Titel: ”Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar” – En studie av domar från tingsrätten. Författare: Jenny Olsson Syfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras. Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen? Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar. Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. För att höja den interna validiteten i studien har två kritiska analyser av kategorierna utförts. Resultat: Resultatet i studien pekar på att barns bästa konstrueras genom barns behov. I studien framkommer de gällande behoven som barns behov av familjetillhörighet samt barns behov av trygghet och stabilitet. Barns bästa konstrueras både i sambandet mellan de två framkomna behoven och i avvägningen mellan dessa. Studien visar även att barns behov av trygghet och stabilitet kan få lämna företräde för andra konstruerade behov. Detta gäller främst barns behov av de biologiska föräldrarna inom kategorin barns behov av familjetillhörighet. Studien visar även att ett dilemma mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen kan uppkomma, också här kan man se att dessa kopplas till barns behov.

<p>Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.</p><p>I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten.</p><p>I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.</p>

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2009.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus. Resultatet visar på att barnen ser iPaden som ett redskap, som är mest till för att spela på, men även till att ta kort, titta på film och lyssna på musik. Barnens tankar kring hur iPaden används, vad de anser går att läras med hjälp av den, vad fröknarna använder den till, samt vad som är roligast att göra på den, synliggörs i studiens resultat. Denna undersökning har bidragit med att synliggöra barns uppfattningar om iPaden och hur de använder sig av det digitala verktyget.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse. Frågeställningar: Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet) Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i? Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva) Hur tolkar personalen sitt uppdrag? Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem. Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet. Därför visar resultatet på olikheter mellan vad de väljer att göra när de är lediga och vad de väljer att göra på fritidshemmet. I resultatet framkommer dock också likheter. Huruvida personalen tolkar sitt uppdrag visar det sig att det överensstämmer med de styrdokument som reglerar fritidshemmens verksamhet.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material. Utifrån resultatet går det att utläsa att en viktig del i förskollärarnas uppfattningomden fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande är samspel och samtal mellan alla som deltar i förskolansverksamhet. Genom samspel får barnen möjlighet att utvecklas och lära i gemenskap med andra samt bidra till andras utveckling och lärande. Samtaleti förskolan belyses som viktigt då det kan skapa möjligheter för barnensdelaktighet och inflytande när detgällerden fysiska miljön. När det handlar om utformningen av förskolans fysiska miljö har förskollärarna skilda uppfattningar kring vad de utgår ifrån. Några förskollärare utgår ifrån de intressen som barnen visar och några förskollärare utgår ifrån de behov som barnen har. Det finns någonförskollärare som anpassar förskolans fysiska miljö utifrån barnens ålder.

Studiens tvåfaldiga syfte var att undersöka barnens kompetens och uppfattningar om surfplattans användningsområde i förskolan. Barn uppfostras i ett snabbväxande tekniksamhälle, där surfplattan ses som ett naturligt verktyg i vardagslivet. Surfplattan har integrerats i förskolans verksamhet under de senaste åren, vilket medfört att nya krav ställs på förskolan. Det är av vikt att barn i förskolan ges samma möjligheter att möta och utveckla kunskaper om teknik för att ha samma förutsättningar. Genomförande av studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där både enskilda och par intervjuer utfördes med videoobservationer. Undersökningen utgick från sammanlagt 14 barn från två olika förskolor. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med fokus på tre analysbegrepp, kulturellt redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att barnen hade hög kompetens om hantering av surfplattan och dess design. Resultatet visade även att barnen delade med sig av sin kompetens till varandra under parintervjuerna, för att hjälpa varandra att hantera surfplattan. Surfplattan användes som underhållning av barnen i studien. Resultatet visade även att barnen i studien hade en medvetenhet om att surfplattan inte användes utav barnen i förskolan, då det beskrevs vara pedagogernas arbetsverktyg att ta kort med. Studien har bidragit med att synliggöra barnens kompetens och medvetenhet kring surfplattan som ett kulturellt redskap.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap angående barns inflytande över inomhusmiljöns utformning på förskolan med fokus mot Reggio Emiliafilosofin och Montessoripedagogiken. Det har även varit viktigt att få med barns perspektiv eftersom detta var något vi saknade i den tidigare forskning vi tagit del av.   Som metod för att undersöka barns inflytande över inomhusmiljön gjordes intervjuer med förskollärare och barn. Barnintervjuerna utfördes som en rundtur där barnen delade med sig av sina tankar om förskolans inomhusmiljö. Det gjordes sammanlagt fyra intervjuer, två på vardera förskola.   Intervjuerna tolkades utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet som framkom visade att det fanns både likheter och skillnader i arbetet med barns inflytande över inomhusmiljön inom Reggio Emilia och Montessori. Det visade även att barnens perspektiv användes i olika utsträckning inom inriktningarna vilket resulterar i att barnen har inflytande på olika sätt.