Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.

Sammanfattning I denna kunskapsöversikt presenteras aktuell forskning gällande betydelsen digitala verktyg kan ha för barns lärande. Både möjligheter och hinder i nyttjandet av digitala verktyg lyfts fram. Betydelsen av digitala verktyg för barnens lärande kan anses viktigt i en utbildning som formas utifrån ett alltmer digitaliserat samhälle. I vissa fall kan förskolan vara platsen där barnen möter digital teknik för första gången. I enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 11) skall förskollärare skapa förutsättningar som tillåter barnen att utforska olika uttrycksformer, digitala verktyg inkluderat. Vi förbereder oss därav för en framtid där förmågor som problemlösning, kritiskt tänkande och digital kompetens kan tänkas essentiellt. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick kring forskningsområdet gällande digitala verktygs betydelse, både när det gäller för och nackdelar för förskolebarnens lärande. Utifrån detta syfte ställs huvudfrågeställningen: Hur ser kunskapsläget ut gällande digitala verktygs betydelse för barns lärande i förskolan? Eftersom frågeställningen är omfattande delas den upp i två underfrågor: •På vilka sätt kan digitala verktyg vara möjliggörande för barns lärande? •På vilka sätt kan nyttjandet av digitala verktyg var ett hinder för barns lärande? Metod Tillvägagångsättet för denna kunskapsöversikt har inspirerats av metoden SMART. Denna kunskapsöversikt baseras på 14 nordiska vetenskapliga publikationer. Sökmetoden har utgått från att söka efter vetenskapliga publikationer i olika databaser för att hitta studier som kan besvara syftet och frågeställningar. Sökningarna har avgränsats till nordiska publikationer senaste tio åren utifrån sökord som digital technology, digital tool och digitala verktyg. Sedan har studierna analyserats för att skapa en övergripande bild av forskningsfältet. En djupare analys har slutligen utförts kring resultaten för att urskilja betydelsen för barns lärande. Resultat Resultatet visar framför allt en brist i pedagogisk användning av digitala verktyg vilket forskare anser kan begränsa lärandet. Det går urskilja utmaningar och hinder vilket påverkar vilka möjligheter barnen får till digitalt lärande. Kunskapsöversikten visar att förskollärares och pedagogers förhållningssätt till digitaliseringen är en faktor som påverkar vilken plats tekniken får i förskolan. I studierna framförs vikten av närvarande förskollärare som har digital kompetens och kunskap kring pedagogiska användningsområden. Studiernas resultat visar även möjligheter inom socialt, språkligt och kulturellt lärande. Även hur barns perspektiv och intressen kan lyftas fram med stöd i olika digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar resultatet att digitala verktyg kan vara betydande för barns lärande inom flera områden.

Sammanfattning Pedagoger ska arbeta utifrån barns inflytande i förskolan. För att barn ska kunna växa och bli demokratiska medborgare behöver de få sin röst hörd. Detta understryks i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), Skollagen (2010) och Barnkonventionen (2009). Pedagogernas arbete innefattar ett stort ansvar med att se till att barn får sitt inflytande tillgodosett oavsett hinder eller prövningar. Syftet med denna studien är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till barns inflytande i verksamheten och vilka tankar de har kring metoder som används för att ge barnen inflytande i åldrarna 3-5 år. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex förskollärare i olika åldrar och med olika erfarenheter. Detta görs för att få en övergripande verklighetsbild kring hur barns inflytande genomsyrar verksamheten. Det skedde ett bortfall då en av deltagarna var sjuk vid intervjutillfället, studien omfattar därför fem deltagande förskollärare. Vi har använt oss av semistrukturella muntliga intervjuer där vi som studenter har skrivit ner respondenternas svar löpande under intervjuns gång. Efter att vi fått ta del av svaren och bearbetat dem så analyserades svaren. Barndomssociologin är en teori som innefattar att barn ska anses som självklara och viktiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Teorin understryker de rättigheter barnen har till eget inflytande, att självständigt kunna påverka de omständigheter som rör barnet och samhället runt dem. Denna teori har valts till studiens teoretiska ingång tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär sig i samspel med andra. I resultatet synliggörs det att förskollärarens förhållningssätt är en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns möjlighet till inflytande i förskolan. Det krävs lyhörda och engagerade pedagoger som använder sig av barnens tankar och idéer i undervisningen, detta görs med ett brett barnperspektiv som möjliggör barnens rättigheter i att få sin röst hörd. Pedagogerna ska se det kompetenta barnet och utmana barnet till att ta självständiga beslut. Det framkommer i studien att andra faktorer som arbetsmiljö, ekonomi/budget och personaltäthet påverkar barns inflytande. Förskollärarna lyfter vikten i att barn ska ges förståelse för hur deras inflytande genomsyrar verksamheten. Det görs genom att pedagogerna visar barnen deras dokumentation och för dialoger genom att reflektera kring vad de lärt sig. Deltagarna diskuterar kring de metoder som används för att implementera barns inflytande i verksamheten. Att samtala och lyssna till barnen för att kunna verkställa barnens önskemål är det som framgår som den mest betydande metoden. Att dokumentera och reflektera över sitt arbete för att synliggöra metoder som fungerar och områden som behöver förbättras ses som ett sätt att utveckla metoder för barns inflytande i verksamheten. Pedagogerna påpekar även vikten av att regelbundet se över miljön och materialet på förskolan, att det är en metod som krävs för att möjliggöra barns inflytande, finns inte material och miljön tillgänglig försvinner möjligheten att verkställa barnens tankar och ideér.

In this study, Nordic children’s librarians work with promoting children’s participation during the covid-19 pandemic is investigated. Focus is in particular on how the participants ways of working have changed and what difficulties and opportunities were brought by the pandemic. The theoretical framework is based on two models for children’s participation and the concepts of child perspective, children’s perspectives, empowerment and view of children. Ten qualitative, semistructured interviews were conducted. The empirical data were analyzed and structured according to a theory-driven approach. The results show that the restrictions which have been imposed on the physical library room have led to various difficulties in the children's librarians abilities to communicate and interact with the children. This, in turn, has affected the participants' possibilities to include, inspire, involve and challenge the children in the library activities. Furthermore, the results show that the children's librarians child perspective has not been able to meet the children's own perspective to the same extent as before, which has led to the children's influence in the activities diminishing. However, the transition to digital channels and fora has brought new opportunities to enable participation, albeit in a changed form. Further research is needed on how the changed conditions for children’s participation in the library activities can be understood from the perspectives of children and their adults. Studies regarding the participation of especially vulnerable children and children with disabilities are also suggested.

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Vi har erfarit att barn kritiserat val av sånger i förskolan och att de uttryckt ett ointresse för några av de traditionella sångerna. Barnens perspektiv är både utifrån förskolans läroplan och tidigare forskning viktigt att utgå ifrån och ta i beaktande. Dock är barnens perspektiv kring musik och sång sällan i fokus bland den tidigare forskningen. Syftet med denna studie är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa. Det teoretiska perspektivet är, som det framkommer i syftet, ett musikdidaktiskt perspektiv vilket både rymmer det musikaliska och det didaktiska innehållet. Studien utgår från kvalitativ metod och genomförs med nio barn från en förskola. Barnen får uttrycka sina perspektiv kring sång och sången i förskolan genom samtal men även genom producerande av nya sånger. Resultatet och analysen visar att barnen lyssnar in och värderar olika ljudintryck och att olika delar i en sång har betydelse för dem. Olika innehåll och teman, som djur, fantasifullhet, framträdande, rim, spännande och ”förbjudna” ord, framkommer också som mer intressant eller viktigt. Barnen väver även in mycket reproducerande fenomen i det de själva producerar, ofta i form av karaktärer och personer men även färdiga rytmer.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur förskollärare resonerar och diskuterar kring barns inflytande i förskolan. Förskolan är en viktig start i utbildningssystemet och har enligt läroplanen (rev.16) ett ansvar för att barnen ska utveckla demokratiska värderingar och att de ska få ett inflytande på förskolans arbetssätt och innehåll. Förskollärarna har enligt läroplanen ett ansvar för att barnen får ett faktiskt inflytande på verksamheten. I studien används Vygotskijs sociokulturella teori och Harts delaktighetsstege. Jag valde att göra undersökningen i form av semistrukturerade intervjuer med tre stycken förskollärare på tre olika förskolor, för att få en bild av hur vardagsmiljön påverkar förskolläraren. Min undersökning visar att förskollärarna anser sig ha möjlighet och tid för att diskutera och reflektera kring begreppet inflytande samt hur de kan utveckla arbetet med att påverka barns inflytande. De intervjuade förskollärarna menar att barnen får möjlighet att påverka sin och förskolans vardag. Viktiga utmaningar för förskolan kring att skapa en kontinuitet kring barns inflytande är personalomsättning, sjukdomar och ledigheter samt förändringar i barngruppen.Slutsatserna i min undersökning är att inflytande är ett begrepp som är känt hos de intervjuade förskollärarna och att de arbetar aktivt med att försöka skapa möjligheter för barns inflytande. Förskolan är medveten om de utmaningar som finns för att skapa inflytande. Förskollärarens roll och fokus kring reflektion och utveckling är en viktig fråga för att förskolans arbete kring barns inflytande ska kunna utvecklas i rätt riktning. Studiens resultat är likartade med tidigare forsknings resultat, vilket redovisas i studien.

I den här studie undersöks det hur socialsekreterare som arbetar med barnutredningar inom socialtjänsten arbetar för att göra barn delaktiga under utredningsprocessen samt socialsekreterarnas möjligheter, hinder och handlingsutrymme för barns delaktighet. Utifrån studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnutredningar. Insamlad data har analyserats genom utvecklingsekologisk teori, Sheir delaktighetsmodell och gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Vidare har insamlad data analyserats genom tidigare forskning. Det framkommer i tidigare forskning att socialarbetare har förståelse för vad barns delaktighet innebär samt att ålder och mognad kan vara ett hinder för delaktighet. Tidsbrist kan även påverka barns delaktighet medan en bra relationen mellan barn och socialsekreterarna kan underlätta barns delaktighet. I resultatet framkommer att intervjupersonerna upplever att alla barn görs delaktiga i utredningsprocessen. Intervjupersonerna beskriver barns delaktighet som att barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter och olika metoder används för att underlätta samtal med barn. Barnets ålder och mognad upplevs inte vara en påverkansfaktor för delaktigheten. I intervjuerna lyfts föräldrar som något som kan vara ett hinder för barns delaktighet, att föräldrarna tror att det kan vara jobbigt för barnet att komma till socialkontoret för att prata om händelser som har varit, att det blir ytterligare trauma för barnet. / This study examined how social workers involved children in investigation of child protection cases, opportunities for social workers to include children, difficulties around participation of children and room for maneuver. Based on the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted on social workers who work on investigation of children.  Data was analyzed along Bronfrenbrenner’s developmental ecology theory, Shier's model of participation theory and Lipsky`s Street-Level Bureaucracy theory. Previous research shows that social workers understand what child participation means, and that age and maturity can be an obstacle to participation by children, that lack of time can be an influence on children's participation and that a good relationship between children and social workers can facilitate children's participation. Results of the current study show that the interviewees feel that they involve children in the investigation process, and that they meet the children at least one to several times during the investigation process. The interviewees described child participation as giving children an opportunity to express their opinions and they had different methods of including children in the investigation process regardless of age and maturity. They agreed that parents were an obstacle to child participation in investigation. Some parents felt that it was difficult for children to participate as this would lead to further trauma for the child.

No description available.