Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på. Barnens utsagor kan påvisa hur barns individualitet hänger samman med den sociala samvaron barnen befinner sig i och att detta är något som styr och formar deras agerande och tankar. Faktorer som likhet och imitation, att regler för social samvaro och andra relationella grupprocesser urskiljs ur barnen redogörelser och utgör en stor del av studiens resultat och analys.

Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment. The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from “I Ur och Skur” (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey. Their view of what can be regained was also different. The preschool is one very important pedagogic stand when it comes to developing the children's understanding of what happens in nature. Children will interpret science concepts differently depending on their previous experiences of the surrounding world.

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor. Varje elev har bidragit med tre teckningar som föreställde tre familjekonstellationer. Resultatet visade olika familjekonstellationer utifrån elevernas illustrationer, där kärnfamiljen dominerade med mer än 70 procent av alla teckningar. Tidigare forskning inom utveckling av individualiseringen i familjeforskning av Johansson (2009) samt Pramling & Doverborgs forskning kring hur barn tänker i olika situationer har belyst studiens illustrerade familjekonstellationer.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie ämnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrån elevernas egna berättelser om framtid och inställning till vidare studier på Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever på varje program i det tredje och sista året på gymnasiet visar studien bland annat på att elever som valt att studera på det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrån att de vill läsa ett program som underlättar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever på Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder på en medvetenhet hos samtliga elever utifrån varje elevs förutsättningar och utbildningskapital från tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de någon gång i framtiden kommer att studera vidare på Högskola eller Universitet. Elever från det Naturvetenskapliga programmet kommer från mer studievana hem där minst en av föräldrarna har en examen från Högskola eller Universitet. Synen på pengar och karriär skiljer sig mellan programmen då detta är av mer relevans hos eleverna på det Naturvetenskapliga programmet än hos eleverna på Barn- och fritidsprogrammet.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp. Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste. Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn. Lek kan uppstå var som helst och barnen i undersökningen överraskade mig med vilka deras favoritplatser var. Den platsen som visade sig som den kreativaste platsen att leka på, var en plats som inte har fått någon speciell bestämd funktion för vuxna. Det var snarare en plats där barnen själva gett platsen en mening. Mina resultat visade att en plats kan användas som mötesplats för olika årskurser kan skapa möten som tillfredsställer barnens behov av att bli sedda och igenkända av andra. Detta i sin tur kan utöka vänskapskrets till att sträcka sig utöver de personer som finns i ens egen klass. Min studie visade att vägen till att stötta barn i att utveckla sina intressen handlade om att lyssna på barnen själva. Jag hävdade dessutom att fler mötesplatser borde skapas, där barnen från olika årskurser kan mötas och leka tillsammans.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion. En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper.

Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen. Barnens bidrag kan vidare användas tillsammans med övrigt material vid utformning och bearbetning av planer och program. Samtidigt visar resultatet att barn inte får tillräckligt med utrymme att faktiskt påverka planeringen vilket framförallt anses bero på för lite kunskap och erfarenhet kring hur arbetet med barn ska tillämpas.          Nyckelord: Barn, barnperspektiv, barns perspektiv, inflytande, delaktighet, samhällsplanering

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering. Metod: Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till idrottspedagoger (N=23) i tre kommuner (Berg, Bräcke och Ragunda) i Jämtlands län. Enligt Sveriges kommuner och landstings definition klassificeras dessa som glesbygd.  Resultat: Av de 23 kontaktade idrottspedagogerna svarade 16 på enkäten. Bland de deltagande idrottspedagogerna svarade 94 % (15 av 16) att de bedrev sin undervisning efter de riktlinjer som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11), 81 % (13 av 16) tycker inte att tiden som var avsatt för fysisk aktivitet för eleverna var tillräcklig. Majoriteten av idrottspedagogerna tyckte att mer tid och pengar var en förutsättning för att kunna utveckla undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Denna studies resultat antyder att idrottspedagogerna önskar att det inte enbart ska ligga på idrottspedagogens ansvar att elever aktiveras och får daglig fysisk aktivitet. För att barn i glesbygds fysiska aktivitet ska tillgodoses krävs det engagemang från skolan men även att ämnet uppmärksammas och prioriteras bland föräldrarna.

A school is a social area in which children and adults meet each other. The school is were friendship, love and also enmity arise. The process to establish, maintain, split up and end relationships is constantly continuously. A Childs way of creating relationships is complex. Bullying and similar offending treatment occur and has always been a huge problem in school. It is a problem that has existed as long as there have been schools. The purpose of my thesis is to investigate children’s relationships in school and in their leisure- time as well as to investigate the school and leisure- time work to discourage bullying and other offending treatment. In order to reach my goal I have used literature, I have handled out questionnaire studies to two third grades classes as well as to two sixth grades classes. I have also been interviewing a headmistress as well as a leisure-time teacher working in a school in Värmland which is of a regular size. Studies show that children's relationship work is a complicated process and children's social interaction and companionship occupies most out of children's waking hours. To exclude any child has been shown to be part of the children's relationship work works. Scientist explains that the exclusion and expulsion documents are used as a tool to build community cohesion and community in a group. Bullying and other kinds of offending treatment affect everyone not just the victims. You’re Child, relative or friend may have been exposed and that is the reason why it is important to highlight this issue.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie.   Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke.