Bakgrund: Bedisiderapportering är en rapporteringsform som sker vid sidan av patientens säng. En rapporteringsform som bidrar till att öka den personcentrerade vården samt patientsäkerheten med möjlighet att involvera patienten i sin egen vård. Bedsiderapportering underlättar sjuksköterskans arbete genom att tidigt få en visuell bild av patienten och dess tillstånd. Dock finns en risk att patientens integritet äventyras när denna rapporteringsform utförs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: De tre teman som identifierades var: Sjuksköterskans upplevelse av informationsutbyte, sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljö och integritet och sjuksköterskans upplevelse av patientmedverkan. Sjuksköterskorna upplevde att bedsiderapporteringen medförde en förbättrad kommunikation vilket optimerade informationsutbytet men risken att obehöriga kunde ta del av känsliga ämnen under rapporteringen äventyrade patientens integritet. Ytterligare en upplevelse sjuksköterskorna hade var att patientmedverkan bidrog till en fullständig rapportering men kunde orsaka en tidspress hos sjuksköterskorna. Konklusion: Sjuksköterskornas bristande kompetens till att behålla integriteten och involvera patienten under bedsiderapportering väcker intresse för ny forskning och utbildning inom området. / Background: Bedsidereport is a form of reporting that takes place next to the patient’s bed. It contributes to increasing person-centered care and patient safety with the opportunity to involve the patient in their own care. Bedsidereporting facilitates the nurse’s work by getting an early visual picture of the patient and their condition. There is a risk that the patient’s integrity will be compromised during bedsidereporting. Aim: The aim was to describe the nurse’s experience of bedsidereporting. Method: A general literature study. Results: The three themes identified were: The nurse’s experience of information exchange, the nurse’s experience of work environment and integrity and the nurse’s experience of patient participations. The nurses felt that the bedsidereporting led to improved communication which optimized the exchange of information. But the risk that unauthorized persons could take part in sensitive subjects during the reporting jeopardized the patient’s integrity. Another experience the nurses had was that patient participation contributed to a complete reporting but could cause a time pressure on the nurses. Conclusion: The nurse’s lack of competence to maintain integrity and involve the patient during bedside reporting arouses interest in new research and education in the subject.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering. / Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.