Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

Andelen Barn och unga i Sverige som mår sämre psykiskt ökar. Anledningen till ökningen av den psykiska ohälsan är fortfarande oklar och det behövs mer kunskap om faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Det behövs även mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa samt deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Urvalet hämtades från en stor pågående studie i Uppsala och inkluderade 7094 3–5-åringar. Barnens psykiska hälsa skattades av föräldrar via Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och föräldrarnas psykiska hälsa skattades via General Health Questionnaire (GHQ). Multipel linjär regression genomfördes med barnets, av föräldrarna skattade psykiska hälsa som beroende variabel och förälderns egenskattade psykiska hälsa som den oberoende. Analysen inkluderade också ett antal kontrollvariabler. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Slutsatsen blev att föräldrars hälsa påverkar deras skattning av sina barns psykiska hälsa, vilket betyder att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när deras bedömningar av sina barns mentala hälsa ska tolkas. / The prevalence rates of mental health problems in Swedish children and adolescents are increasing. The reasons behind the increase is still unclear, and there is a paucity of research on factors affecting children’s mental health. More knowledge is also needed about the instruments being used to measure children’s mental health. Previous research has shown that parents’ and that the mental health problems can affect how they perceive their children’s health. It is also known that children’s mental health may affect parents’ health. The aim of this study was to investigate if there is an association between parents’ self-rated mental health, and their perception of their children’s mental health. The sample was drawn from a large ongoing study in Uppsala and consisted of 7094 3–5-year old children. Children’s mental health was measured by their parents through the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and parents’ mental health was measured by the General Health Questionnaire (GHQ). Multiple linear regression was performed with SDQ as the dependent variable and GHQ as the independent variable. The analysis also included a number of control variables. The result revealed association between parents GHQ-ratings and their SDQ-ratings of their children. The conclusion was that parents’ mental health affects their understanding of their children’s mental health. This finding indicates that parents’ mental health needs to be considered when interpreting parent reports of children’s mental health.

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.” / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa kan innebära en påverkan på barnens skolresultat, arbetsliv och möjligheter i vuxenlivet. Vidare risker kan vara missbruk och kriminalitet. Sjutton procent av barnen i Sverige växer upp i ett hem där det förekommer psykisk ohälsa, i många fall lider båda föräldrarna av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan bli en ond cirkel där överföring kan ske från generation till generation. Med rätt stöd kan cirkeln brytas och konsekvenserna av det kan förebyggas genom att tidigt uppmärksamma och fånga upp barnen. Syftet med studien var att beskriva individers upplevelser av att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa. Författarna valde att ta del av de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna genom att genomföra sex livsvärldsintervjuer av vuxna patienter som vårdas inom specialistpsykiatrin. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Maktlöshet, Bristfälligt föräldraskap och Känslomässig sårbarhet. Skildringar av ombytta roller med föräldrarna, skamkänslor, kriminalitet, flykt för sina liv och självmordsförsök beskrevs. Tidigare föreställningar om hur det är att växa upp med föräldrar med psykisk ohälsa och att det kan orsaka att barnet utvecklar egen psykisk ohälsa, bekräftas i studiens resultat. I generationsskiften måste den onda cirkeln brytas, vilket föranleder vidare spridning med information av barns upplevelser och insatser som kan sättas in i ett tidigt skede, för att undvika konsekvenser i ett längre perspektiv för både individ och samhälle

Introduktion: Barns psykiska hälsa och lärande har reciprokt samband. Skolan tillhör samhällets främsta hälsofrämjande arena. Studier av hälsofrämjande insatser i skolan visar skiftande utfall och att hela skolmiljön behöver inkluderas. I Sverige står elevhälsans hälsofrämjande arbete i centrum för förbättringsåtgärder. Syfte: Utforska hur medlemmarna i elevhälsoteam uppfattar det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa i skolan. Metod: Fokusgruppintervjuer med elevhälsoteam (förskoleklass-åk 6) i sex kommuner i sydöstra Sverige. 29 deltagare med professionerna: kurator, specialpedagog, speciallärare, psykolog, skolsköterska och rektor. Dataanalys med kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: I skolans hälsofrämjande arbete för barns psykiska hälsa spelar alla vuxna en viktig roll. Arbetet uppfattas ske i tre sammanlänkade processer där Reflektioner om Hälsa och Lärande är centralt. Värdegrundsarbetet bidrar till samsyn, öppenhet och trygg lärmiljö. Det Elevnära arbetet innebär att anpassa, inspirera, skapa relationer och trygga rutiner. Elevhälsoteamens arbete har central roll i kartläggning av elevers hälsa och lärande, handledning av personal, och samverkan med hälso- och sjukvården och social omsorg där brister finns i kommunikation. Behov finns av mer gemensam reflektion kring barn med psykisk ohälsa. Personal i skolan reflekterar utifrån Kännedom om och samarbete med närsamhället vilket tillför verklighetsnära kunskap om elevers livsvillkor och engagemang för barn från socioekonomiskt svagare hem. Hinder finns i samverkan med vårdnadshavare och ökad interaktion med närsamhället eftersträvas. Konklusion: I Skolan tillämpas salutogen teori och barnrättsperspektivet. Reflektioner kring elevers hälsa och lärande leder till förbättring och spridning av hälsofrämjande strategier. Studien ledde fram till en modell som illustrerar förhållandet mellan olika roller och processer i skolans hälsofrämjande arbete och i relation till närsamhället och andra aktörer. Reflektioner behöver tydliggöras och ges ökat utrymme. Värdegrundsarbetet behöver inkludera all personal och ske kontinuerligt. Elevhälsoteamens roll i koordination av insatser för elever med psykisk ohälsa är central. Teamen kan stärka sitt deltagande i beslutsfattande- och policyskapande arbete, samverkan med vårdnadshavare och närsamhället för att förbättra och utvidga skolan som hälsofrämjande arena. / Introduction: Children’s mental health and learning have a reciprocal relationship, and schools are one of society’s main health promotion settings. Studies of health promotion in schools show varying results. In Sweden, pupil health promotion work is at the core of improvement efforts. Purpose: To explore how the members of pupil health teams perceive mental health promotion practice in their schools. Method: Focus group interviews with pupil health teams (school years 1-6) in six municipalities in southeastern Sweden. There were 29 participants, including professions such as counsellor, special teacher, special educator, psychologist, school nurse and principal. Data analysis with qualitative conventional content analysis. Results: In schools’ mental health promotion among pupils, all adults play an important role. Promotion was seen to take place in three interconnected processes where reflection on health and learning is central: Work on values contributes to consensus, openness and a safe learning environment. Work near pupils involves customizing, inspiring and creating confident relationships and safe routines for pupils. Pupil health teams’ work has a central role in the mapping of pupils’ health and learning, staff guidance and collaboration with other stakeholders such as health care and social care services where there is a lack of communication and a need for common reflection. Knowledge of and cooperation with the local community adds real life knowledge of pupils’ life conditions and a commitment to children from socioeconomically weaker homes. Obstacles exist in collaboration with parents, and increased interaction with the local community is sought. Conclusion: In schools, the salutogenic theory and a child rights perspective are applied. Reflections about pupils’ health and learning lead to the improvement and spread of health promoting strategies. The study contributes a model which may help to clarify collaboration and the relationship between various roles and processes in health promotion work in schools, as well as interaction with the local community and other stakeholders. Reflections need to be clarified and given increased space. The role of the pupil health teams in coordinating interventions for pupils with mental illness is central. The teams’ participation in decision making and policymaking work and collaboration with parents and the community needs to be strengthened to enhance and broaden schools as a health promoting setting.