No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids. Detta undersöks med hjälp av enkäter som alla lågstadieelever på en vald skola har besvarat, samt med hjälp av tre semistrukturerade djupintervjuer med tre barn från olika klasser. Resultatet visar att barn upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids som begränsade av olika förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och tillgång till lokaler. Studien kan inte påvisa några samband mellan styrda former av elevdemokrati och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. Barn upplever att de har goda möjligheter att framförhandla sina önskemål i samtal med personal och är genom dessa samtal delaktiga i utformningen av fritidsverksamhet.

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur viktig leken är för idrottsläraren när det gäller att påverka barnens sociala och emotionella utveckling under idrottslektionerna. Syftet är också ta reda på vad idrottslärare anser att barn kan utveckla för sociala egenskaper genom lek och andra former av fysisk aktivitet, samt hur motoriken kan påverka och bidra till att utveckla barnet socialt och emotionellt. Metod: Undersökningen har handlat om idrottslärarnas uppfattningar vad det gäller det sociala utvecklandet genom lek. Valet av tillvägagångssätt föll på den kvalitativa metoden. Lärare har intervjuats och spelats in med bandspelare för att kunna få en bättre återspegling. Totalt sett har fyra olika lärare intervjuats. Kolbs utvecklingsteori har använts som teoretiskt perspektiv. Detta perspektiv handlar om upplevelsebaserat lärande, som innebär att man skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom upplevelse. Resultat: Lärarna ansåg att barn kan utveckla flera sociala egenskaper genom lek. Det finns många sociala egenskaper. Ett exempel är empati genom att samspela med andra. Ömsesidighet, gemenskap, samarbeta, visa hänsyn och hur man uppför sig är ett fåtal av de egenskaper barn kan utveckla. Lärarna ansåg dessutom att motoriken är en viktig del av det sociala utvecklandet. De menade att genom att ha god motorik, kan barn delta i leken och känna sig trygga i en grupp. Lärarna tyckte att lek innebär att ha kul och känna rörelseglädje Lek innebär även att komma till en annan värld. Lärarnas undervisning präglas av leken då den är ett viktigt redskap för dem när det gäller inlärning. Slutsats: Leken är viktig, för att det är där barnen utvecklar dessa sociala egenskaper som de tar med sig under hela uppväxten. Motoriken är en viktig del av utvecklingen, eftersom om barnet inte kan röra sig på ett visst sätt, kan det kanske inte vara med och leka med de andra. Leken betyder otroligt mycket för idrottslärarna eftersom att den kan hjälpa barnet att utveckla vissa egenskaper, bland annat empati, hänsyn och samarbete. Det är genom leken dessa sociala egenskaper utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

No description available.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka hur förskolemiljön utformas på småbarnsavdelningar för att barnen ska kunna ha inflytande över sin vardag i förskolan. För att uppnå detta syfte har jag arbetat utifrån följande frågeställningar:   Hur beskriver pedagoger att de anpassar miljön med olika rum, möbler, hyllor och material för barnen på småbarnsavdelningen? Hur anser pedagogerna att barns inflytande över sin vardag möjliggörs eller hindras i den miljö de har utformat?   För att besvara dessa frågor valde jag att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på olika småbarnsavdelningar på tre förskolor i Mellansverige.   Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolemiljön utifrån barnens intresse och behov, att rummen har olika funktioner, är öppna och tillåtande, att materialet är antingen nåbart eller synligt samt att miljön är säker för barnen. Resultatet visar att pedagogerna anser att barns inflytande möjliggörs utifrån de sätt pedagogerna har valt att anpassa förskolemiljön och hindras när det är brist på utrymme, personal, ekonomi och säkerhet. De slutsatser som kommer fram är hur pedagogerna utformar förskolemiljön har betydelse för att kunna möjliggöra barnens inflytande i förskolan.   Nyckelord: Förskola, pedagog, förskolemiljö och barns inflytande. / The purpose with this study was to examine the teachers' perspective of how they designed the preschool environment of the toddler departments for children to have influence over their daily lives in preschool. To achieve this purpose I have worked with the following questions:   • How do teachers describe how they adapt the environment to different rooms, furniture, shelves and materials for children in toddler departments? • How do teachers believe that children's influence on their daily life is made possible or hindered in the environment they have created?   To answer these questions, I chose to do four interviews with teachers who work in different toddler departments at three preschools in central Sweden.   The result shows that teachers adapt the preschool environment based on children's interests and needs, that the rooms have different functions, are open and permissive, that the material is either reachable or visible and that the environment is safe for the children. The result shows that teachers believe that children's influence made possible based on the ways teachers chosen to adapt the preschool environment and hindered when there is lack of space, personnel, finance and security. The conclusion that emerges is how teachers design the preschool environment is important to allow children’s influence in the preschool.   Keywords: Preschool, teacher, preschool environment and children's influence.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur barns integritet hanteras i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta yrkesverksamma förskollärare. För analys och tolkning används en teori hämtad från behaviorismen. Resultatet visar att det finns olika förhållningssätt och arbetssätt gällande barns fysiska integritet. Det som har störst betydelse är förskollärares närvaro, lyhördhet och kommunikativa kompetens. Slutsatsen är att ämnet är komplext. Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida barns fysiska integritet respekteras, om barn får förståelse för den fysiska integriteten, de individuella integritetsgränserna samt om de lär sig respektera andras gränser.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetslaget i förskolan resonerar om sitt egetdeltagande i barns utomhuslek. Denna kvalitativa studie grundar sig i två förskollärareoch två barnskötares uttalanden. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hurarbetslaget beskriver barns utomhuslek samt hur de resonerar om sitt eget deltagande ibarns utomhuslek i förskolan. Utifrån studiens resultat framkommer det att barnsutomhuslek beskrivs som både fri i sin form samt styrd av olika faktorer, även attarbetslagets deltagande i barns utomhuslek tar olika uttryck och sker i olika grad.

Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.