Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande: Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv? Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna? I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Thesis (M. Arch.)--Montana State University--Bozeman, 2007. / Typescript. Chairperson, Graduate Committee: Maire O'Neill. Includes bibliographical references (leaves 96-98).

Studien syftar till att undersöka varför pedagoger högläser i förskolan, samt barns upplevelser av högläsning i förskolan. Följande frågeställningar har använts för att specificera studiens syfte: Varför högläser pedagoger? Vad upplever barnen vid högläsning? Metoderna som använts i studien består av frågeformulär riktat till pedagoger samt barnintervjuer. Frågeformulären lämnades personligen till förskolorna med en önskan om att få en bredare svarsfrekvens. I studien deltog trettiotre pedagoger och tjugoåtta barn från förskolor i en och samma kommun. Studien består av både kvalitativa och kvantitativa data. Den teoretiska ansats som grundar studien utgörs av pragmatismen då den enligt Dewey (1897/2004) betonar vikten av barns erfarenheter, barns nyfikenhet samt förståelse för sitt eget lärande för att kunskap ska uppnås. Studiens resultat påvisar att de deltagande pedagogerna använder olika tillvägagångssätt av högläsning i språkstimulerande syfte. Ett oväntat resultat uppkom då vissa barn upplevde högläsningsstunden i förskolan som en situation där de förväntades vara tysta och sitta stilla.Trettio pedagoger av de trettiotre deltagande ansåg högläsning som mycket viktigt och resultatet i studien synliggör att pedagogerna i medelvärde läser 13,75 minuter per dag. Resultatet av barnintervjun visade att majoriteten av de deltagande barnen ville ha mer högläsning i förskolan. Studien riktar sig till arbetslag i förskolan samt förskolechefer.

Syftet  med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande  i  förskolan  samt  att  granska  likheter  och  skillnader  med förskollärares  perspektiv  på  detsamma.  Förskollärarnas  perspektiv  speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns  perspektiv.  Studien  har  en  kvalitativ  ansats  och  utgår  från  intervjuer. Barndomssociologin  utgör  den  teoretiska  utgångspunkten  för  studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att  påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta.  Resultatet  visar  även  att barn  upplever  det  som  roligt  att  vara  med  och bestämma  i  förskolan  och  att  de  tycker  att  det  känns  bra  att  bli  lyssnade  till. Detta  är  dock  något  som  inte  alltid  sker  i  förskolan.  Då  barn  bemöts  med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas  tillsammans.  På  detta  sätt  kan  barn  bli  mer  delaktiga  i  förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

No description available.

No description available.

AbstractMalmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut iarbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när detgäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en centralroll. Genom detta kom mina funderingar kring hur det verkligen ser ut ute i verkligheten, medbarns lärande? Inte sett från ett barnperspektiv utan från ett pedagogperspektiv. Vad anser deär viktigt när det gäller barns lärande i förskola och grundskola? Mina frågeställningar ärdärför följande:• Hur talar verksamma pedagoger om barns lärande?• Hur ser arbetet med barns lärande ut?Syftet är att ta reda på hur de arbetar och efter eventuella teorier/metoder. Jag besökte därförunder en veckas tid en förskola och en grundskola. Där intervjuade jag några av deraspedagoger och hur de såg på barns lärande. Det viktigast i deras arbete var att se helheten iarbetet med barnen, trygghet, demokrati, varierande arbetsformer och en lustfylld ochstimulerande miljö. Jag utförde sedan observationer av barnens dag, miljö och undervisning.Detta för att se om jag kunde se ett samband mellan vad som kom fram i intervjuerna och hurde verkligen arbetade. Kopplingar gjordes sedan till tidigare forskningen i det berördaområdet av Vygotskij, Piaget och Dysthe. Alla mycket betydelsefulla inom sitt område. Det ärderas arbete som idag inspirerar många av dagens verksamma pedagoger. Vygotskijshelhetssyn, Piagets kognitiva utveckling och Dysthes teori om dialogens betydelse, ärfortfarande lika aktuella.Vad jag slutligen kom fram till är att barnen idag har en varierande, lustfylld och individuellskoltid. Detta tror jag bidrar till en positiv utveckling och mot en god framtid för barnen. Jaganser även att barnens lärandesituation är en aning stressad tid med allt som händer under enskoldag. Detta då främst i grundskolan där pressen att lära sig är större än vid förskolans litelugnare tempo. Detta kan vara svårare för de barn som eventuellt ligger lite efter i sinutveckling och får svårare att hänga med. De pedagoger jag mött kämpar dock sitt bästa för attbarnen skall få ut så mycket som möjligt av deras dag i skolan.Nyckelord: lärande, helhetsbild, samspel och utveckling.

Abstract The purpose of this study is to examine children in Christian congregations and the work around the concept of religious freedom. In the implementation of this study, a theory by Maria Klasson Sundin is used. The theory is based on a three-part model where she explains children's freedom of religion: 1. The traditional model, 2. The freedom of thought model and 3. The life interpretation model. The study is qualitative with an observative method called “site visit”. The main material used in this study is the visits to three different congregations. Christian congregations, as well as the results that arose from the site visits but also thec onversations that took place. The issue presented in this study is about children and how they get involved in religion without any deeper understanding of the phenomenon and their rights connected to religion. The result of this study is that the greater work around the concept of religious freedom does not occur in Christian congregations. The consequence is more than one, but one of the bigger consequences is that the school seems to have a greater responsibility for the work around it. Keywords:Religion, children, congregations and religious freedom.