No description available.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM.   Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet. Det finns både skillnader i hur delaktighet upplevs hos den enskilde individen och för personerna sinsemellan. Resultaten pekar dock på att flertalet upplevde att delaktigheten ökade i takt med ålder. De flesta av de intervjuade ansåg sig ha blivit informerade om saker som skedde kring deras livssituation. Dock fanns det önskningar om att få inbjudas till större delaktighet. Det går tydligt att utläsa i resultaten, att de som trivdes bra i sina familjehem, hade ett mindre behov av att vara delaktiga. De uttryckte även att de inte heller hade någon större vilja att vara delaktiga. Ingen av de intervjuade såg dock delaktighet som något negativt.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn. Observationer som stöd har använts, samtalen har även spelats in med diktafon och mobiltelefon. Barnen har intervjuats i både hem- och förskolemiljö. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av meningskoncentering, det meningsbärande i fenomen har fastställts och utifrån dessa har teman formulerats. I studien har synliggjorts att femåriga barn har tankar kring läsning och skrivning. En slutsats är att läsning och skrivning för barnet framträder som ett och samma fenomen. Det blir synligt både genom ord och genom handling att läsning och skrivning framstår som ett aktivt görande. Ännu en slutsats är att det egna jaget är tätt sammanflätat med läsning och skrivning. Vi förstår detta som att språket, skriftspråkandet och den egna identiteten är tätt sammanbundna med varandra.

No description available.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

<p>Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.</p>

<p>Varje år förlorar cirka 3 200 barn en förälder i dödsfall och nästan 500 barn dör årligen i Sverige, många av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie är att fördjupa vår kunskap kring bemötande av barn i sorg. Vår problemformulering lyder:</p><p>Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?</p><p>Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstår i barngruppen, då ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?</p><p>För att få svar på vår problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg. Resultatet visade att inget fall är det andra likt, de omständigheter som finns kring barnet och dödsfallet påverkar hanteringen och bemötandet på förskolan. Gemensamt handlade bemötandet om att man som pedagog skulle finnas där för barnet och dess familj och via samtal och kroppskontakt hjälpa barnet att bearbeta sin sorg. Att samla arbetslaget för att samtala om hur man skulle hantera den situation som uppstått var av betydelse för att arbetet med de berörda barnen, deras familjer och den övriga barngruppen skulle fungera bra. Slutligen att våga prata om det inträffade på förskolan visade sig vara av stor betydelse för alla inblandade.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket?</p><p>Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.       </p><p> </p><p>Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara.</p><p>Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut.<em> </em>Förr lekte barn utan vuxens inblandning med mycket fri lek. I dag är medvetenheten större om lekens betydelse för barns utveckling och lärande vilket medfört att leken blivit mer styrd idag.  </p>

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer. Resultatet av studien visade att elever har uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Angående läsförståelse uttrycker elever att det inte räcker med att läsa utan att man även måste förstå det man läser. Vad gäller läsförståelsestrategier uttrycker eleverna exempel på hur läsfixarna och andra läsförståelsestrategier hjälper dem eller inte i den egna läsningen. En del elever uttrycker också betydelsen av att läsa tillsammans. I resultatet ser vi att eleverna uppfattar avkodning och förståelse som faktorer i läsprocessen. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att eleverna har förmåga att sätta ord på hur de själva uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier.