Typescript, etc. / Digitized by Kansas State University Libraries

Call number: LD2668 .T4 1985 T66 / Master of Architecture

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Examensarbetet handlar om vilka faktorer som påverkar barns lek och på vilket sätt samt hur detta kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien används bl.a. två metoder: observationer av barns lek och i intervjuer med barn som komplement till observationerna. Både observationerna och intervjuerna med barnen analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, sammanställs och jämförs med tidigare forskning.

No description available.

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

Denna studie utgår från implementeringsteorin men är omarbetad utefter studiens syfte, som är att undersöka vilka möjligheter, så som kompetensutveckling, resurser samt stöttning, förskolechefer erbjuder sina anställda pedagoger. Detta för att pedagogerna i sin tur ska ha möjlighet att arbeta med barns lärande, vad det gäller konflikthantering. Frågeställningarna är utformade efter syftet och lyder som följande: ”Vilken kompetensutveckling har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilka resurser har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilken stöttning har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda för att arbeta med barns lärande, kring konflikthantering?”Empirin samlas in från tre olika intervjuer med tre förskolechefer, intervjuerna spelas in via ljudupptagning. Det insamlade materialet tematiseras och sedan analyseras och tolkas det med hjälp av hermeneutik. Utifrån resultatet och diskussionen är slutsatsen att förskolechefer har förståelsen att de möjliggör kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser. Dock styrs detta utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Just nu är det ingen av förskolecheferna som har förståelsen att deras pedagoger har behov av kompetensutveckling om barns konflikthantering. Det synliggörs även att en av förskolecheferna möjliggör resurser i form av tid, till att läsa litteratur som handlar om barns konflikthantering, det är även en förskolechef som erbjuder reflektionstid kring ämnet. Vidare visas det att förskolechefernas förståelse visar att de stöttar sina pedagoger i barns konflikthantering genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten.

A study of the reference service to children in the children's department of a large public library and in an integrated public and school library. A Danish investigation by Birgit Wanting has been used as a model for the study. Children's questions have been collected by the staff of the libraries and subjects, expressions and behaviour have been analyzed. The answers and the respons from the librarians are discussed. The results show that there are great differences between school-questions and children's own questions. The  schoolquestions are connected to the curnculum and the library must cooperate with the schools. Children's own questions concern all sorts of subjects and all sorts of material are needed. The children express themselves according to their development and the questions are often vague and undecided. The children's librarians devote a lot of work and time to find out what the children really are asking for. The investigated libraries play a very important role for children's own search for knowledge.

SammanfattningSyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring användandet av utomhusmiljön som didaktisk resurs samt hur de ser på utomhusmiljöns betydelse för lärande inom olika ämnesområden.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika förskolor.ResultatVårt resultat visar att samtliga pedagoger på förskolorna betraktar utomhusmiljön som en didaktisk resurs. Alla ämnesområden, språk, matematik, naturvetenskap, teknik, musik och skapande, är lämpliga att bedriva utomhus. Dessutom visar resultatet stora fördelar avseende barns hälsa och motorik. Pedagogerna nämner också den positiva påverkan som utomhusmiljön har på sinnenas utveckling.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemmets inom- och utomhusmiljö ur ett barns perspektiv. Tidigare forskning (Lindblad, 1993) anser att huvudsyftet för den fysiska miljön är att inspirera barn till lek och utveckling. Miljöerna bör därför vara flexibla och föränderliga efter barngruppens behov så att barnen motiveras till nytt skapande. Vi besökte tre olika skolor och genomförde sex kvalitativa intervjuer där varje fokusgrupp fick svara på frågor om fritidshemmets miljöer. Barnen vi valde att intervjua var i åldrarna 7-9 år då de spenderar mest aktiv tid på fritids. De fick visa oss runt i de olika miljöerna. De observationer vi gjorde under rundvandringen har vi använt för att beskriva miljön. Vi valde att intervjua tre pojkgrupper och tre flickgrupper för att se om det framkom ett genusmönster i samtalen med barnen. Resultatet visar att många barn var nöjda med lokalerna och möbleringen, medan ett par grupper ville se en förändring. De grupper som ville se en förändring ansåg att det behövdes fler små rum som antingen är tematiska eller flexibla utefter barnens egna intressen. Nästintill alla barnen tyckte att skolgården var tråkig och att det fanns för lite redskap. Barnen ansåg att det fanns för mycket tomma ytor utomhus, vilket gjorde det svårt för dem att leka ostört. Resultatet visar även genusmönster i det pojkar och flickor svarade. Det mest utstickande var vilka färger barnen önskade samt vad de ansåg saknades på fritidshemmet. Flickorna ville ha ljusare färger som rosa, lila och guld samt att få hänga upp sina egna alster på väggarna. Pojkarna däremot ville ha mörkare färger som blå, svart och röd eller att väggarna skulle kläs av motivtapeter med tuffa monstertrucks och blodiga zombies. Flickornas önskningar var att få in mer dekorativa ting på fritidshemmet som pysselmaterial, filtar och kuddar. Pojkarna hade dock andra åsikter, de ville ha större redskap ute på skolgården och fler spel. Slutsatsen i studien är att vi bör ta vara på barnens perspektiv och utifrån dem fokusera på både skillnader och likheter som finns mellan de två könen för att skapa miljöer där barnen kan utvecklas och växa som individer.