Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

Titel: Att tvingas till vård – En litteraturstudie om hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Att vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att en person tvingas till vård mot dennes vilja. Personer som vårdas enligt LPT lider av allvarliga psykiska störningar som exempelvis någon form av psykos, självmordsbenägenhet och/eller svår personlighetsstörning. Syfte: Att belysa hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av att vårdas under tvång inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: Litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa empiriska originalartiklar som samtliga kvalitetsgranskades som höga. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes i artikelsökningen. Artiklarna var utförda i Sverige, Norge, Storbritannien, Irland och Österrike. Resultat: Tvångsvården upplevdes oftast som negativ men kunde även upplevas som befriande. Ett gott bemötande från personalen bidrog till en mer positiv upplevelse av tvångsvården. Resultatet delades in i två huvudkategorier: “Möjligheten att få en relation till personalen” samt “Att respekteras som människa”. Konklusion: Det är av stor vikt att tillvarata patienters upplevelser för att medvetandegöra brister i bemötandet från personalen. Möjligheten för en positiv utveckling inom den psykiatriska tvångsvården kan öka om information kring patienters upplevelser når den berörda personalen.

Bakgrund: Smärta är en inbyggd skyddsreflex och varningssignal att något har blivit eller att något är på väg att skadas i kroppen. Beroende på hur länge smärtan har pågått klassificeras den som akut eller långvarig smärta. I Europa lever cirka 19 % av befolkningen med långvarig smärta och det räknas i dag som ett folkhälsoproblem. Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar hela människans existens. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med långvarig smärta upplever sig bli bemötta i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och endast de som ansågs vara av medelhög eller hög kvalité valdes ut. En innehållsanalys gjordes enligt (Lundman & Graneheim, 2012). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Smärtans påverkan på det dagliga livet, Betydelsen av att bli bemött som en individ, Upplevelsen av bemötande i sjukvåren och Kommunikationens betydelse. Resultatet visade att många som lever med långvarig smärta upplevde att vårdpersonal inte tog deras smärta på allvar. Patienter upplevde också att vårdpersonalen inte vara intresserade av att förstå hur smärtan påverkade det dagliga livet och den psykiska hälsan. Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever bristande engagemang från vårdpersonal. Det är ingen självklarhet att bli trodd som patient och i många fall upplever patienter att vårdpersonal inte tar smärtan på allvar. Vårdpersonal behöver ökad kunskap om smärta, bemötande och att vårda ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. För att personer med långvarig smärta ska bli bemötta med värdighet och respekt behöver vårdpersonal ta del av patientens livsvärld.

Vårdandet av en patient med psykossjukdom är komplexfyllt på grund av det breda spektra av svårigheter och handikapp som sjukdomen medför. Rätt bemötande inom psykiatrin kan erbjuda patienterna ett alternativ till medicinsk behandling. Sjuksköterskorna som möter patienterna är ofta medvetna om detta men saknar kunskap om vad som krävs och hur det ska förmedlas. Förståelsen för vilket bemötande patienten behöver och vilka redskap som finns bör utforskas och studeras fortlöpande för att utvecklas.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur olika lärare förhåller sig till elever som tappar sin koncentrationsförmåga, inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger på hur olika lärare agerar i bemötandet när en elev tappar sin koncentration, om det fanns några skillnader i hur lärare agerar när det gäller barn med generella koncentrationssvårigheter jämfört med barn utan generella koncentrationssvårigheter, samt vilken effekt lärarens agerande får för den fortsatta undervisningen. Metod Denna undersökning består av 14 strukturerade observationer, vilket innebär att vi på förhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera. Teoretiska perspektiv Det kategoriska och det relationella perspektivet är de två perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljön vara problemet. Syfte Syftet med undersökningen är att studera hur olika lärare förhåller sig till elever när de tappar sin koncentration inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Resultat Undersökningen visar på skillnader i elevers koncentrationsförmåga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass. Dessutom har vi hittat skillnader i hur lärare bemöter elever och vi kan se att detta påverkar elevernas förmåga eller vilja till fortsatt koncentration under lektionen. Ett lugnt förhållningssätt från läraren ger bättre koncentration bland eleverna än en affekterad hållning.

I studien undersöks hur pedagoger säger sig bemöta barn som mist en familjemedlem genom dödsfall och om det finns en handlingsplan som kan vara till hjälp. Det kommer även utifrån Cullbergs kristeori redovisas de olika faserna som barnen går igenom vid en kris, samt de olika reaktionerna som kan uppkomma. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med tre aktiva pedagoger och en förskolechef, som även arbetat som pedagog tidigare under många år. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visar att de pedagogerna med erfarenhet känner sig mer förberedda och ser betydelsen i en handlingsplan som stöd och hjälp. Alla pedagogerna poängterar betydelsen av att det i förskolan ska vara som vanligt eftersom det inte är det för övrigt i barnets liv. De nämner att alla barn är olika och sörjer på olika sätt, vilket tyder på att som pedagog behöva ha tillgång till olika metoder för att kunna stötta varje barn i deras sorgearbete.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige. Det insamlade materialet har komprimerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultaten pekar på att utagerande kan grunda sig i olika orsaker alla intervjuer har gett olika alternativa orsaker. Resultaten visar även att en kunskapsbrist på området existerar och att en önskan om utökade kunskaper framhålls. Det framkommer även i resultaten att barnen önskar bemötas på många olika sätt i konflikter. I diskussionen visar analysen att relationen inte ses som en viktig aspekt av konflikthantering vilket tidigare forskning pekar på. Vi anser att arbetet besvarar vårt syfte och frågeställningar angående hur pedagoger bemöter barn och hur barn vill bli bemötta i konflikter.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt. Det var lättare att förstå att barnet inte var lat och elakt, utan att det handlade om en svårighet hos barnet. Det var även viktigt för barnet själv att veta sina styrkor och svagheter. Samtliga lärare ansåg också att det var av största vikt att eleven fick en assistent. En annan viktig aspekt som framkom var behovet av handledning hos lärarna. I handledningen kunde de få stöd i att känna att de gjorde rätt trots att det kändes svårt, samt i vissa fall hjälp att se vilka förändringar i bemötande eller struktur som behövde genomföras.</p>

<p>Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna</p><p>och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel.</p><p>Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det</p><p>gäller de behov individerna upplever sig ha haft under</p><p>rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de</p><p>individuella behov som individer, som förlorat rätten till</p><p>sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella</p><p>intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en</p><p>parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa</p><p>intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer</p><p>som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin</p><p>rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under</p><p>rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid,</p><p>delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson</p><p>och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket.</p><p>Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att</p><p>individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i</p><p>sin rehabilitering.</p>