Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården. Patienters positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal var faktorer som att exempelvis bli sedd ur ett helhetsperspektiv, bli lyssnad till, få beskriva sin smärta och att göras delaktig i sin vård i samarbete med vårdpersonal. Slutsatsen blev att när patienten inte fick ett korrekt bemötande ledde det till upplevelser som påverkade dennes livsvärld och därmed självbilden som på sikt skulle kunna skada dennes identitet. Positiva aspekter av ett bemötande var när patienter kände sig bekräftade i sin smärta och i sitt lidande när de blev sedda ur ett helhetsperspektiv.

Studien syftar till att undersöka hur besökare till familjerådgivning upplevt sig bemötta samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande. Frågeställningarna som behandlades var hur familjerådgivningens besökare beskriver det bemötande de fått, om bemötandet haft positiv inverkan på besökarnas relationsprocesser samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande vid olika former av samtal med besökare. Som tolkningsram valdes symbolisk interaktionism som med hjälp av begreppen kommunikation, bemötande och tolkningsföreträde belyser och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan människor. Två metoder har använts för att finna svar på frågeställningar och syfte. Besökarnas upplevelser insamlades genom enkät med huvudsakligen kvalitativ ansats som sedan genom meningskategorisering sammanställdes. Avseende familjerådgivarna användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan koncentrerades utan att ändra innebörd. Resultatet analyserades utifrån studiens frågeställningar med hjälp av begreppen i tolkningsramen, de slutsatser som drogs avseende besökarna till familjerådgivningen var att de upplevde sig förstådda, väl bemötta och att bemötandet har betydelse för framgång i relationsprocessen. Slutsatser som drogs angående familjerådgivarna var att kunskap, erfarenhet och förhållningssätt är hörnstenar och viktiga egenskaper vid professionellt bemötande.

No description available.

I Sverige befinner sig i dagsläget ca 345 000 personer utan-för arbetsmarknaden och arbetsrehabiliteringsbehovet är stort. StegetVidare, ett samverkansprojekt mellan Umeå Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västerbottens läns landsting, startades 2011. StegetVidare erbjuder ett samordnat stöd för personer med sammansatt problematik. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av att delta i en samordnad, mångdisciplinär rehabilitering. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som deltagit i StegetVidares rehabilitering. Intervjuerna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att delaktigheten i utformningen av den egna rehabiliteringen var stor och de individuella rehabiliteringsinsatserna upplevdes som effektiva. Rehabiliteringsinsatserna på StegetVidare påverkade även synen på möjligheter till arbetsåtergång och livssituationen i övrigt positivt. Rehabiliteringen och bemötandet upplevdes också vara av god kvalitet och rehabiliteringsinsatserna påverkade deltagarnas hälsa och livssituation positivt, även om den inte resulterat i arbete. Förslag inför fortsatt forskning är utvärdering av effektiviteten mot återgång i arbete samt att belysa personalens upplevelser av den nya samverkansformen.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var. Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten. Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig. I patientens upplevelse av bemötande från personalen på avdelningen fanns en samvarians av upplevelse och betydelse. Det fanns även en samvarians i delaktighet i vården, där fanns dock i större utsträckning än i de andra faktorerna patienter som inte hade någon åsikt eller ansåg att detta inte var lika viktigt. I de öppna svaren framkom bilden av en öppen och trevlig avdelning men det framkommer att miljön runt patienten kan vara lite bättre.

No description available.

Abstract The aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept “vocational knowledge”. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice.   The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors.   The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge. Conceptions as approach and attitude and knowing how to convert theory to practice were typical too. Ability to show sensitivity, care and perceptiveness as well as having a base of practical methods to use are important vocational knowledge.   The teachers and supervisor can see the changes and development in the way their pupils are taking action, and initiative how they are asking questions and arguing. They can also see how the students develop vocational knowledge by the way they treat children understand the organization and by the ability to lead a group.   Two of the success factors in developing vocational knowledge are close and continuous contact with the school and assignments during the teaching practice.    Key words: Vocational knowledge, teaching practice, approach and attitude

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främja folkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktade på kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta inför en kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deras kommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det vara svårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi. Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar. Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp av existerande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation. Förslag till förbättring har presenterats. Slutsatser: Det finns behov av att ta fram en konkret kommunikationsplan samt att de har utrymme i sina redan existerande aktiviteter för kommunikationsutbildning med inriktning på bemötande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger på intervjuer med 12 verksamma lärare från 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus på är hur läraren arbetar för att underlätta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lärarna framhävde att barn/ ungdomar är olika och att man måste arbeta utifrån den enskilde individen. Vidare menar flera av lärarna att det är viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lärarna att man till exempel kan hjälpa eleven att hitta rutin så att vardagen i skolan fungerar. Detta innebär att man till exempel kan skriva hålltider så att eleven vet vad som kommer hända under dagen. Placering och inredning i klassrummet är också en viktig aspekt för elever med ADHD problematik. Alla informanterna poängterar att det är det för mycket på väggarna eller att eleven eventuellt sitter för nära någon dörr där andra individer går förbi kan det skapa oro hos eleven vilket kan medföra koncentrationssvårigheter. Vår undersökning visar att alla lärarna säger att det är viktigt att skapa en öppen och rak kommunikation med eleven med ADHD, samt deras föräldrar. Slutsatsen av denna undersökning visar  att det inte finns någon generell mall hur en elev med ADHD beter sig och det är lärarens uppdrag att bemöta eleven utifrån dennes behov och förutsättning.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar. Relevanta delar ur artiklarnas resultat bearbetades och organiserades, vilket skapade fyra kategorier med underkategorier till en. Dessa kategorier var: Att bli sedd som en individ, Ett bra förhållningssätt, Att få stöd med underkategorierna emotionellt, informativt och praktiskt och Ett oprofessionellt bemötande. Resultatet visar på att de flesta patienter med cancer upplever att sjuksköterskans bemötande var bra, vilket gav patienterna en känsla av att livet fortsatte trots cancerdiagnosen.