<p>Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.</p>

<p>Abstract</p><p>Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet,</p><p>därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers</p><p>perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i</p><p>leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella</p><p>roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet</p><p>presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att</p><p>lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår</p><p>analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst</p><p>samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av</p><p>respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när</p><p>det skedde i relation till skolämnena under lektionstid.</p><p>Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. <strong>Metod: </strong>Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av<strong> </strong>sjuksköterskorna<strong> </strong>upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. <strong>Diskussion: </strong>Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.</p>

<p>Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:</p><p>Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?</p><p>Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens</p><p>egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad</p><p>undervisning med en reflekterande dialog.</p><p>I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en</p><p>trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i</p><p>barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets</p><p>skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer.</p><p>För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som</p><p>förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta.</p><p>Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt</p><p>under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en</p><p>gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer,</p><p>resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.</p>

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem. Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.

No description available.

Sammanfattning På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet. Guatemala är land som trots sin ratificering av konventionen om barns rättigheter, uppvisar en alltjämt ökande våldspiral och kränkningar av barns rättigheter. Landet uppvisar även stora ekonomiska, sociala och politiska klyftor. Med detta i åtanke intar studien en fokus på en av de mest utsatta grupperna i Guatemalas samhälle; barn tillhörande ursprungsbefolkningen. Den kvalitativa flerfallstudien grundar sig på sekundärt källmaterial och har metodologiskt genomförts med en idéanalys. Här granskas idéerna som utrycks av rättighetsperspektivens främste förespråkare Amartya Sen och hans frihetsbegrepp, samt Robert Chambers syn på utvecklingens innebörd. Organisationernas ideologi relateras även till konventionen om barns mänskliga rättigheter. Då studien ser till bakomliggande idéer bakom ett utvecklingssamarbete, uppmärksammas även vilken vikt som tillskrivs ord som lyhördhet och delaktighet. Uppsatsen visar på en likritning med båda organisationernas policy och idéerna inom ett rättighetsperspektiv. Resultaten visar även på att en utvecklingsprocess, sett ur ett rättighetsperspektiv samverkar på ett direkt, såväl som på ett indirekt sätt av främjandet av barns rättigheter.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där. För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten. Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven. Fritidsledarna anser att deras roll är att finnas till som stöd vid konfliktlösning och för att prata med. De lyfter fram att det sociala är en viktig del av verksamheten och att de ägnar mycket tid åt att prata med barnen. Verksamhetens främsta funktion enligt både fritidsledare och barn är att vara en naturlig träffpunkt för barnen, där de kan ha roligt och umgås med varandra efter skolan. Vi kan även konstatera att fritidsledarnas och barnens uppfattning om verksamheten skiljer sig åt på några punkter. Det barnen saknar mest i verksamheten är rena och fräscha toaletter, vilket fritidsledarna inte verkar ha reflekterat över att barnen skulle kunna tänkas sakna. Barnen vill även ha datorer och TV-spel i verksamheten och i denna fråga har fritidsledarna gjort ett medvetet val att inte ha datorer. Fritidsledarna anser att barnen har tillräcklig tillgång till datorer hemma och på andra platser och anser barnen bör sysselsätta sig med andra aktiviteter som verksamheten erbjuder.