Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet.

Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna. Resultatet pekar på att förskollärarens didaktiska val har en stor betydelse för barns matematiska utveckling och utgör grunden för hur de utformar verksamheten. På sätt och vis är vi alla matematiker, även det lilla barnet, eftersom barn är nyfikna och i deras lek finns det ofta funderingar över t.ex. störst, först, mängd, antal och tid. Resultatet visar också att förskollärare anser att matematiken är en viktig del i barnens vardag som vi behöver för att kommunicera och lösa problem med andra människor. I resultatet lyfts betydelsen av tillgängligt material, barns individuella matematiska utveckling, matematik som kommunikation samt förskollärares arbete med dokumentation i verksamheten. Förskollärare kan synliggöra matematiken om de själva är medvetna om vilka situationer den kan förekomma i.  Med denna studie hoppas vi kunna ge förskollärare inspiration till ett matematiskt arbetssätt.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var:   Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin? Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar?   Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer. Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig. De professionella känner till gällande lagar och riktlinjer men begränsningar är bristande rutiner och motstånd från patienter.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer.   Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra. Undersökningen har tagit sitt avstamp ur en bristande kunskap om hur pedagoger säger sig arbeta med barns sociala relationer. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där fokus ligger på att olika sanningar konstrueras mellan människor samt hur människor uppfattar det som sägs. Den metod som studien utgår ifrån är diskursanalys med inriktning på diskursiv psykologi. Undersökningens empiriska material baseras på intervjuer som genomförts på fyra olika förskolor i form av fokusgrupper bestående av två deltagare i varje samtal. Resultatet visar hur pedagogerna talar om olika sätta att stötta barns behov i samspel med andra barn. Viktiga aspekter som har uppkommit är språket och miljön som ses som betydande delar av barns sociala utveckling. I resultatet har det formats olika diskurser som exempelvis Den verksamma pedagogen och Den inkännande pedagogen. De diskurser som formats lyfter upp olika strategier och förhållningssätt hos pedagogerna. Studien avslutas med en diskussion samt en slutsats kring studiens resultat.

No description available.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamheten skall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande över innehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelse för demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningar av inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats till att titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egna röster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur väl begreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan. Undersökningen bygger på frågeställningarna Vilka uppfattningar har barn i förskolan av delaktighet och inflytande i samband med lek samt, när och varför tycker barn att det är viktigt att få vara delaktiga, samt ha ett inflytande? Trots ett tydligt uppdrag finns ett smalt utbud, nästintill obefintligt material av tidigare forskning, där barnens egna reflektioner och resonemang är i fokus. Denna undersökning kan därför vara av högsta aktualitet och bidra till en ökad förståelse för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Resultatet visar att barnens inflytande och delaktighet utspelas i leken, där finns utrymme att göra sin röst hörd och de demokratiska processerna praktiseras. Det finns dock regler som styr leken, regler utformade av vuxna. Dessa regler ser barnen som icke förhandlingsbara och ifrågasätter heller inte dessa.

No description available.

This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey.   My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values ​​clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media. It turns out that they use it several times a day, and many feel that it is being violated through social media. Although teacher interviews indicate that the use of social media has increased among students. The four teachers are working on ways to have the violations taking place on social media in their work, this depends on where they work and how relevant it is to bring up the subject. They make use of various collaborative exercises, videos and discussion to counter it to occur.