Föreliggande studies syfte är att utifrån intervjuer undersöka hur professionella vid SiS hem resonerar om placerade ungdomars delaktighet i behandlingsplanering och behandling. Vidare avser uppsatsen att belysa hur professionella utövar makt i relation till ungdomar utifrån befintliga regelverk. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju. Resultatet grundas på empiri från sju intervjuer på sex SiS hem. Resultat har analyserats med hjälp av Harts (1997) delaktighetsstege och Foucaults (1954) maktteori, governmentality. Resultatet av studien visar att graden av ungdomars delaktighet i sin behandling påverkas av de professionellas förmåga att skapa allians inom ramen av de maktaspekter vilket existerar på SiS institution. I resultatet framgår de professionellas resonemang om hur olikla faktorer försvårar och omöjliggör arbetet med ungdomars delaktighet i behandlingsprocessen. Studiens slutsats är att delaktighet är en grund för en väl fungerande behandlingsprocess. Dock framkommer det ur de professipnellas resonemang att en fullständig delaktighet ej kan uppnås. Vi har konstaterat, utifrån resultatanalys att detta framkommer på grund av tvångsvårdens omständigheter där makt existerar som en motpol till arbetet med ungdomars delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner används vid en barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om föräldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att föräldrar är nöjda men ibland uttrycker att de inte förstår grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med föräldrarna infördes för att öka tydligheten och föräldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgång av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i ärenden med barn upp till 13 års ålder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade användningen av behandlingsplaner. Resultatet visade att behandlingsplanerna oftast var kortfattade och beskrev barnets problematik i form av symtom. Barnen medverkade sällan vid utformandet av behandlingsplanen. Behandlingsplanerna användes i liten utsträckning senare i behandlingen. Terapeuterna uppfattade att syftet med behandlingsplaner var ökad tydlighet. Studien indikerar att rutinerna kring behandlingsplaner liksom metoder för att fånga upp barns önskemål inför behandling behöver utvecklas.

This study aimed to investigate the impact of uncertainties in treatment planning related to the setup and range uncertainties. Three locations of targets were chosen, one in the head, one in the abdomen, and one in the pelvis. The treatment planning was assembled by utilising a CT image of a full body anthropomorphic phantom that was implemented into the treatment planning system RayStation (version 10, RaySearch Laboratories AB). A total of five regions of interest for the target were delineated as well as the associated organs at risks. The initial treatment plan considered the objective functions that aimed to achieve coverage of the CTV according to the clinical goal whilst minimising the dose reviewed by the organs at risk. In order to take the uncertainties into account for the treatment plan robustness optimization was applied with a predetermined set of setup and range uncertainties for each target. Dose histograms for the different cases of setup and range uncertainties were used to evaluate the significance of setup and range uncertainties onto the targets and the organs at risk. In addition, dose volume histograms and the difference in dose distribution aided to visualise the greatest deviation between the different cases. For the targets located in the head the small structures and the tissue heterogeneity resulted in being more affected by the range uncertainty rather than the setup uncertainty. The targets located in the abdomen and pelvic were on the other hand more affected by the setup uncertainties. This was a result related to structures adjacent to the target with different dose constraints and tissue heterogeneities. A comparison of the dose distribution showed the effect of setup uncertainties in the two aforementioned regions. For all cases the target coverage with the robust optimisation was as expected achieved. / Syftet med denna studie var att undersöka påverkan av osäkerheterna för protonernas utbredning och patienternas positionering med avseende på planeringen av en behandlingsplan. Totalt valdes tre områden som valdes att fokusera på var av två tumörer som var placerade i huvudet, en tumör som var placerad i abdomen och en tumör som var placerad i pelvis. Behandlingsplanen konstruerades med hjälp av en CT bild för en antropomorf helkropps fantom som överfördes till behandlingsteamet RayStation (version 10, RaySearch Laboratories AB). Samtliga tumörer och relevanta organ som anses vara i riskzonen för strålning fick definierade konturer. Därefter infördes funktioner för att optimera strålning till tumörer och funktioner för att begränsa strålningen till organen som var placerade i riskzonen enligt de kliniska önskemålen. För att beakta de ingående osäkerheterna i behandlingsplanen användes optimeringsalgoritmer för att säkerhetsställa att behandlingsplanen var robust gentemot ett antal förbestämda värde på de angivna osäkerheterna. Resultaten för osäkerheterna påverkas redovisades med histograms som påvisade den erhållna dosen för tumörer respektive organ i riskzonen. Utöver histogrammen redovisades differens mellan olika tillstånd av osäkerheterna med avseende på fördelning av dos. Tumörer som var placerade i huvudet hade större påverkan av protonernas utbredning på grund av de strukturer som är små till storlek relativt tumören, men även på grund av den heterogena omgivningen i det området. Däremot var tumörer som var placerade i abdomen och i pelvis mer påverkade av patientens position. Detta på grund av att närliggande organ och strukturer hade en diskrepans i de begränsade dosnivåerna samt på grund av heterogena omgivningar. Dessa fenomen påvisades även i de jämförelser som gjordes med avseende på fördelning av dos mellan olika tillstånd av osäkerheter. Slutligen visade denna studie att robust optimering gav samtliga tumörer en dosfördelning, vilket stämmer överens med vad som var förväntat.