No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån förskollärarens perspektiv. Jag strävar efter att göra detta genom två frågeställningar: Vad innebär inflytande för förskollärare? Och, hur anser förskollärare att de skapar möjligheter för barns inflytande? För att besvara frågeställningarna skickades fyra frågeformulär ut och fyra telefonintervjuer genomfördes, samtliga riktade mot förskollärare. Materialet transkriberades sedan för att sammanställas. Studiens resultat visar att barn får inflytande i olika utsträckning beroende på situation och förutsättningar. Samtliga förskollärare strävar efter att barn ska få inflytande men det framgår även att verksamhetens rutiner, förskollärares förhållningssätt och barns åldrar kan vara hinder för detta. Den slutsats jag dragit av min studie är att samtliga förskollärare arbetar för att ge barn inflytande utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns och det framgår genom min studie att de använder olika arbetssätt för att försöka kringgå dessa. / The study aims to contribute knowledge about children's influence in preschool from preschool teacher’s perspective. I aim to do this through two issues: What does influence mean to preschool teachers? And, how do preschool teachers consider themselves creating opportunities for children's influence? In order to examine the issues, four questionnaires were sent out and four telephone interviews were conducted, all directed to preschool teachers. The material was then transcribed to be summarized. The results show that children receive influence in varying degrees depending on the situation and circumstances. All preschool teachers strive for children to have influence, but it is apparent that the preschool practices, preschool teachers' attitudes and children's ages may be obstacles. The conclusion I drew from my study is that all preschool teachers work to give children influence on the conditions that exist in the preschool. The preschool teachers are aware of the obstacles and I reveal through my study that they use different approaches to try to circumvent them.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården.

No description available.

<p>Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.</p>

<p>Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken. Resultatet av studien visade främst att samtliga respondenter upplever stress med växelvis boende och att det var sällan barnen fick komma till tals själva om sin livssituation. Studien har även konstaterat att respondenterna upplevde fler negativa än positiva konsekvenser med växelvis boende.       </p>

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen. BBIC hade ökat rättsäkerheten genom den struktur verktyget medfört dock hade arbetet blivit mer tidskrävande enligt informanterna. Barnens delaktighet i utredningar hade ökat sedan BBIC´s implemente- ring genom att det blivit enklare att se barnets behov och att strukturen gjorde att barnets röst framkom i utredningen. Vem eller vilka som var mest gagnad av BBIC´s implementering framkom ingen entydig bild.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Denna studie syftar till att undersöka barns perspektiv på det egna bildskapandet och samt pröva en metod för hur man kan undersöka barns perspektiv på sina bilder. Tidigare forskning har visat att barns bildskapande har en betydande inverkan på barns utveckling. Forskare har fokuserat på barns bilder och utvecklat stadieteorier, vilket gör att man kan se på ett barns teckning var i utvecklingen de befinner sig. Forskare har dock inte lagt fokus på den skapande processen där bilderna uppkommer utan på det färdiga resultaten. Därför har jag samtalat med barnen om deras bilder under den skapande processen för att få en inblick i deras perspektiv om sina bilder. Denna studie bygger på observationer och intervjuer med barnen, utifrån barnens perspektiv. Barns perspektiv menas med att barnen själva har varit deltagare och fått lämna sina utsagor och tankar om sina bilder. Bilder som skapats utifrån deras eget initiativtagande och utifrån det lärarstyrda bildskapandet. Delar av resultatet pekar på att barn gärna ritar tillsammans och gärna ritar likartade bilder. Barn gör bilder som är föränderliga och har ett egocentriskt tänkande. De upplever de som att alla uppfattar det de målar som de själva gör.