I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos. Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan skolors arbete mot mobbing och elevers behov av stöd, samt om skolornas arbete motsvarar hur eleverna önskar att skolan ska att hantera mobbning i årskurs fyra till sex. I studien beskrivs skillnaden på begreppen ”barnperspektiv” och ”barnets perspektiv” samt hur begreppen är relevanta för skolans elevinflytande. Denna studie undersöker alltså om skolans arbete mot mobbning når barnets perspektiv. Studien grundas på kvantitativa enkätundersökningar där 55 elever och 6 lärare från tre olika skolor i årskurs fyra till sex har deltagit. Respondenterna har svarat på samma flervalsfrågor, vilka har anpassats efter ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv. Svaren har ställt mot varandra för att klargöra om elevernas och lärarnas svar överensstämmer. Studiens resultat visar att det finns önskningar från eleverna kring arbetet mot mobbning vilka skolorna inte har något systematiskt arbete kring.

Under de senaste decennierna har frågor rörande deltagande och demokrati fått en alltmer betydande roll i samhällsbyggnadsprocessen vilket har bidragit till att barnets roll har börjat ta allt större plats inom den. Ett begrepp som därmed har fått en allt större spridning är barnrättsperspektivet som består av ett barnperspektiv och barnets perspektiv som tillsammans utgör grunden för att tillgodose barnets rättigheter i samhället vilket även barnkonventionen kräver. Det finns således en skillnad mellan barnperspektivet och barnets perspektiv och det handlar i grund och botten om vem som skapar perspektivet. Barnperspektivet är ett begrepp som belyser en vuxens perspektiv om vad som är bäst för barnet medan barnets perspektiv belyser barnets eget perspektiv om vad denne anser som bäst för sig själv. Vidare handlar ett arbete med ett barnrättsperspektiv om att sätta barnet först och där tjänstemän alltid ska ställa barnets intressen mot alla andra intressen i en samhällsbyggnadsprocess. Syftet med denna studie avser därför att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet och barnets perspektiv i sin samhällsbyggnadsprocess. Genom redogörelser från både intervjuer och planstudier blev det uppenbart att Uppsala kommun främst arbetar med ett barnperspektiv vilket betyder att kommunen behöver stärka deras kunskap om hur barnets perspektiv ska förstås och tolkas för att vidare uppnå ett barnrättsperspektiv. Det framgick även att det kan vara svårt att tillgodose båda perspektiven i en samhällsbyggnadsprocess då andra intressen kan få förtur. Detta visade sig vara ett resultat av en styrträngsel och en form av “child washing” som är befäst i Uppsala kommuns samhällsbyggnadsprocess vilket leder till ett negligerande av dessa perspektiv. Denna studie yrkar därför på att de är politiker och kommunala tjänstemän med en högre befattning som ska ta ansvar för att förbättra dessa rådande utmaningar.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20 th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

<p>In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20</p><p>th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Örebro tingsrätt beaktar barnets vilja i sina domar gällande vårdnad, boende och umgänge. Studien grundar sig på en kvalitativ dokumentgenomgång, där 30 domar från år 2016 har studerats. En tematisk innehållsanalys har genomförts, i syfte att tolka och förstå domarna. Av studien framgår att tingsrätten endast beaktar barnets vilja i ett fåtal fall samt att barnets vilja har en påverkan på domslutet i ännu färre fall. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorier kring begreppen "barn" och "barns rättigheter att komma till tals" som sociala konstruktioner. Av analysen framgår att de sociala konstruktioner som finns av barn, har en påverkan på sättet vilket barnets vilja beaktas av tingsrätten. I de fall där barnets vilja framkommer i domarna, uttrycks viljan med hjälp av ställföreträdare i form av socialsekreterare, föräldrar, andra anhöriga eller umgängesstöd. Barnet har således en sekundär ställning i den familjerättsliga processen. Den här studien ämnar följaktligen att uppmärksamma barns rättigheter i vårdnadstvister, för att på så sätt stärka deras rättsliga ställning. Det kan vidare tänkas vara av intresse för de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor, att få en överblick av hur det socialrättsliga läget ser ut.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.