Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.

Thesis (Ph.D.)--Boston University. Bibliography: [p. 157]-161. / Although little remembered today, Ethel Barns was recognized in London between 1895 and 1928 as an accomplished violin virtuoso and composer, who performed her own and others' works in chamber music concerts and occasionally in orchestra concerts as violin soloist. Like many performers of her day, Barns wrote music which both she and those closely associated with her performed, in the tradition of such nineteenth-century virtuosi as Henryk Wieniawski and Henri Vieuxtemps. Many of her works, particularly for violin, deserve to be incorporated into present-day repertoires. In keeping with popular tastes of the time, Barns wrote more short pieces for violin and piano (53), short piano pieces (19), and songs (37) than she did large-scale works, which include 5 violin sonatas, 2 works for piano trio, 2 suites for violin and piano, a Fantaisie-Trio for Two Violins and Piano, and three works for violin and chamber orchestra. Of the more than 120 compositions attributable to Barns, 87 are extant. The 15 manuscripts which this study has brought to light and which are now located in the British Library, together with her 72 published works, are discussed in this dissertation. Many of Barns's violin works utilize virtuosic techniques such as double-stops (most notably sixths), ricochet, staccato, and arpeggiando figures, the melodic use of the G-string, and cadenza-like passages. Writing first in the High-Romantic harmonic style, with Brahmsian characteristics evident in her well-written, though conservative Sonata No. 2 in A major, Op. 9 (1904), Barns gradually incorporated Late-Romantic style characteristics such as extensive chromaticism and formal expansiveness, as well as Debussy-like traits such as parallel harmonic progressions, metric flexibility, and added-note harmonies in her mature compositions [e.g., the Sonata No. 4 in G minor, Op. 24 (1910) and the Fantaisie for Two Violins and Piano]. Chapter One of this dissertation gives Barns's life history, while the two chapters on her career are largely devoted to details of the Barns-Phillips Chamber Music Concerts (1895-1913), which featured Barns and her baritone husband, Charles Phillips. The last four chapters comprise a complete discussion of her works by genre and are followed by appendices, including excerpts from some of her major compositions, a list of works, and a discography.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.

Sammanfattning Bakgrund: Att leva med ett alkoholmissbruk innebär hur alkoholintaget påverkar en persons liv och handlingar såsom skola, jobb och det sociala livet. Alkoholmissbruket påverkar hela familjen, men det är främst barnen som drabbas. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap inom området och fånga upp dessa barn för att sedan kunna hjälpa dem.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelse av att leva med en alkoholmissbrukande förälder.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Data har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.  Resultat: Barn som vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder upplevde sig ofta svikna, övergivna och att föräldern ständigt ljög. De blev utsatta för sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel och utvecklade avvikande beteenden, fick ett stort kontrollbehov och blev överdrivet ansvarsfulla.  Slutsats: Det framkom i studien att barn till en alkoholmissbrukande förälder ofta är oroliga, ledsna, uppmärksamhetssökande och gör allt för att få bekräftelse från andra. De upplever hemmet som en otrygg plats och se det som deras ansvar att ta hand om familjen. Mörkertalet är stort då många av barnen ofta väljer att dölja problemet för utomstående. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa tillit till barnen för att de ska kunna bygga upp en meningsfull framtid

Den värld vi lever i idag tycks bli allt mer polariserad. Feminism och queer-aktivism har gjort stora landvinningar. Samtidigt behöver de som av olika anledningar avviker från normen ständigt försvara sin existens och slåss för att ha samma rättigheter som de som faller inom normen. Förskolan har som uppdrag att stötta varje enskilt barn så de kan utvecklas till en individ som inte bara vågar vara sig själv men också med värme värnar om alla andras rätt till det samma. Som vi återkommer till i avsnittet forskningsöversikt har det mesta av forskning kring HBTQ-frågor legat på antingen vuxnas världar eller hur homofobi och transfobi kan motarbetas. Barnens egen queerhet och möjligheter till identitetsskapande i förskolans verksamhet saknades till stor del i den litteratur vi hittade. Utifrån detta såg vi att det saknades förskollärares perspektiv kring barns identitetsskapande utifrån tanken att det är varje barns rättighet att själva avgöra vilka de är och vill vara i relation till sin omvärld. Ambitionen med arbetet var att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring sin syn på, och roll i, barns identitetsskapande, likväl som vilket utrymme de lämnar för barns queerhet. Därtill var vår ambition att undersöka hur barns identitetsskapande och möjliga queerhet tagits upp i de olika upplagorna av läroplanen för förskolan. Metod Vi har gjort en textanalys av förskolans läroplan med en jämförelse mellan de olika upplagorna med särskilt fokus på Lpfö98 och Lpfö18. Vi har även gjort en intervjustudie med förskollärare med lång yrkeserfarenhet om deras tankar kring barns identitetsskapande och deras roll i denna. Resultat De intervjuade lärarna uttrycker att de ser identitetsskapande som en process barnen själva bör tillåtas ha agens över. De ser sitt uppdrag som att vara stöttande och att problematisera de normer barnen möter och har att förhålla sig till. Till skillnad från den bild litteraturen gav av vuxna som skyggar undan tycks de intervjuade lärarna aktivt arbeta för att lyfta in frågor om identitet och queerhet i undervisningen. Utöver formuleringar kring diskrimineringsgrunder nämns inte barns queerhet i någon av läroplanens versioner. Identitet och identitetsskapande nämns men i mer allmänna termer eller i relation till kulturell och språklig identitet.

Studien undersöker hur åtta förskollärare beskriver sitt arbete med barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och med metoden semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur förskollärarna beskriver att de arbetar med miljön för att främja barns språkutveckling samt vad förskollärarna beskriver är betydelsefullt i deras roll för att utveckla barns språk. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt i studien och resultatet visar att miljön, val av material och förskollärarnas roll är betydelsefullt i arbetet med barns språkutveckling där benämna ord, TAKK-tecken och högläsning ses som viktigt. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med att skapa miljöer som ger barnen möjlighet att samtala och samspela i. Val av material och gruppindelningar är viktiga faktorer i deras arbete för att utmana och stötta barns språk. Förskollärarna är medvetna om att de har en betydelsefull roll i barns språkutveckling och ses som språkliga förebilder.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares erfarenheter om deras uppfattningar kring hur barns delaktighet och perspektiv kan få synliggöras i verksamheten på förskolan. Denna studie genomförs för att bidra med ytterligare kunskap, då det finns en begränsad forskning kring de yngsta barnens delaktighet och perspektiv i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamling för att få ett djup i studien, där respondenternas egna berättelser har utgjort ett rikt material. Urvalet tillämpades utifrån ett bekvämlighetsurval med fem förskollärare och tre barnskötare. Kontakt med respondenterna togs både via mail och telefon. Studiens resultat redogjorde för att meningsfulla sammanhang i lärmiljön utifrån varje barns förutsättningar, samt pedagogers medvetenhet kring deras arbetssätt var avgörande faktorer för att skapa delaktighet för alla barn. Det som hindrade möjlighet till delaktighet handlade om organisatoriska villkor med exempelvis för stora barngrupper, ledningens roll eller resursfördelning. Pedagogers barnsyn framkom som ett viktigt resultat för att synliggöra barns perspektiv, där barn sågs som kompetenta, med egna intressen, erfarenheter och kunskaper. Vidare visade resultatet att barns perspektiv synliggjordes även utifrån pedagogers engagemang för barnet. Detta genom pedagogers sätt att lyssna och skapa förutsättningar för samspel och kommunikation mellan både barn och pedagogmen även mellan barn. En betydelsebärande faktor som lyftes fram för att synliggöra både barns perspektiv och delaktighet var relationen mellan barn och pedagog.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter. Samtidigt kan det förekomma situationer med styrt inflytande. Studien visar även att pedagogerna i arbetet utgår ifrån barns perspektiv och barnperspektiv. / The title of the work is Educators work with children’s influence in preschool. We have investigated how teachers work with children's influence in early childhood education, which is also the purpose of the work. The issues we have assumed is: How do teachers with influence in preschool? Are there any opportunities and constraints of working with children's influence? We have used out of previous research dealing with the influence of pre-school, curriculum history, and educators of different forms of work. Our study shows that the participating teachers work with children's influence in preschool by taking advantage of children's interests and opinions. While there may be situations with controlled power. The study also shows that educators in the work based on child's perspective and the child's perspective.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem.Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig?I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem. Därtill har vi också beskrivit fritidshem och lärande utifrån styrdokumenten och vilka förväntningar som finns på fritidspedagogen. Med stöd av tidigare undersökningar har det visat sig att kompisar och lek är det mest centrala för barnen i fritidshem. Det stämmer väl överens med vår egen undersökning. Vi har valt att undersöka två skolor för att se om det finns några skillnader. Eftersom fritidshemmens verksamhet bedrivs på olika sätt så har barnens beskrivningar varierat. Barnen tycker om fritidshem för att det är fritt och att det finns mycket att göra där. Under sammanfattningen av resultat tolkar vi barnens svar. Därefter diskuterar och analyserar vi resultatet.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan. Resultaten visar att barnen i nuläget inte har stort inflytande på verksamheten, men de äger en vilja att utöva mer inflytande. Att låta barn fotografera verksamheten ökar deras inflytande under förutsättning att pedagoger använder fotografierna som underlag i sin planering.