Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden.   I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan. Trots allt kan man hitta få enstaka pedagoger som anser att man tar tillvara på tillfällena, nästan varje dag i förskolans vardag.   Barnen som går i förskolorna vi besökte har ett intresse för att räkna, mäta, jämföra med mera. Men de är inte medvetna om att de jobbar med matematik. Matematik är ett för dem ett relativt okänt ord men ordets innebörd är de bekanta med. Har pedagogerna kunskap om matematik och tycker att de är intressant och roligt reflekterar det på barnen och i arbetet med barn.           Nyckelord: Förskola, barn, matematik, pedagog

The purpose of this study was to examine pedagogues’ experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult. The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children’s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children’s participation. Literature and research show that children are affected by the adults they meet in everyday life and also the adult’s view of the child and their ability to participate. To examine pedagogue’s experience of shy children’s participation, I used qualitative interviews with six pedagogues working at two different preschools. The result showed that pedagogue’s most important work in promoting shy children’s participation is making sure the children feel safe and building trust between adults and children. The children can then, later on, feel ready to participate in social interaction with other children. This is also where the children can come into contact with democratic values. Keywords: Shy children, participation in preschool, children’s participation

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas. Studien utgår från barns perspektiv och barnperspektiv. Den metod som används i studien är en kvalitativ observationsstudie som utförs på en förskola där barnen är i åldrarna 4-5 år. Resultatet visar på att barnen mest leker på undanskymda vrår och de föredrar att leka med naturmaterial. Det visade sig även att barnen i den kreativa leken omvandlar materialet till sitt eget som när kastanjerna blir till köttbullar.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs. Därtill även finnas i närheten av barnen för att kunna hjälpa och stötta de barn som har svårigheter i den fria leken. Pedagogernas inställning är att lära barn en av de viktigaste färdigheterna, det sociala samspelet, för att de ska utvecklas som personer och ha nytta av det i framtiden.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik? Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ”fel” kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner misshandeln. Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln. Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier. Studien är av kvalitativ ansats. Kunskap inhämtades från barnens egna upplevelser, handlande och tankar. Biografierna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2006) kvalitetsgranskning. Resultat: De tre teman som framkom var: den vuxnes beteende, barnens beteende och rop på hjälp. Resultatet visade att barnen upplevde att de inte hade makt över sitt eget liv, att de nonchalerades av vårdpersonal och inte fick komma till tals. Mängder av signaler om barnmisshandel förmedlades till vårdpersonal och måste tas på allvar. Slutsats: Vården måste kommunicera med barnet som är expert på sin egen situation för att upptäcka eventuell misshandel. Att kunna fråga ut den utsatte om misshandel kan locka fram ett medgivande om att detta pågår.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.