Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.

Många barn är idag både stressade och spända och klimatet på skolorna blir allt hårdare. Finns det någon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsätter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjälpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och får oss att slappna av. I mitt examensarbete har jag undersökt vad några elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jämfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering. Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring. Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen. Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.

<p>Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.</p><p>Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.</p><p>Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.</p>

Bakgrund Beröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring. Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat Studiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten. Resultatet delades i följande teman: smärta, livskvalitet, välmående, ångest och sömn. Resultatet visade bland annat att patienterna kunde få ökad livskvalitet, upplevelsen av välmående och mindre ångest. Beröring visade sig även att ha en positiv påverkan på patienternas smärtupplevelse. Slutsats Utifrån resultatet i studien har författarna konstaterat att beröring kan ha gynnande effekter på den palliativa patienten. Enligt studiens resultat kan beröring användas för att lindra patientens symtom som framkallas av sjukdomen, behandlingen eller biverkningar. Studien kan ha en värdefull inverkan på omvårdnadsåtgärder inom palliativ vård.

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen. Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats. Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter. Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen. Dock kan beröring också upplevas som något kränkande och missförstås som en sexuell antydan. Samhällets normer och det sociala arvet påverkar individens värderingar och attityder till hur beröring uppfattas. Beröringen är komplex till sin natur.

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna. Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo. Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt. Under kommunikation och observation och allas individuella behov skall tas varapå. En fysisk handling ger välbefinnande i form av bekräftelse och skapar känslor av blandannat omtänksamhet och välbehag. Oxytocin som är viktiga kombinationer för välbefinnandefrigörs av mänsklig beröring. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna baseras på personer med demenssjukdomoch resultatet påvisar en positiv reaktion av beröring på flera faktorer. / Aim: To investigate the role of physical touch in the care of people with dementia. The aim was also to examine the quality of the selection method and non-response sample of the included articles. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles with qualitative and quantitative approach. The literature research was made in the databases PubMed, Medline, Cinahl and Psycinfo. Main Results: In people with dementia, physical touch contributes to peace and quiet. During and after treatment many falls asleep, which is a sign of relaxation and that contributes to a better quality of full sleep. Physical contact also contributes to the improvement of everyday pain.People with behavioral symptoms should be given physical touch gently, during communication and observation and everyone's individual needs must be taken care of. A physical action gives comfort in the form of confirmation. It creates feelings of thoughtfulness and pleasure for example.Oxytocin, that is important for the wellbeing, gets released by human touch. Conclusion: The majorities of the included articles are based on people with dementia and the results appear to show a positive reaction of touch on several factors.

Bakgrund: Beröring är en integrerad del av det mänskliga beteendet och kan öka välbefinnandet samt ge en stunds lugn och ro. Inom omvårdad har intresset för kompletterande och alternativa behandlingar ökat för att behandla demensrelaterade symtom, såsom agitation och aggressivitet. Expressiv beröring är av intresse då det är kostnadseffektivt och biverkningarna är få. Syfte: Att undersöka vilka effekter expressiv beröring har på agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt innehållande tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Resultat: I studierna där handmassage och akupressur erhölls minskade agitation och aggressivitet signifikant. I studier där mjukmassage och fotmassage erhölls framkom varierade resultatet och både minskningar och ökningar av agitation och aggressivitet sågs. Slutsats: Då inte alla studier var av tillräckligt hög kvalitet, var det svårt att dra slutsatser och generalisera resultatet om beröringens effekt. Det fanns dock en trend vad gäller minskat agiterat och aggressivt beteende när personer med demenssjukdom blev berörda. Klinisk betydelse: Kunskap och information om beröringens effekter för att minska agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom saknas. Att som sjuksköterska ha kunskap om beröringens effekter är därför av betydelse. / Background: Touch is an integral part of human behavior and can improve well-being and provide a moment of peace and quiet. In nursing, an interest in complementary and alternative therapies has increased to treat dementia-related symptoms, such as agitation and aggression. Expressive touch in the form of massage and acupressure are of interest since these treatments are cost-effective and side effects are limited. Aim: To examine the effects of expressive touch on agitated and aggressive behavior in people with dementia. Method: Literature review containing ten scientific articles with quantitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Result: The findings demonstrate that when receiving hand massage and acupressure, agitation and aggression were significantly decreased. When soft massage and foot massage were received results varied, agitation and aggression both decreased and increased. Conclusion: Since not all studies were of adequate quality, it was difficult to draw conclusions and generalize the results of the power of touch. However, a trend in decreased agitated and aggressive behavior was observed when people with dementia were touched. Clinical significance: Knowledge and information about the effects of expressive touch to reduce agitated and aggressive behavior in people with dementia are missing. To have knowledge about the effects of touch are therefore of importance as a nurse.