Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem: Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov? Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad undervisning med en reflekterande dialog. I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer. För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta. Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer, resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra. Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna. Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal. Intervjuerna genomfördes på tre ollika förskolor. Det som framkom genom undersökningen är att barn har skilda uppfattningar om begreppet rörelse, de såg rörelse som grovmotorik, finmotorik, lek och transport. Alla barn hade anledningar till varför man rör sig, men alla var inte medvetna om att det är viktigt för hälsan. Barnen hade många olika åsikter om sin egen rörelse under förskolevistelsen, några tyckte att de fick röra sig för lite andra för mycket, men många skulle vilja röra sig mer. Alla barnen var överens att det var utomhus de fick riktigt utlopp för grovmotoriska aktiviteter och att inomhusvistelsen var begränsad till finmotorik, dels lokalmässigt och dels för att pedagogerna ville ha en lugn miljö inne. Den organiserade fysiska aktiviteten i form av gymnastik fanns på alla förskolorna, men barns uppfattningar om varför det fanns på schemat skildes åt.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag. Detta tankesätt ska genomsyra hela dagarna, varje dag och inte på förbestämda tider. Studien genomfördes med intervjuer med sex stycken förskollärare och en projektledare som har arbetat många år som förskollärare. De senaste fem åren har hon arbetat med utvecklingsarbete inom förskolan. Studien utfördes på tre olika förskolor. Två är kommunala och en ett personalkooperativ. Studien är utformad med halvstrukturerade frågor så att spontana följdfrågor kunnat ställas beroende på respondentens svar. All litteratur i undersökningen speglar att barns inflytande är viktigt för deras utveckling och att övning ger färdighet gällande deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla medborgare har sina lagliga rättigheter och skyldigheter. De som är medvetna om dessa har lättare att agera i olika situationer (Boverket 2000). Ferm (1993) tar upp att vuxna är förebilder, både hemma och i skolan, därför är det viktigt att föregå med gott exempel och lär barnen genom handlingar i olika situationer. Barnen behöver få känna att de verkligen är någon och att det de gör och säger har en betydelse för andra människor. Det kan leda till att mobbning och vissa mänskliga beteenden minskar. Undersökningens frågor baseras på vad demokrati är för förskollärare samt hur de ser på barns inflytande. Om barnen får påverka i verksamheten och i så fall vad och hur. De resultat som framkommit av studien är att den kommunala förskolan Oxen arbetar mer aktivt med ämnet och de andra som i större eller mindre utsträckning utövar ”falsk” demokrati bland barnen. Det beror inte på någon illvilja utan på att Oxen har arbetat mer aktivt med tankesättet under flera år medan Kräftan och Lejonet nyss kommit igång med arbetssättet. Viljan att arbeta mer med barnens inflytande finns dock hos alla respondenter, mer eller mindre. Arbetssättet som Oxen använder sig av har inte blivit beskrivet i litteraturen som används i undersökningen. Sara som arbetar på Kräftans förskola kom på sig själv under vår intervju att när hon hörde sig själv prata kom hon på att barnen egentligen inte alls blir så hörde som de trodde. Hon anser att de behöver lyssna mer på barnen och att de har idéer att ta vara på. Just nu tar de vuxna alla initiativ. Hon tyckte liksom de andra det var lätt att allt går på rutin. Slutsatserna som dragits utifrån studien är bl.a. att pedagogernas tankesätt, förhållningssätt och medvetenhet har betydelse för att arbeta demokratiskt. Är man engagerad och har ett positivt tankesätt är förutsättningarna större för en fungerande verksamhet.

Sammanfattning     Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.   Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.   Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.   Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten. I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet. De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.