No description available.

Dokumentärberättelser om utsatthet är fängslande i beaktande att de berör sociohistoriska händelser om människors livsöden. Det övergripande syftet med denna studie är att genom en semiotisk bildanalys av dokumentärproduktionerna He named me Malala (2015), Exodus: Our Journey to Europe (2016) och Min oro (2017) studera hur berättelser om utsatthet skildras i dokumentärfilm. Studiens huvudsakliga frågor kretsade kring: Hur gestaltas utsatthet genom bildkomposition? Vilka metoder bidrar till att tittare kan knyta an till de framställda aktörerna? och På vilket sätt presenteras aktörerna i dokumentärfilm -som offer eller som handlingskraftiga? Resultatet visade att filmmakarnas val av berättarkomponenter tydligt framhäver handlingskraften hos de framställda aktörerna. Således blev slutsatsen att de berörda framställs som mångfacetterade människor, som har besegrat ett mödofyllt livsöde trots att de hamnar i offerstatus i samhället. Detta har till följd att åskådaren kan knyta an till dem vederbörande oavsett skillnader i produktionsförhållanden.

No description available.

Skräck har länge varit en fascinerande genre inom filmmediet. Alla har sin egna tolkning av vad skräck är för dem men många skräckfilmer är allmänt accepterade som skrämmande. En sådan skräckfilm är John Carpenters The thing. Filmen blev universellt ratad när den kom ut men har genom åren fått ett kultfölje. Eftersom filmen är så omtalad har det varit av intresse att undersöka skräckkomponenter den använder. För att avgränsa sig har uppsatsen fokuserat på bildkomposition och ljussättning i filmen. För att förstå filmens olika medel har uppsatsen delat upp analysen i olika stadier av skräck vilka är oro, fruktan, terror, skräck och avsky. Dessa stadier har sedan delats in i tre kapitel där oro och fruktan står för uppbyggnad, terror och avsky står för filmens monster som attackerar och skräck står för reaktion hos karaktärer. Genom denna uppdelning har uppsatsen undersökt hur de olika stadierna i skräck gestaltas med bildkompositioner och ljussättning. De genomgående slutsatserna är att kameraåkningar och olika sorters kontraster används för att försöka inge publiken i skräck. Utöver det så återanvänds olika bildkompositioner och ljussättningar för att återkoppla scener till varandra i ett försök att stärka de senare scenerna med vad som varit tidigare. Detta resultat sätts slutligen i ett perspektiv om hur det kan användas vilket är som potentiellt tillvägagångssätt för att skapa skräck samt grund för vidare studier om ämnet.

I ett samhälle där allt fler använder sig av smartphones och sociala medier verkar det som om ett nytt bildformat växer fram. Med smartphones kom även den vertikala inramningen i rörlig bild, ett mycket omdiskuterat ämne på internet. Finns det bildformat som är rätt eller fel i produktioner av audiovisuell media? Genom intervjuer med aktiva producenter av audiovisuell media är syftet med denna studie att få en beskrivning av hur de ställer sig till ett vertikalt utsnitt i sina produktioner. Frågeställningen lyder: Hur kan producenter av audiovisuell media agera när nya bildformat tas i bruk av konsumenter? Resultatet är användbart inom medie- och reklamforskning samt för personer verksamma i branschen. Studien tar upp tidigare forskning inom området samt en historisk överblick av bildformat och skärmar. Analysen av den insamlade empirin jämförs med aktör- nätverksteori och tidigare forskning. Resultatet av denna kvalitativa undersökning tyder på att professionellt producerad audiovisuell media i vertikalt bildutsnitt dedikerat till smartphones, surfplattor samt olika applikationer till dessa, eller sociala medier, då främst i reklamsammanhang tycks vara det som ett vertikalt format fungerar bäst i. Resultaten visar också på att det kan vara negativt att använda sig av ett vertikalt bildutsnitt i sina produktioner i den bemärkelsen att det kan avfärdas som något ointressant i t.ex. ett flöde på sociala medier. Diskussionen handlar om studiens bidrag till forskningsområdet, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt forskning.

Det primära syftet med den här studien är att ta reda på om bildkomposition har en betydande roll i den visuella gestaltningen av karaktärers emotioner. Studien grundas i en kvantitativt riktad komparativ analys som tittar på hur bildkompositionen används som förstärkande medel för den visuella gestaltningen av huvudkaraktärens emotioner och emotionella tillstånd i den svenska filmen Låt den rätte komma in jämfört med den amerikanska versionen av samma berättelse Let me in. Med fokus på de fyra sekvenserna i berättelsen där huvudkaraktären blir utsatt för mobbning. Resultatet visar på att det finns tydliga samband mellan bildkompositionen och den visuella gestaltningen av emotion i båda filmerna. Den svenska versionen visar dock på ett mer gediget bildspråk som skapar fler intressanta associationer mellan bildkompositionen och karaktärens emotioner än den amerikanska versionen. Således blev slutsatsen att bildkomposition är en berättarkomponent som innehar en viktig roll i filmens funktion att beröra.

Syften med den här uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur Alfonso Cuarón använder sigav staging/blocking, kamerarörelse och bildkomposition för att förebåda olycka i filmenRoma från 2018. Studien kommer att använda sig av bildsemiotisk metod för att analyserautvalda scener som kretsar kring huvudkaraktären Cleo och hennes förhållande med Fermínsamt den graviditet som följer.Uppsatsen uppmärksammar Cuaróns användning av långa tagningar och långtskärpedjup, för att kunna nyttja detaljer i bakgrunden av sin mise-en-scène som en kommentarpå förgrunden. Cuarón använder sig av linjer och tredjedelsregeln för att vägleda tittarensögon mot det som är väsentligt. Detaljerna i bakgrunden tillsammans med filmens stagingskapar i sin tur symboler/tecken som förebådar eller varnar för saker som kommer händasenare i filmen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur filmfotografen Roger Deakins komponerar och ljussätter bilder för att skapa djup och trovärdighet i ett tvådimensionellt medium. Teori kring förmedlande av djup, form, textur samt separation används i en analys av utvalda bilder från filmen Blade Runner 2049 (2017). Teorin kopplas samman med begrepp inom bildkomposition och ljussättning för att skapa en förståelse kring hur Deakins åstadkommit resultaten. I analysen etableras en användning av materia i luften (dimma, rök, regn), kameraplacering gentemot huvudljus, ett välkomnande av skuggor samt ett förhållningssätt till kompositionella regler.

Responsiv webbdesign har blivit en konvention på Internet i takt med att allt fler besöker webbsidor från sina mobiltelefoner. Men det flytande formatet orsakar svårigheter gällande bildgestaltning anpassade för responsiva webbformat, vilket försämrar bildernas funktionalitet. I denna iterativa studie har en featuregrafiks förutsättningar i responsiva format undersökts på en konceptnivå, för att kunna bilda en uppfattning om hur olika designprinciper och riktlinjer kan användas för att påverka berättargrepp, dramaturgi och bildkomposition. Metoderna som har använts för att resonera kring frågeformuleringarna är följande; Artefaktanalys av befintliga trender på Internet idag, Prototyping där en fördjupad skissprocess presenteras och diskuteras, Utprovning med en Virtuell testgrupp och påföljande Dataanalys och slutligen High-Fidelity Prototyping på en webbutvecklingsplattform. Studien resulterade i tre olika exemplifierande layoutlösningar, som redogör för hur en responsiv featuregrafik skulle kunna gestaltas för att korrelera en associativ med en linjär läsordning, medan konsekvenserna för bildkompositionen i responsiva format kunde beskrivas med tre tydliga exempel; 1. Töjning, 2. En helt ny komposition och 3. Beskärning. Avslutningsvis förs en diskussion kring dessa slutsatser. / Responsive web design has become a convention on the Internet as more and more people visit web pages from their mobile phones. But the floating format causes difficulties when designing images for responsive web formats, which impairs the functionality of the images. In this iterative study, the conditions of a feature graphic in responsive formats have been examined at a concept level, to be able to form an idea of how different design principles and guidelines can be used to influence narrative grip, dramaturgy and image composition. The methods used to reason around the questionnaires are as follows; Artefact analysis of existing trends on the Internet today, Prototyping where an in-depth sketch process is presented and discussed, Testing with a Virtual test group and subsequent Data analysis and finally High-Fidelity Prototyping on a web development platform. The study resulted in three different exemplifying layout solutions, which describe how a responsive feature graphic could be designed to correlate an associative with a linear reading order, while the consequences for the image composition in responsive formats could be described with three clear examples; 1. Stretching, 2. A whole new composition and 3. Cropping. Finally, a discussion is held about these conclusions.

Traditionell bildkomposition har inom forskningen stort fokus på fotografi och måleri. Där dessa områden är statisk 2D utforskar detta arbete bildkompositionen i interaktiv 3D-spelmiljö för att undersöka hur spelare upplever det är att orientera sig i miljöer uppbyggda både efter beprövade bildkompositionsteorier och miljöer uppbyggda efter intuition av gäster utan förkunskap. För att undersöka ämnet utfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer där deltagarna presenterades för ett narrativ med ett uppdrag till tre olika dioramor. De känslor och resonemang beskrivna av deltagarna kopplade till varje del av dioramorna gav insikt i skillnader såväl som likheter hos upplevelsen av miljöerna. Resultaten visade ett samband med mer attraktiva kompositioner som tydligare orienterar en spelare för områden komponerade efter bildkompositionsteorier. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>