Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1983. / Typescript. 1 fold. map in pocket. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 208-219).

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1983. / Typescript. 1 fold. map in pocket. Title from title screen (viewed Oct. 1, 2007). Includes bibliographical references (leaves 208-219). Online version of the print original.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever inflytande i förskolans verksamhet. Fokus kommer att ligga vid barns upplevelser av de vuxnas betydelse för deras inflytande, när barn upplever att de får inflytande, vilka erfarenheter barn har av att göra val men också vad barn vill få inflytande över eller bestämma. Genom intervjuer med sex barn kommer några barns upplevelser av inflytande att synliggöras. Barnen som deltar i studien är 4-5 år. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt och intresserar sig därför för barnens enskilda upplevelser kring sitt inflytande.  I vår studie blir det synligt att barn har upplevelser av inflytande inom förskolan. Barnen upplever att de vuxna har en betydande roll för vilka möjligheter till inflytande de får. I resultatet menar barn att vuxna både kan begränsa men även möjliggöra aktiviteter. Det är i leken som barnen upplever att de har inflytande då de vistas på förskolan. De deltagande barnen i denna studie har erfarenhet av två olika former av val på förskolan, där ena valmetoden är mer organiserad och styrd medan den andra valmetoden är mer fri då barnen får möjlighet att utifrån sig själva säga vad den vill göra eller leka. Slutligen så visar vårt resultat att alla utom ett barn uttrycker att det tycker om att få inflytande då de menar att det är roligt och att de blir glada av att få bestämma. Ett barn menar att det ibland kan vara skönt att inte behöva bestämma för att den tycker om att vara tyst. Samtliga barn har tankar kring vad de skulle göra eller vilja ha om de fick bestämma. Resultatet synliggör sex barns upplevelser av inflytande och synliggör barnet i den rådande komplexiteten med barns inflytande på förskolan.

Typescript, etc. / Digitized by Kansas State University Libraries

Påverkar dagomsorgen ett barns språkutveckling, och i så fall hur?I den här uppsatsen undersöks just den frågan. Jag har, under två veckor, besökt och spelat in åtta femåriga barn (fyra barn från dagis och fyra barn från dagmammegrupper.) och deras språk, för att uppmärksamma och jämföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frågor som Finns det någon skillnad i ordförrådets utveckling hos dagbarn, jämfört med dagisbarn? och Finns det någon skillnad i barnens ordval? Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen.

Formålet med denne masteroppgaven var å undersøke hvordan barn opplever en god relasjon til voksne, for på den måten å se på hva dette vil ha å si for vårt daglige samvær med barn. Hva er det barna selv verdsetter, trenger og ønsker i samspill med voksne? Dette utgangspunktet ga følgende problemformuleringer for oppgaven: Hvordan opplever barn en god relasjon til voksne? Hvilke implikasjoner kan dette ha for hvordan man som voksen møter barn? Datainnsamlingen for studien skjedde ved bruk av Q-metodologi. 24 barn i alderen 5-6 år gjennomførte en sortering av 18 visuelle bildekort, etter instruksjonsbetingelsen: "sorter ut fra hva som er mest likt hva du selv foretrekker, når det gjelder å være sammen med voksne." På denne måten er det deltagernes subjektive opplevelser som danner grunnlaget for den videre analysen og tolkning av resultatene. Gjennom faktoranalyse av deltagernes Q-sorteringer, ble det avdekket fire faktorer, som representerer fire mulige syn på hva barn opplever som en god relasjon til voksne. Faktor 1 foretrekker glade, gode følelser og en oppmerksom og tilstedeværende voksen, mens faktor 2 legger sterk vekt på sin uavhengighet. Faktor 3 ønsker også å være selvstendig, men uten at dette går på bekostning av det nære forholdet til voksne. Et likeverdig forhold er det som kommer tydeligst til syne hos faktor 4. Faktor 2 og 4 var dessuten bipolare. Disse funnene blir satt i sammenheng med relevant teori og drøftet med den hensikt å svare på problemstillingene.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1981. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 151-154).

No description available.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Studiens syfte är att visa hur vårdnadshavares rätt till information om barns mående och vardag hanteras i förhållande till barns rätt till integritet i tamburkontakten. Vi har utgått ifrån tre olika perspektiv: vårdnadshavares, pedagogers och barns för att besvara forskningsfrågorna: 1. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt vårdnadshavarna? 2. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt barnen? 3. Hur upplever och hanterar pedagoger etiska dilemman vid lämning och hämtning rörande barns rätt till integritet och förskolans samverkan med hemmet? Studien innefattar två delstudier där hem synliggör vårdnadshavares och barns perspektiv medan förskola synliggör pedagogernas perspektiv. Det har genomförts en kvantitativ pedagogenkät, en kvantitativ vårdnadshavarenkät med kvalitativa kommentarer, kvalitativa intervjuer med pedagoger samt ett fokusgruppsamtal med barn. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att barnsynen vuxna vet bäst (Johansson, 2003), där barns perspektiv underordnas det vuxna perspektivet, präglar tamburkontakten. I vår studie framgår det att vårdnadshavare upplever att den individuella informationen om barnens utveckling och upplevelser är viktig. De vill även få känslig information om händelser som rör barnen i förskolan för att kunna stödja dem i hemmet. Barnen uttrycker att barn och pedagog tillsammans ska delge vårdnadshavaren om positiva händelser från förskolan. Pedagogerna beskriver arbetssättet för att värna om barns integritet som en känsla, en balans och en finess. De menar att de behöver lära känna barnen och deras integritet individuellt eftersom barns gränser skiljer sig åt.