-centered nursing environment. Keywords: attitudes, attempted suicide, health care personnel, hospital, patient

Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården. / The encounter with suicidal patients can occur in different departments depending ontheir need for somatic health care after suicide attempts. There is a need for broaderinterdisciplinary collaboration and knowledge about the encounter and care ofsuicidal patients as low experience in this area can create a risk of poor understandingand treatment of this patient. The nurses’ ignorance and fear to meet these patientsimpede adequate care. The aim was to highlight what knowledge nurses need to carefor patients in somatic departments who have survived suicide attempts. A literaturereview was used as method and included five qualitative and four quantitative articlesthat resulted in two themes and six categories. The first theme Approach in care ofpatients after attempted suicide had the subcategories: radiate hope and empathy;reflect on ones own attitudes, barriers and professional role; understand theimportance of good communication. The second theme Individualized holistic carefor prevention of further suicide attempts had the subcategories: see the whole person;identify risk factors and stressors; find resources for the will to live. The result can bethe implemented in clinical practice to provide nurses with greater knowledge andunderstanding of treatment, personalized guidance, patient safety and the preventionof further suicide attempts. There is an obvious need for updated guidelines,suggestions for continuing aftercare and further research on how suicidal patientsshould be treated in health care.