Esmeralda, som även kom att kallas ”lilla hjärtat”, påträffades avliden hos sina biologiskaföräldrar kort efter att vården av henne enligt LVU upphörde. Som ett resultat av Esmeraldastragiska öde presenterades reformen lex lilla hjärtat, vilken resulterade i flertal lagändringarsom trädde i kraft den 1 juli 2022. Denna studie syftar till att undersöka om och i sådant fall ivilken utsträckning lex lilla hjärtat har fått betydelse för rättstillämpningen. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och med dokument i form av domarsom behandlar upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 § som datainsamlingsmetod.Domarna valdes ut genom ett målstyrt urval och bearbetades genom en tematisk analys. Deteoretiska utgångspunkter som använts i studien är rättssociologi, socialkonstruktivism ochbarndomssociologi. Resultatet från studien visar att lex lilla hjärtat har fått betydelse förrättstillämpningen, dock inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till förväntade effekter.Inledningsvis har det konstaterats att lex lilla hjärtat har medfört aktualiserade krav vidupphörande av vård enligt LVU 2 §. Fortsättningsvis har barnrätten fått en förstärkningmedan beaktandet av föräldrarnas intresse snarare har försvagats. Däremot visar studien attdet fortsatt föreligger brister i hänsynstagandet som görs till principen om barnets bästa samtbarnets perspektiv. / Esmeralda, also called “lilla hjärtat” was found dead at her biological parents house shortlyafter the care of her under the Care of Young Persons Act, ended. As a result of Esmeralda'stragic fate the reform “lex lilla hjärtat” was presented. This led to several changes in the lawthat came into effect on July 1 2022. The purpose of this study is to examine whether and towhat extent “lex lilla hjärtat” has had an impact on the application of law. This study hasbeen based on a qualitative method with documents consisting of verdicts that process thetermination of the care of young persons act, as the data collection method. The verdicts wereselected through a purposive selection and processed with a thematic analysis. The theoreticalperspective that has been used in this study is sociology of laws, social constructivism andchildhood sociology. The result of the study show that “lex lilla hjärtat” has had an impact onthe application of law, although not the expected level of impact. First of all, “lex lillahjärtat” has resulted in higher requirements regarding the termination of the care of youngpersons act. Furthermore the children's rights have been strengthened while the parents'interests have gotten a weakened position. However, this study shows that there is still a lackof consideration to the principle of the best interest of the child and the child's perspective.

Children’s right to participation in situations that matter to them is stated in law and convention texts and is emphasized by the children themselves in research studies, too. When actively involved, their perspective is visualized. Children’s use of interactive technology has increased considerably during the last decade. The use of applications and web sites are becoming a regular occurrence in paediatric healthcare. The overall aim was to develop and test, together with children, an interactive communication tool meant to facilitate young children’s participation in healthcare situations. To understand children’s varied perceptions of their involvement in healthcare situations, interviews, drawings and vignettes were used in a phenomenographic approach (I). A participatory design iteratively evaluated evolving prototypes of an application (II). Video observations and hermeneutics captured the meanings of the participation cues that the children demonstrated when they used the application in healthcare situations (III). A quantitative approach was used to identify patterns in the children’s cue use (IV). In total, 114 children in two clinical settings and in a preschool were involved. The result showed that the children perceived themselves, their parents and the professionals as actors in a healthcare situation, although all were perceived to act differently (I). The children contributed important information on age-appropriateness, usability and likeability in the iterative evaluating phases that eventually ended up in the application (II). When using the application in healthcare situations, the cues they demonstrated were understood as representing a curious, thoughtful or affirmative meaning (III). Curious cues were demonstrated to the highest extent. The three-year-olds and the children with the least experience of healthcare situations demonstrated the highest numbers of cues (IV). Conclusion: when using the application, the children demonstrated a situated participation which was influenced by their perspective of the situation and their inter-inter-action with the application as well as the health professional. The children’s situated participation provided the professionals’ with additional ways of guiding the children based on their perspectives. / I lag- och konventionstexter, liksom i forskning, som använder barnens egna uttryck betonas deras rättighet att vara delaktiga i situationer av betydelse för dem. Genom att delta kan de göra sitt perspektiv synligt. Under det senaste årtiondet har barns användning av interaktiv teknik ökat kraftigt. Applikationer och web-sidor används nuförtiden även flitigt inom barnsjukvården. Avhandlingens övergripande syfte var att utveckla och pröva, tillsammans med barn, ett interaktivt kommunikationsverktyg avsett att möjliggöra yngre barns delaktighet i vårdsituationer. Intervjuer, teckningar och vignetter användes för att, fenomenografiskt, förstå barnens uppfattningar av att vara i en vårdsituation (I). En iterativ deltagarbaserad design användes för att utveckla en prototyp av en applikation. En hermeneutisk tolkning av video-observationer fångade meningen i barnens sätt att visa sin delaktighet (hintar) vid användningen av applikationen i vårdsituationer (III). En deduktiv, kvantitativ ansats användes för att identifiera mönster i barnens sätt att visa sin delaktighet när de använde applikationen (IV). Resultatet visade att barnen uppfattade sig själva, föräldrarna och vårdpersonalen som aktörer i situationen, även om alla uppfattades agera på olika sätt (I). Barnen bidrog i den iterativa processen med viktig information gällande aspekter som åldersanpassning, användbarhet och hur väl den tilltalar dem, vilket slutligen ledde fram till den färdiga applikationen (II). Barnens sätt att visa sin delaktighet när de använde applikationen förstods ha en nyfiken, tankfull och självbekräftande mening (III). Nyfikenheten visades mest vid användningen av applikationen. Treåringarna samt barnen med minst vårderfarenhet använde applikationen i störst utsträckning (IV). Sammanfattning: när applikationen användes i vårdsituationen visade barnen en situerad delaktighet vilken byggde på deras perspektiv på den aktuella situationen samt på deras inter-inter-aktion med applikationen och vårdpersonalen. Genom detta erbjöds vårdpersonalen ytterligare ett sätt att guida barnet utifrån barnets eget perspektiv.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

Varje år är tusentals barn och unga placerade enligt LVU. Bland dessa unga har tidigare studier visat på att ett flertal flickor omhändertas på felaktiga grunder, främst utifrån deras sexuella beteende. Denna studie har genom en granskning av 39 domar sökt efter likheter och olikheter i hur flickor och pojkars eget beteende beskrivs och bedöms utifrån 3 § LVU. Domarna har granskats med hjälp av metoderna textanalys samt kvalitativ innehållsanalys som har visat på att det finns likheter och skillnader i hur flickor och pojkar bedöms. Med hjälp av teorin om genus- och maktstrukturer, med tillhörande begrepp som dikotomin och genuskontrakt, har omhändertaganden enligt 3 § LVU analyserats. Flickors sexualitet nämns i ett flertal domar, dock endast i en pojkes, då utifrån att han riskerar att utsätta andra för sexuella övergrepp. I flickornas domar beskrivs att de blivit utsatta för övergrepp och att det därmed finns en risk för att de i framtiden kan komma att utsättas igen. Utöver detta har studien visat på att flickor bedöms fara mer illa än pojkar trots att de enligt beskrivningarna i domarna har liknande svårigheter. Flickor som använt beroendeframkallande medel bedöms oftare ha ett missbruk än pojkar. Pojkarna däremot beskrivs många gånger som en fara för andra medan flickorna beskrivs som en fara för sig själv. Studiens slutsatser är att genus- och maktstrukturer inverkar på hur flickor och pojkars eget beteende beskrivs och att detta sedan påverkar domsluten i 3 § LVU. Slutsatsen är att domstolens bedömning och domslut många gånger kopplas till vilket kön den unge är av och därmed är inte rättssystemet könsneutrala i sina bedömningar och beslut.