Thesis--Pennsylvania State University. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 285-296).

Thesis--Wisconsin. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 95-98).

This thesis is an attempt to address the making of vernacular architecture as a way of thinking. Particular attention is paid to an anthropological approach to the subject with specific concern given to scientific methodology. In part, the thesis consists of a cursory study of the research that has been conducted in the field of vernacular architecture. It offers an overview of the various approaches to researching vernacular architecture and the overall results. The thesis also explores the modes of thought of pre and post industrial societies and the various influences that come to bear on thought. This thesis examines the thought processes involved in the initial stage of design and proposes the use of vernacular thought process, on a conscious level, as an aid to this stage of design. It offers, as an example, a preliminary design to show how this can be addressed / Master of Architecture

Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Den variationsrika utegården har stor betydelse för barns utforskande, lärande och hälsa enligt tidigare forskning. Men även om en variationsrik utegård finns, så kan andra faktorer påverka barnens tillgång till och inflytande över den. Barn behöver utmanas med ett visst risktagande under säkra förhållanden, och de behöver få göra sina röster hörda, och enligt tidigare forskning kan pedagogens regler och förhållningssätt påverka detta. Vårt syfte var att utifrån barnens berättelser, undersöka om pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till inflytande över sin utegård och sitt utforskande av den. Vi ville lyfta fram barnens tankar om vad de får och inte får göra på utegården, och har därför utgått från barnens perspektiv, detta innebär att det är barnens berättelser och handlingar som lyfts fram i studien. Genom att få förståelse för hur barnen upplever sin situation på utegården, så skapas det också möjligheter till att kunna förändra den. För att ta reda på barnens tankar om ämnet, så använde vi oss av metoden walk and talk, där det är barnen som leder de vuxna runt och berättar om olika platser, och som i vår studie var på barnens utegård. Vi använde oss också av dockan som redskap, som kan vara ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med barnen. I vår studie intervjuade vi 23 barn mellan tre och fem år, i smågrupper om tre till fem barn i varje. Vårt resultat som grundar sig på barnens berättelser, visar på att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter på utegården, då de ofta inte är närvarande i barnens lek och därmed inte kan tillföra material för att utveckla leken eller utforskandet vidare. Barns inflytande och utforskande påverkas också av satta regler, då dessa stoppar barnens möjligheter till att göra sådant de i stunden vill göra.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för “Barns behov i Centrum”. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS). Vår kandidatuppsats handlar om att undersöka socialsekreterarens uppfattningar och syn på BBIC under utredning av barn inom individ- och familjeomsorgen. Även hur socialsekretare beskriver hur det är att arbeta med BBIC som dokumentationssystem för att lyfta fram barnets röst och göra barn delaktiga i barnavårdsutredningar. Vår uppsats gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare som hade erfarenhet att handlägga utredningar som rör barn. Urvalsmetoden som använts är bekvämlighetsurval. Större delen av de resultat som framkommit i denna undersökning har bekräftats av tidigare forskning. Undersökningen visade att socialsekreterarna överlag anser att BBIC lyfter fram ett tydligare barnperspektiv. Däremot visar det även att det förekommer en del nackdelar och svårigheter med systemet, bland annat ansågs datasystemet otympligt samt dokumentationssystemet alltför omfattande.

Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.