De etiska principerna respekt för sårbarhet, autonomi och integritet vägleder sjuksköterskor i vårdarbetet. Respekt för integritet är viktigt för att undvika att patienter känner sig kränkta. Förståelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och värna om patienters integritet. Syftet är att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vårdsammanhang. En begreppsanalys användes för att identifiera och beskriva karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet. Detta görs genom att söka efter begreppets innebörder i olika texter. Den modell som användes är utarbetad av Segesten (2006). De texter som valdes ut för analys hämtades från ordböcker och vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två delar, först ordboksanalys därefter artikelanalys. Av ordboksanalysen framkommer fyra olika karaktäristika; integritet som okränkbarhet, integritet som en privat sfär, integritet som oberoende och integritet som förmåga att handla efter eget samvete. Detta tolkas som att integritet innebär rättigheter, men även skyldigheter, som bör efterföljas eller strävas för att upprätthålla. I artikelanalysen framkom fem liknande karaktäristika; integritet som identitet, integritet som oberoende, integritet som rätten till en privat sfär, integritet som okränkbarhet och integritet som moralisk hållning. Detta tolkas som att personlig integritet för patienter handlar om att bli bekräftad i sin identitet, att få medverka och ha inflytande över sitt liv samt att behandlas med respekt av personer som vårdar dem. Integritet har också en etisk dimension. Integritet som moralisk hållning tolkas som betydelsen i att respektera patienters värderingar. Integritet blir synlig då människor närmar sig varandra och framförallt när integritet riskerar att kränkas. Integritet som oberoende är intressant då en människa som på grund av sjukdom blir beroende av sjukvårdspersonal. Detta medför att patienter befinner sig i relationer där makten finns hos vårdpersonalen. Vårdpersonal riskerar att kränka integriteten hos patienter om de inte är medvetna om sin makt och reflekterar över dess betydelse. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks. Syftet med denna studie är att beskriva och belysa begreppet motivation ur ett generellt perspektiv och utifrån ett specifikt kontext, patienters motivation i samband med fysisk aktivitet. En begreppsanalys har gjorts utifrån Walker och Avants analysmodell (2005). De egenskaper som karaktäriserar begreppet motivation har definierats, ett modellfall, ett gränsfall och ett motsatt fall har beskrivits för att ge en tydligare bild av motivationens karaktäristiska egenskaper. Förutsättningar och konsekvenser för begreppets existens har lyfts fram och därefter beskrivs empiriska referenser för ytterligare beskriva och tydliggöra begreppet. Den slutliga beskrivningen av begreppet motivation resulterade i ett mångfasetterat svar. I ett specifikt kontext med patienters motivation i samband med fysisk aktivitet beskrivs oftast motivation utifrån vad som är motiverande. De vanligaste motiverande faktorerna är; En tro på de positiva hälsokonsekvenserna, skapa självkontroll/självförtroende och social kontakt. Det framkom att självkontroll, social kontakt, att ha ett mål och övertygelse var förutsättningar för motivation i samband med fysisk aktivitet i det analyserade materialet. Distriktssköterskan bör vara medveten om värdet av motivation och framför allt att människor drivs av olika motiv och därmed motiveras av olika faktorer. Enligt analysmodellen kan de definierade egenskaperna för begreppet inte vara det samma som förutsättningarna för begreppet. Utifrån analysen framkom det ändå att vissa av de definierande egenskaperna var förutsättningar, vilket presenteras trots att det strider mot modellen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad. Syftet är även att undersöka hur begreppet hopp beskrivs generellt. Segestens modell för begreppsanalys har använts, och resultatet bygger på vårdvetenskapliga artiklar samt olika slags ordböcker och lexikon. Resultatet presenteras i tre tabeller och förklarande text som visar på karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet hopp generellt samt kontextuellt för kroniskt sjuka människor. En sammanfattning av den kontextspecifika analysen presenteras även för att förtydliga resultatet. Typexempel, gränsexempel och antiexempel utformas för att visa på hur begreppet uttrycks i verkligheten. I diskussionen framhålls de mest framträdande karaktäristiska vara tro på en högre makt, positiv framtidstro, känsla av samhörighet samt drömmar och önskningar. Det framkommer att hopp uttrycks olika beroende på vilka premisser som föreligger, exempelvis typ av sjukdom. Sjuksköterskans förhållningssätt och förmåga att framhålla, hjälpa att bibehålla samt inspirera till hopp för den kroniskt sjuka människan är en viktig hoppingivande funktion. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ”förlora talförmågan genom sjukdom”.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet. Därefter identifierades de innebörder som beskriver begreppet utifrån karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Den kontextmässiga innebörden beskrevs utifrån vårdvetenskapliga artiklar för att skildra vad begreppet är och inte är utformades typexempel, gränsfall och antiexempel där innebörden belyses utifrån fiktiva livssituationer. Resultatet och diskussionen visar att begreppet förlust är av flerbottnad karaktär och innebär att man ofrivilligt berövas något. Det framgår även att en förlust innebär att man förlorar något värdefullt och att man därmed drabbas av lidande. Vid en förlust i samband med ohälsa är hälsan det värde som går förlorat. Lidandet berör på så vis hela människan, då hälsa betraktas som ett existentiellt värde. Vidare framgår att förlust i samband med ohälsa innebär att man tvingas utstå lidandets kamp. Diskussionen tar även upp hur man som sjuksköterska kan lindra lidande i samband med en förlust. / Program: Fristående kurs

Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ”förändringsmotstånd”. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse. Generella och specifika uttryck identifierades där de generella kunde beskrivas som Attityd, Brist på kommunikation, Medarbetarens person och Brist på resurser, medan de specifika bestod av IT-teknik, Brist på resurser, och Medarbetarens person. Förståelse för begreppet nås av att dess förutsättningar och konsekvenser påvisas, vilka visade att förutsättningarna var; Förändring, kultur, brist på tid och brist på pedagogik, och konsekvenser var; maktlöshet, envägskommunikation, ovilja att lära sig och stress. Vid prövningen av de framkomna uttrycken, genom ett typfall, gränsfall och ett motexempel, gavs resultatet att giltigheten i framvaskat material höll. Begreppet och fenomenet ”förändringsmotstånd” är ett multidimensionellt dilemma dvs. att det är flera delar som ska förstås och samverka. Kunskap om mänskliga processer behövs inom organisationen när förändring ska genomföras. Bemötande av förändringsmotstånd ur pedagogens synvinkel, vid införandet av IT-stöd ger olika förhållningssätt utifrån antagen syn på utvecklingslära. Ledning, stöd och återkoppling i förändringsprocessen visade sig vara viktiga faktorer om förändringen accepteras eller förkastas av medarbetarna. Även resurser i form av tid och goda förutsättningar tycktes vara avgörande för om förändringsprocessen ska lyckas. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Kvinnan i förlossningsarbete har haft stöd vid sin sida genom alla tider. För att få en så omfattande förståelse som möjligt av begreppet ”stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genomfördes en begreppsanalys. Syfte: Syftet med begreppsanalysen var att definiera begreppet ”barnmorskans stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genom syntes av texter hämtat från litteratur och intervjuer med svenska barnmorskor. Metod: En begreppsanalys med hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en syntes med identifikation av begreppets kännetecken utifrån den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultatdelen avslutas med fallbeskrivningar. Resultat: Barnmorskor ser hög närvaro och lyhördhet tillsammans med information och individualisering som viktiga delar av stödet till kvinnor i förlossningsarbete. Detta skapar tillsammans trygghet och tillit i relationen mellan barnmorskan och kvinnan. Slutsats: I detta examensarbete framkom fem empiriska kännetecken på stöd till kvinnor i förlossningsarbete. Utan de empiriska kännetecken, Trygghet, Information, Lyhördhet, Närvaro, Individualisering, kan inte känslan av stöd uppstå hos kvinnan i relationen mellan kvinnan och partnern/närstående och barnmorskan och kvinnan i förlossningsarbete. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskelitteraturen bör revideras så att närvaron i rummet av barnmorskan lyfts som ett kännetecken på stöd i samma grad som information och övriga kännetecken på stöd. Kunskap kring stöd kan utvecklas kliniskt genom exempelvis workshops på arbetsplatsen. / Background: Women in labor have had support by their sides through all times. In order to gain as wide understanding as possible of the concept of ' support for women in labor, a concept analysis was carried out. Objective: The purpose of the concept analysis was to define the concept of "support to women in labor by midwives" through the synthesis of texts from literature and interviews with Swedish midwives. Method: A concept analysis with a hybrid model. First, a theoretical phase with literature search was performed, then a field study phase where five midwives were interviewed followed by a synthesis identifying attributes of the concept from the theoretical phase and the field study phase. The result ends with case descriptions. Result: Midwives see high presence and sensitivity along with information and individualisation as important parts of the support for women in labor. This together creates security and trust in the relationship between the midwife and the woman. Conclusion: In this thesis five empirical characteristics of support were revealed; security, information, sensitivity, presence and individualisation. Without these empirical characteristics, the sense of support cannot arise in the relationship between the woman and the partner/relatives and the midwife and the woman in labor. Clinic´s applicability: Midwifery literature should be revised so that the midwife´s presence in the room is lifted as a sign of support to the same degree as information and other characteristics of support. Knowledge of support as a concept can be developed and implemented in clinical setting through workshops in the workplace.

I started this project with the understandning that European hisory has become more important in government documents as a part in a larger European discourse, and that this fact is likely to be reflected in the chools textbooks. Therefore this essay deals with the task of comparing history textbooks over time trying to find changes. Firstly to find out how much space European history is afforded in the textbooks, and secondly how Europe is described and used in the textbooks. In my first task I will use a content analysis and in my second a conceptual analysis. My material consists of eight books and I have three pieces of older educational materials from the years 1949, 1954 and 1962. The contemporary educational material are from 1996, 2002, 2006, 2010 and 2011. My overall purpose is to examine the image and the creation of ´Europe´ in textbooks. My hypothesis is that Europe appears more and has a geater significance in newer textbooks. My result shows that the amount of pages in which Europe appears changes between older and newer textbooks, and that the Scandinavian countries appear more at the expence of Europe. World history has also increased in page numbers but not that much. However, Europe apperas more often in the newer textbooks and the term is used in a different way han before. In the older textbooks the term Europe is not that important. But in the newer textbooks the term Europe is often used to explain geogaphical locations and define Europe as a cultural and political project. The older textbooks more foten use synonyms to describe Europe and do not need to define the term nor use it as a cultural and political unit.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient. Syftet var att beskriva och fördjupa förståelsen av begreppet heteronormativitet utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Begreppsanalys enligt Rodgers metod innefattande 23 vetenskapliga artiklar och annan litteratur som resulterade i sju definierade attribut; antaganden, normer, samhällshierarkier, sanktioner för dem som avviker från normen, könsroller, sexuella relationer och stereotyp familjesyn. I analysen identifierades också vad som föregår begreppet, två kvinnor som arbetar med begreppet samt fem relaterade begrepp; jämställdhet, genus, makt, diskriminering och homofobi. En rad konsekvenser av vilka samtliga var negativa för såväl individ som samhälle konstaterades. Sjukvården påverkas negativt på flera sätt av heteronormativitet, bland annat omöjliggörs den vårdande relationen. Konklusion: Heteronormativitet leder till en rad olika problem och alla är både offer och supportrar av systemet. / The concept heteronormativity was used in the literature for the first time in 1993. This term can be found in dictionaries and encyclopedias from 2006 but only in a few of the most modern publications. The term currently lacks an exact definition. The aim of concept analysis is to identify characteristics for a term by studying its use. Healthcare relations can and should be developed into a caring relation, which is dependent on a connection involving body, mind and soul between the caregiver and the patient. The aim of this work was to describe and deepen the understanding of the term heteronormativity from a healthcare perspective. Rodgers’ evolutionary concept analysis of 23 scientific papers and common newspapers resulted in seven defined attributes: assumptions, norms, social hierarchies, sanctions for those deviating from the norm, gender roles, sexual relationships and stereotype family apprehension. The analysis also identified what precedes the concept, two women working with the concept and five related concepts: equality, gender, power, discrimination and homophobia. A number of consequences of which all were negative for both individuals and the society were found. Healthcare is negatively influenced in several ways by heteronormativity rendering the caring relation impossible. Conclusion: Heteronormativity leads to a number of problems and everyone are both victims and supporters of the system.

Bakgrund. Forskningsgenomgången visade sårbarhet som ett kontextuellt fenomen i möte mellan kontrahenterna sjuksköterska och patient utan att själva essensen i begreppet klargjordes, vilket indikerar att det saknas kunskap om begreppet sårbarhet. Syftet. Studiens syfte var att beskriva essensen av begreppet sårbarhet i omvårdandens sociala kontext, det mänskliga mötet. Metoden. Metoderna har utgått från modellen för begreppsanalys av Segesten (2011) och innefattat en induktiv och deduktiv kvalitativ ansats. Resultatet. (Begrepps)analysen resulterade i följande fynd: mottaglig för att skadas, hjärtesår, själasår, skyddslös; modet att vara sårbar, mänsklig värdighet, lyhördhet; ett ovisst livshot, sveket mot omvårdnadens kärna, den tillintetgjorda identiteten; den djupt mänskliga existensen, önskan om oföränderlighet, riktning mot en definitiv förändring. Slutsatsen. Essensen av sårbarhetens mening föds av människans föränderliga existens. Den föränderliga existensen får sin betydelse av livshot, tillintetgjord identitet och sveket mot omvårdandens kärna, vilket begreppsliggörs av den sårbarhet som uppstår i vårdmötet, uttryckt i orden som att vara hudlös, naken och skyddslös. Klinisk betydelse. Studien har bidragit till att klargöra betydelsen av begreppet sårbarhet inom omvårdnadsprofessionen genom att lyfta fram ordets olika begreppsomfång i olika omvårdnadssammanhang. Den kliniska betydelsen för omvårdnaden men även den generella allmänbildningen är att dess betydelser kan utveckla språket från perspektivet sårbarhet. / Background. The background overview of this research presented vulnerability as a contextual phenomenon in the encounter between nurse and patient. The essence of the concept of vulnerability appeared unclear, which indicates that there is a lack of knowledge about the concept of vulnerability. Aim. The aim of the study was to describe the essence of the concept of vulnerability in a nursing social context, meaning the encounter between humans being. Methods. The methods have been based on the model of conceptual analysis of Segesten (2011) and involved an inductive and a deductive qualitative approach. Findings. The concept analysis resulted in the following findings: susceptibility to damage – heartache, pain of the soul, defenselessness; courage to be vulnerable – human dignity, perceptiveness; uncertain threats to life – betrayal of the nursing core, annihilated identity; the profound human existence – desire for immutability, a direction towards a definite change. Conclusion. The essence of the meaning of vulnerability derives from man’s ever-changing existence. The changing existence gets its significance from threat to life, destroyed identity and betrayal of the nursing core, which is conceptualized by the vulnerability that arises in nursing care encounters, expressed in words like skinless, naked and defenseless. Clinical significance. The study has contributed to clarifying the meaning of the concept of vulnerability within nursing professions by unveiling the word's various dimensions within different nursing contexts. The clinical implications for the nursing care, but also the general public education, is that the word’s meanings can develop the language from the perspective of vulnerability.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.