Bakgrund:Sexuella övergrepp mot barn ger många negativa hälsomässiga konsekvenser. En stor andelav de barn som utsatts för sexuella övergrepp berättar inte om det för någon och forskningvisar att de i genomsnitt är tysta om övergreppen i genomsnitt 17,2 år. Orsakerna till att barn berättar om att de är utsatta för sexuella övergrepp är att de känner ett behov av att berätta om det för att den psykiska påfrestningen är så stor och för att de vill förhindra övergrepp. De berättar också om sexuella övergrepp när de får möjligheten genom kunskap och tillitsfulla relationer där de blir tillfrågade. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för vad som får barn att berätta om att de är utsatta för sexuella övergrepp. Metod:Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. Det gjorde systematiska litteratursökningars om resulterade i åtta artiklar som svarade mot studiens syfte. Artiklarna som användes till resultatet i studien kvalitetsgranskades och sammanställdes i teman och subteman. Resultat:I resultatet framkom två teman och fem subteman. De teman som togs fram var ‘’behov av att berätta’’ och ‘’möjlighet att berätta’’. Subteman var ‘’psykisk påfrestning att hålla hemligheten’’, ‘’förhindra övergrepp’’, ‘’barns kunskap om sexuella övergrepp’’, ‘’tillitsfulla relationer’’ och ‘’att bli tillfrågad’’. Konklusion:Barn behöver känna ett behov av att berätta och uppleva en möjlighet att berätta för att kunna berätta om sexuella övergrepp. / Background:Child sexual abuse lead to a range of negative health consequences. A large amount of those who are subject to abuse don’t tell anyone about it, and research indicates that in average they stay silent for 17,2 years. The reasons why children tell about sexual abuse is that they feel the need to because of the intolerable psychological burden and a strong wish to prevent further abuse. They also talk about abuse when they are given the opportunity through knowledge of child sexual abuse and when asked about it in trusting relationships. Aim:The aim of the study is to describe what makes children say that they are exposed to sexual abuse. Method:The method in this study is a literature review. Systematic literature searches were done that resulted in eight articles that corresponded to the purpose of the study. The articles used fort he results of the study were quality reviewed and compiled into themes and sub-themes. Results:The results revealed two themes and five sub-themes. The themes that were developed were"need to tell" and "opportunity to tell". Subthemes were "mental strain to keep secret","prevent abuse", "children's knowledge of sexual abuse", "trusting relationships" and "to be asked". Conclusion:Children have to feel the need to tell and experience an opportunity to tell in order to be able to talk about sexual abuse.

Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

En så kallad hållbarhetsredovisning har blivit allt mer vanligt att använda sig av hos företag då intressenternas krav på hållbar medvetenhet ökar. Samtidigt har företag en tendens till att försköna verksamheten genom att redovisa för de positiva aspekterna i sina hållbarhetsredovisningar medan negativ information uteblir. Det gör att hållbarhetsredovisningarna framställs mer som ett kommersiellt verktyg för att förbättra företagets rykte och legitimitet, istället för att uppvisa företagets verkliga bild. Av den anledningen har den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI) utmanat företag med en redovisningsprincip om balans i sina riktlinjer. Principen innebär att det ska finnas en balans mellan positiv och negativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur svenska banker kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. En kvalitativ dokumentanalys har använts som metod för att granska åtta svenska bankers hållbarhetsredovisningar. De åtta bankerna upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. I studiens empiriska material har sex strategier kunnat identifieras vid bankernas kommunikation av negativ information. Strategierna som kunnat identifieras tyder på att de svenska bankerna strategiskt kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar för att behålla eller skapa legitimitet. Med hjälp av den här studien har tidigare forskning stärkts och studien bevisar att flertalet av de identifierade strategier som de svenska bankerna använder, har även tidigare identifierats hos internationella företag i olika branscher. Studiens empiriska material har även kunnat bidra med tillägg till tidigare forskning och en ytterligare strategi som svenska banker använder sig av vid kommunikation av negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. Trots att tidigare forskning har stärkts tyder det på att de legitimitetsstrategier som tidigare identifierats inte kan generaliseras till samtliga branscher. Den här studiens bidrag till den svenska bankbranschen har således visat att bankerna använder andra sätt att legitimera sina negativa avslöjanden än vad tidigare forskning kunnat visa. / A, so called, sustainability report has become increasingly common to use for companies, in lined with the increased stakeholder demand for sustainable awareness. At the same time, companies tend to beautify the business by reporting positive aspects, while the negative information exclude. This leads to that the sustainability reports appear to be used as a commercial tool, to improve real image. For this reason the international organisation Global Reporting Initiative (GRI) has challenged the companies with an accounting principle of balance in their guidelines. According to the principle, it should be a balance between positive and negative information in the sustainability reports. The aim of this study was to find out how the Swedish banks communicate their negative disclosures in their sustainability reports. A qualitative document analysis has been used as a method to examine the eight Swedish banks sustainability reports. The eight banks create the sustainability reports according to GRI’s guidelines. In the empirical material, six strategies where identified in banks communication of negative information. The identified strategies indicate that the Swedish banks strategically communicate their negative disclosures in their sustainability reports, to maintain or create legitimacy. This study has strengthened previous research, and the study proves that most of the identified strategies that the Swedish banks use have previously been identified in international companies in different industries. The empirical material has also been able to contribute addition to previous research and an additional strategy that Swedish banks use when communicating negative disclosures in their sustainability reports. Although previous research has been strengthened, it means that the previously identified legitimacy strategies cannot be generalized to all industries. This study’s contribution to the Swedish banking industry has shown that banks use other ways to legitimize their negative disclosures, than previous research did not afford to do.