Bakgrund:Sjuksköterskan ska se och möta patientens lidande och med adekvata omvårdnadsåtgärder lindra så lång det är möjligt. Beröring är en viktig del iomvårdnaden och kan ske i syfte att lindra, trösta, bekräfta och behandlapatienten. Beröring kan ske på många olika sätt varav massage, somomvårdnadsåtgärd är en metod som kan lindra patientens lidande, ochforskning visar att patienter med bland annat smärta kan uppleva att smärtalindras av massage. Många patienter som vårdas inom institutioner lider avlångvarig smärta och det kan skapa konsekvenser som trötthet,nedstämdhet och depression. Syfte:Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelsen av massage hos patienter med långvarig smärta. Metod:En litteraturstudie där sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, Pubmed och AMED. Sökord bestod av massage, long-term pain och chronicpain m.m. Sökningen resulterade i tre kvalitativa och fem kvantitativavetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2006) tre analyssteg. Resultat:Majoriteten av patienterna upplevde att smärtintensiteten minskade tillfälligt efter massage. Patienterna upplevde även att rörligheten och motivationen tillaktivitet ökade samt bidrog massage till en upplevelse av ökad förbindelsemellan kropp och själ. I två studier upplevde patienterna att ångesten minskadetillfälligt för att sedan återgå till det ursprungliga. Diskussion:Vad det beror på att patienterna upplever att massage kan lindra smärta, öka rörligheten, öka motivationen till aktivitet och minska ångest kan förklarasmed olika faktorer. Ökning av oxytocin och minskning av kortisol är enfysiologisk förklaring medan vårdrelationen som skapas mellan patient ochsjuksköterska vid massage kan bidra till att patienten känner tillit, trygghet ochkänner sig bekräftad, vilket kan lindra lidande och främja hälsa.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende. Beröringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. Beröringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en högre grad av välmående. Beröringen gav däremot ingen effekt på fysiskt aggressivt beteende. Användning av beröring förstärkte relationen mellan vårdare och patient. Beröringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta beröringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsförfattarna drog var att beröring gav positiva effekter, oberoende var på kroppen beröringen gavs samt vilken sorts beröring som gavs. Beröringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen för att uppnå bäst resultat.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och inspirerats av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod. Ur analysförfarandet framkom det tre kategorier, upplevelse via beröring, återhämtning via beröring och samspel mellan patient och personal. Resultat: Det visade att den fysiska beröringen kan vara en bra omvårdnadsmetod att använda, för att öka välbefinnandet och ge avslappning under förutsättning att den ges med respekt och värna om patientens integritet. Slutsats: Fysisk beröring gav både psykiskt och fysiskt förbättrade tillstånd för de flesta patienterna. Några patienter upplevde beröringen som obehaglig. För att undvika obehaget visade det sig att samspelet mellan patient och personal är viktigt.

Bakgrund: Beröring är nödvändig för hälsan och välmående. Beröringssinnet är det sinne som utvecklas först och som lämnar kroppen sist i livet. Mjuk massage är en etablerad metod inom delar av sjukvården sedan början av 1990-talet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser och effekter av mjuk massage. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och elva kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att mjuk massage upplevdes som en stunds avkoppling där patienterna drömde sig bort till en tidlös plats. De negativa tankarna försvann och de kände ett inre lugn. Patienterna kände sig bekräftade och självförtroendet ökade. Symtom som smärta och ångest minskade, sömnkvaliteten och rörligheten förbättrades. Diskussion: Trots att effekten av mjuk massage inte sitter i så länge är det en positiv upplevelse för patienten. Avslappning är en stor effekt som ger följdeffekter och påverkar andra delar av kroppen positivt. Många patienter behöver flera behandlingar för att det ska ha någon effekt. Det har påvisats att tidsbrist kan vara en orsak till att mjuk massage inte används. Slutsats: Resultatet visar att mjuk massage ger positiva effekter under den period massagebehandlingen pågår och även under en viss tid efteråt.

SAMMANFATTNING  Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. Metoden utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultatet visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.

För att kunna bedriva en god omvårdnad ses beröringen som en nödvändighet inom vården inte bara för praktiska ändamål utan också för att förmedla emotioner, skapa ett lugn och trygghet. Om beröringen används på fel sätt kan den dock utgöra ett obehag. Beröringen blir således ett fenomen som omvårdnadspersonalen måste förhålla sig till för att kunna utföra en god holistisk vård för patienten där vårdaren ser till hela människan. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters och omvårdnadspersonalens upplevelse av beröring, om och i så fall hur vårdrelationen och lidandet påverkas vid beröring i samband med omvårdnadsmoment i en intensivvårds kontext. Metod: Studien har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med narrativa ostrukturerade frågor. Insamlade data analyserades genom en innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt genomfördes tolv intervjuer med patienter och omvårdnadspersonal. Resultat: Huvudresultaten bestod av tre kategorier; Lidandet och lindrandet, Nödvändig beröring samt Förbättrad Vårdrelation. I resultatet framkommer att beröringen upplevs kunna utgöra en kränkning av integritet samt orsaka smärta men att om det används på rätt sätt så kan det också bidra till att lugna, skapa trygghet och fysiskt välbehag hos patienten. Beröringen upplevdes som nödvändig för att patienten skulle känna sig säker och för att omvårdnadspersonalen skulle kunna utföra sina uppgifter. Beröringen upplevdes också som ett sätt att förbättra vårdrelationen mellan omvårdnadspersonal och patienten. Slutsats: Beröringen upplevdes både kunna skapa ett lidande men också lindra beroende på hur beröringen användes och vilken information som gavs i samband med beröringen. Omvårdnadspersonalen upplevde beröringen som mer restriktiv hos förvirrade och intoxikerade patienter samt som mindre nödvändig och mer hårdhänt hos patienter som var medvetslösa. Beröringen upplevdes av både omvårdnadspersonal och patienter kunna förmedla en bättre vårdrelation.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design. 10 artiklar ingick och analysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Tio teman framkom: Två olika former av fysisk beröring, faktorer som kan påverka användningen av beröring, att respektera patientens signaler och gränser, kontaktskapande, att skapa förtroende och trygghet, att bekräfta patienten, att trösta och ge närhet, välbefinnande, svårigheter i mötet med patientens kropp och svårigheter relaterat till genus. Slutsats: Patienter och omvårdnadspersonal kan uppleva den fysiska beröringen olika vilket är viktigt att ta hänsyn till. Den fysiska beröringen kan ge både positiva och negativa upplevelser men huvudsaken är att beröringen ges med tillåtelse från patienten och med respekt från omvårdnadspersonalens sida. Även genus påverkade upplevelsen av fysisk beröring.

Syftet är att undersöka hur den behagliga beröringen på ett naturligt och planerat sätt används i förskolan och försöka se var gränsen går för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter på barn och barngrupp.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage – positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage – positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage – positiv beröring i verksamheten. Jag har kommit fram till att genom massage – positiv beröring blir barnen mera hjälpsamma och snälla mot varandra. Alla barnen blir sedda av personalen varje dag, de får en egen liten stund och känner sig trygga. Barnen får på detta vis en vila så att de bättre orkar med dagen i vårt idag så intensiva samhälle.

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ”lugn och ro hormonet” Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen. Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram vilka positiva och negativa upplevelser mjukmassage kan ge till patienter i sjukvården. Metoden som användes var en systematisk litteratur studie där tio vetenskapliga artiklar analyserats utifrån en modifierad granskningsmall. I resultatet framkom övervägande positiva upplevelser. Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som tagits fram som handlade om smärta, stress, ångest och oxytocin. De patientgrupper som svarade positivt på mjukmassage var patienter med smärta, ångest, stress och övriga faktorer som framkom i artiklarna. Oxytocinet visade sig både ge positivt och negativ påverkan. Slutsatsen som kom fram var att upplevelserna var övervägande positiva vilket gör den mjuka massagen till en bra omvårdnadshandling i sjukvården.