Doktor Glas by the Swedish author Hjalmar Söderberg, was published over a hundred years ago, in 1905 in Sweden. Söderberg received both praise and criticism, the latter getting more attention because of the novel's unethical plot about a doctor that murders his patient to save the woman he secretly adores. The aim of this essay is to examine the novel's character description in terms of narrative approach, and the effect it is likely to have on the reader. My theory is that Söderberg "plants" affect and emotion into the character description of the protagonist Glas, and I use narratology as a method to support this theory. In my analysis I present different approaches and techniques that Söderberg uses to portray the novel's main character in order to ensure that Glas will be impossible to categorize psychologically – is he evil, is he good? The description of him makes it impossible to know and it challenges the readers perception of him. My conclusion is that Glas, due to Söderberg's narrative techniques, has become an insoluble riddle that still, a hundred yars after the publication of the novel, fascinates the Swedish literary world.

Responsiv webbdesign har blivit en konvention på Internet i takt med att allt fler besöker webbsidor från sina mobiltelefoner. Men det flytande formatet orsakar svårigheter gällande bildgestaltning anpassade för responsiva webbformat, vilket försämrar bildernas funktionalitet. I denna iterativa studie har en featuregrafiks förutsättningar i responsiva format undersökts på en konceptnivå, för att kunna bilda en uppfattning om hur olika designprinciper och riktlinjer kan användas för att påverka berättargrepp, dramaturgi och bildkomposition. Metoderna som har använts för att resonera kring frågeformuleringarna är följande; Artefaktanalys av befintliga trender på Internet idag, Prototyping där en fördjupad skissprocess presenteras och diskuteras, Utprovning med en Virtuell testgrupp och påföljande Dataanalys och slutligen High-Fidelity Prototyping på en webbutvecklingsplattform. Studien resulterade i tre olika exemplifierande layoutlösningar, som redogör för hur en responsiv featuregrafik skulle kunna gestaltas för att korrelera en associativ med en linjär läsordning, medan konsekvenserna för bildkompositionen i responsiva format kunde beskrivas med tre tydliga exempel; 1. Töjning, 2. En helt ny komposition och 3. Beskärning. Avslutningsvis förs en diskussion kring dessa slutsatser. / Responsive web design has become a convention on the Internet as more and more people visit web pages from their mobile phones. But the floating format causes difficulties when designing images for responsive web formats, which impairs the functionality of the images. In this iterative study, the conditions of a feature graphic in responsive formats have been examined at a concept level, to be able to form an idea of how different design principles and guidelines can be used to influence narrative grip, dramaturgy and image composition. The methods used to reason around the questionnaires are as follows; Artefact analysis of existing trends on the Internet today, Prototyping where an in-depth sketch process is presented and discussed, Testing with a Virtual test group and subsequent Data analysis and finally High-Fidelity Prototyping on a web development platform. The study resulted in three different exemplifying layout solutions, which describe how a responsive feature graphic could be designed to correlate an associative with a linear reading order, while the consequences for the image composition in responsive formats could be described with three clear examples; 1. Stretching, 2. A whole new composition and 3. Cropping. Finally, a discussion is held about these conclusions.

Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst. / What makes you trust what you’re reading? Is it the emotions in the text? Is it the facts? Or isit something entirely different? And what makes you not trust it? There are rules toeverything in the copywriting world, which means that there are also rules for how youshould write informative copy, selling copy, and even propaganda texts. This study aims toinvestigate and analyze how these techniques and narration rules affect the texts as a whole.Specifically, the study wants to examine which of these narration rules makes the readermistrust the text. Through literary studies, several narration rules have been defined. Theseare divided into three categories: Informative, Selling and Propagandistic. From thesenarration rules three texts were formulated, one text per genre. These three texts wereevaluated by three participants in an expert panel, all of which had different experiences withthe Swedish language. One Swedish teacher, one rhetorician and one literary scholar. Afterthe panels feedback the texts were rewritten, and the credibility of the rewritten text wastested through surveys. On this basis, it was found that the narration rule that gives the worstcredibility for an informative copy was its length. For selling copy it was the ones telling thereader how to act. And for the propagandistic it was selecting and simplification. Overall theinformative text was considered the most credible, and the propagandistic the least.