Abstract   The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children’s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject.   The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning. It is important that the correct conditions exist for them to be able to see each child's needs and interests. The conditions are that the presence of trained staff, adequate staff and a good working relationship with the school. However, all respondents believe that there is insufficient knowledge of principals and school management. They argue that we need more knowledge about their professional role in child development and learning. This is to carry out a solid work with the children.   Keywords: leisure centers, leisure educator, development of children´s learning

Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmets verksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att också bedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade och resultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigare styrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kring samma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barns perspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutits ner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få, inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri i intervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelse i ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olika mötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering. Vidare visar våra resultat att barnen sätter störst värde på inflytande över kompisarna och medbestämmande i leken och att pedagogens närvaro har stor betydelse för om inflytande fås i den fria leken på fritidshemmet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar om och arbete med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling, då bokläsning oftast är ett kontinuerligt inslag i förskolans vardag och det finns ett relativt stort utbud av barnlitteratur. Metoden för den kvalitativa studien är semistrukturerade intervjuer med nio verksamma pedagoger. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet att barn lär i samspel med pedagoger i en språkmiljö med artefakter. Resultatet och analysen visar att pedagogerna lyfter fram att bokläsning är språkutvecklande för barnen men att det finns flera faktorer som påverkar hur det ter sig i språkmiljön. Slutsatsen är att pedagogernas föreställningar om arbetet med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling utgår från läsvila och samtal med barngruppen.

Denna masteruppsats utgörs av en kvalitativ studie om ungdomars delaktighet i skolors arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I den här studien har högstadieungdomar intervjuats om sina upplevelser av arbetet mot mobbning i deras skolor, och på vilka sätt de själva är delaktiga i det arbetet. Delaktighet i frågor som rör en själv kan hävdas vara en grundläggande demokratisk rättighet. Skolverket poängterar att de ska vara framgångsrikt för skolor att ungdomarna är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Men på vilka sätt görs de delaktiga och vad anser de själva om skolornas arbete? Med utgångspunkt i en barndomssociologisk syn på barn, där barns delaktighet ses som något mycket komplext, analyseras ungdomarnas berättelser i denna studie. Vikt läggs vid att de vuxna behöver ge ungdomarna utrymme och information för att de ska kunna vara delaktiga. Det framkommer en bild av att ungdomarna inte delges information i någon större utsträckning och därför är deras delaktighet begränsad. Detta trots att barns och ungdomars delaktighet ofta framhålls som mycket viktig i officiella dokument. / This master thesis consists of a qualitative study about child participation in schools’ work against bullying and discrimination. In this study young people from the age of 13 to 15 have been interviewed about their experiences regarding the work that is done against bullying in their schools, and how they themselves are involved in that work. The right to participate in questions concerning oneself can be said to be a democratic right. According to the Swedish National Agency for Education it is supposed to be important for schools to let children participate in the work against bullying. But in what ways are they given the right to participate? And what do they think about the schools anti-bullying work? With the sociology of childhood, that views children’s participation as a complex matter, as the theoretical background, the youths’ stories are analysed in this study. The study shows a picture of a reality in the schools where the youths are not particularly involved, due to them not being informed properly about different areas of the anti-bullying work.

Syftet med studien var att undersöka hur musik används med och av de yngsta barnen i en förskola samt att undersöka hur pedagogerna gynnar barnens intresse för musik och instrumentalspel. Med hjälp av två av de tre frågeställningarna fokuserade studien på om det blev någon skillnad på barnens musiska intresse och lärande i aktiviteter med instrument i relation till att endast ge fri tillgång till instrument. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och ett etnografiskt perspektiv, vilket har inneburit att vara deltagande i observationerna samt använda olika undersökningsverktyg, vilka var spaltobservationer, videoinspelning och intervjuer. Deltagarna i studien var barn i två till tre års ålder och tre pedagoger på två olika småbarnsavdelningar på en förskola där det finns ett uttalat musikintresse. En tydlig skillnad som resultatet visade var att barnen spelade på instrumenten på olika sätt i den fria leken och i musikaktiviteterna. I musikaktiviteterna började barnen slå i jämnare takt på virveltrumman och xylofonen medan de i den fria leken spelade lite hur som helst. Det som kom fram i resultatet av både musikaktiviteterna och den fria leken var ett stort intresse, goda samspelssituationer och glädje hos barnen. I resultatet av intervjuerna beskrivs pedagogernas intresse för att ha instrumentalspel med barnen men på grund av osäkerhet kring hur de ska använda dem blev det inget instrumentalspel med barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka olika sätt barnen blir delaktiga pedagogiska dokumentation och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av barnens delaktighet. Observationer gjordes på en avdelning med barn i blandade åldrar. Det utfördes även en kompletterande intervju med en av pedagogerna. Studien fokuserade på hur barnen blir delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur denna delaktighet påverkade de didaktiska valen för planeringen av verksamheten. Resultaten visar på hur arbetssättet speglar av sig på verksamhetens utformning där barnen upplever en tillåtande miljö där de vågar uttrycka tankar och idéer under arbetsprocesser. Samtidigt som det är en tidskrävande process.Med hjälp av denna studie önskar jag kunna visa ett exempel hur pedagogisk dokumentation kan fungera i en pedagogisk verksamhet och potentialen i det specifika arbetssättet.

Svensk förskola utgår både från idén om frivillighet och om barns autonomi samtidigt som verksamheten ingår i utbildningssystemet. Denna studie vänder sig till yrkesverksamma och blivande pedagoger i förskolan och har för avsikt att bidra med kunskap om hur pedagoger i sin verksamhet resonerar och främjar barns lärande i relation till barns intresse. Frågeställningar som legat till grund är: Hur samspelar och guidar pedagoger barn i deras lärande? Hur bejakar och tar pedagoger tillvara barns intresse för att gagna deras kunskapsutveckling? Hur hanterar pedagoger utmaningar som rör respekten för barns intresse och delaktighet i relation till målstyrningen av kunskapsinnehåll i verksamheten? Studien tar sin utgångspunkt i förskolan som sociokulturell praktik och tar avstamp i Rogoffs analysverktyg på tre nivåer. Detta innebär att guidat deltagande och lärandeprocesser måste ses utifrån hur skilda perspektiv är sammanvävda, dvs. kulturella, verksamhetens och individens perspektiv. Under fältstudierna besöktes två förskolor. Med hjälp av observationer och intervjuer följdes vardagliga aktiviteter där barn och pedagoger deltog. Analysen visar att pedagoger främjar och resonerar om barns lärande på två skilda sätt men att guidningen kan vara överlappande i den praktiska yrkesvardagen. Resultatet visar att pedagogerna är följsamma och fångar upp barns intresse i en efterföljande guidning och går vidare med det barnen av egen kraft riktar uppmärksamheten mot. Pedagogerna lockar dessutom barnen mot kunskap de anses behöva utifrån en föreställning av ett intresse som barnen har och modifierar intresset och anpassar det till verksamhetsmålen genom lockande modifiering. Barns intresse kan sammanfalla eller samverka med verksamhetsmålen men kan också utebli. Pedagoger hanterar olika utmaningar för att skapa ett möte mellan barn och verksamhetsmål på olika sätt; genom att överbrygga kulturellt förankrade strukturella hinder, forma seriösa men lustfyllda lärmiljöer, guida med hjälp av fiktion och att förena och hålla isär kunskap av olika karaktär.