I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan. Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder. Alla pedagogerna belyste vikten av att arbeta med barns språkutveckling och gav exempel på vad de gör för att arbeta med språkutveckling.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

No description available.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.

Varje år förlorar cirka 3 200 barn en förälder i dödsfall och nästan 500 barn dör årligen i Sverige, många av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie är att fördjupa vår kunskap kring bemötande av barn i sorg. Vår problemformulering lyder: Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj? Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstår i barngruppen, då ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall? För att få svar på vår problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg. Resultatet visade att inget fall är det andra likt, de omständigheter som finns kring barnet och dödsfallet påverkar hanteringen och bemötandet på förskolan. Gemensamt handlade bemötandet om att man som pedagog skulle finnas där för barnet och dess familj och via samtal och kroppskontakt hjälpa barnet att bearbeta sin sorg. Att samla arbetslaget för att samtala om hur man skulle hantera den situation som uppstått var av betydelse för att arbetet med de berörda barnen, deras familjer och den övriga barngruppen skulle fungera bra. Slutligen att våga prata om det inträffade på förskolan visade sig vara av stor betydelse för alla inblandade.

Sammanfattning Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket? Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.          Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara. Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut. Förr lekte barn utan vuxens inblandning med mycket fri lek. I dag är medvetenheten större om lekens betydelse för barns utveckling och lärande vilket medfört att leken blivit mer styrd idag.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. Metod: Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. Diskussion: Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades. Empirin bearbetades med analysverktyget diskursteori. Resultatet visar att förskollärares och lärares förhållningssätt formas av egna erfarenheter och två konkurrerande diskurser. Acceptansdiskursen tillåter barns sexualitet och kopplar samman den med något som är privat. Tabudiskursen konkurrerar med acceptansdiskursen om huruvida barn och sexualitet överhuvudtaget passar ihop. Förskollärare och lärare behöver fortfarande mer kunskap om ämnet för att de ska kunna bemöta barns sexualitet på ett medvetet sätt och för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter till att utveckla sin sexualitet.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.