BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. Istudien har nio pedagoger intervjuats om deras uppfattningar kring vårt syfte.RESULTAT: Resultatet av vår studie visar att samtliga pedagoger som vi har intervjuat visar enpositiv inställning till rörelse i förskolan. Alla pedagoger rapporterar att de arbetaraktivt med att stimulera barns utveckling genom att använda sig utav rörelselek.Många berättar att de med hjälp utav rörelseleken kan upptäcka brister i barnsmotorik och försöker arbeta bort dessa brister hos barnen genom rörelselek. Fleraav pedagogerna beskriver sin syn på olika kopplingar mellan motorik och lärande,de menar att rörelsen har betydelse bland annat för barns koncentration,självkänsla, sociala samspel och språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

<p>Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.</p>

No description available.

<p>Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.</p><p>Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.</p><p>Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.</p>

<p>Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal. Intervjuerna genomfördes på tre ollika förskolor. Det som framkom genom undersökningen är att barn har skilda uppfattningar om begreppet rörelse, de såg rörelse som grovmotorik, finmotorik, lek och transport. Alla barn hade anledningar till varför man rör sig, men alla var inte medvetna om att det är viktigt för hälsan. Barnen hade många olika åsikter om sin egen rörelse under förskolevistelsen, några tyckte att de fick röra sig för lite andra för mycket, men många skulle vilja röra sig mer. Alla barnen var överens att det var utomhus de fick riktigt utlopp för grovmotoriska aktiviteter och att inomhusvistelsen var begränsad till finmotorik, dels lokalmässigt och dels för att pedagogerna ville ha en lugn miljö inne. Den organiserade fysiska aktiviteten i form av gymnastik fanns på alla förskolorna, men barns uppfattningar om varför det fanns på schemat skildes åt.</p>

<p>Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag. Detta tankesätt ska genomsyra hela dagarna, varje dag och inte på förbestämda tider. Studien genomfördes med intervjuer med sex stycken förskollärare och en projektledare som har arbetat många år som förskollärare. De senaste fem åren har hon arbetat med utvecklingsarbete inom förskolan. Studien utfördes på tre olika förskolor. Två är kommunala och en ett personalkooperativ. Studien är utformad med halvstrukturerade frågor så att spontana följdfrågor kunnat ställas beroende på respondentens svar.</p><p>All litteratur i undersökningen speglar att barns inflytande är viktigt för deras utveckling och att övning ger färdighet gällande deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla medborgare har sina lagliga rättigheter och skyldigheter. De som är medvetna om dessa har lättare att agera i olika situationer (Boverket 2000). Ferm (1993) tar upp att vuxna är förebilder, både hemma och i skolan, därför är det viktigt att föregå med gott exempel och lär barnen genom handlingar i olika situationer. Barnen behöver få känna att de verkligen är någon och att det de gör och säger har en betydelse för andra människor. Det kan leda till att mobbning och vissa mänskliga beteenden minskar.</p><p>Undersökningens frågor baseras på vad demokrati är för förskollärare samt hur de ser på barns inflytande. Om barnen får påverka i verksamheten och i så fall vad och hur.</p><p>De resultat som framkommit av studien är att den kommunala förskolan Oxen arbetar mer aktivt med ämnet och de andra som i större eller mindre utsträckning utövar ”falsk” demokrati bland barnen. Det beror inte på någon illvilja utan på att Oxen har arbetat mer aktivt med tankesättet under flera år medan Kräftan och Lejonet nyss kommit igång med arbetssättet. Viljan att arbeta mer med barnens inflytande finns dock hos alla respondenter, mer eller mindre. Arbetssättet som Oxen använder sig av har inte blivit beskrivet i litteraturen som används i undersökningen. Sara som arbetar på Kräftans förskola kom på sig själv under vår intervju att när hon hörde sig själv prata kom hon på att barnen egentligen inte alls blir så hörde som de trodde. Hon anser att de behöver lyssna mer på barnen och att de har idéer att ta vara på. Just nu tar de vuxna alla initiativ. Hon tyckte liksom de andra det var lätt att allt går på rutin. Slutsatserna som dragits utifrån studien är bl.a. att pedagogernas tankesätt, förhållningssätt och medvetenhet har betydelse för att arbeta demokratiskt. Är man engagerad och har ett positivt tankesätt är förutsättningarna större för en fungerande verksamhet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.</p><p>I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet.</p><p>De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.</p><p>Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.</p><p>Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.</p><p>För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p> </p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.</p><p> </p><p>Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.</p><p> </p><p>Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.</p><p> </p><p>Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position</p>