I Sverige lever idag ungefär 150 000 personer med en demenssjukdom och det är vanligt att personen uppvisar ett agiterat beteende. Antalet som drabbas av en demenssjukdom ökar i takt med att människan lever längre. Syftet med litteraturstudien var att belysa beröring som omvårdnadsintervention vid demensrelaterad agitation. Studien genomfördes utifrån Polit och Beck’s (2008) riktlinjer för litteraturstudier och bygger på elva granskade artiklar. Via databaserna Cinahl, PubMed, PsykInfo samt AMED har data insamlats. Litteraturstudiens resultat visar på en minskning av agitationsbeteende hos studiedeltagarna, under tiden när massage ges, under interventionsperioden samt i ett fåtal fall även en tid efter att interventionen är avslutad. Beröring har även visats ge en motsatt effekt hos personerna, där agitationen istället ökade. Resultaten redovisas under två huvudkategorier: Betydelsen av beröring under intervention och Betydelsen av beröring efter avslutad intervention. Vidare redovisas resultat i underkategorierna Handmassage och Taktil massage.

<p>Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring. Både kvinnliga och manliga patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor. Det finns både säkra och osäkra zoner som kunde beröras. De säkra zonerna var händer, axlar och underben och de osäkra zonerna var intima delar. Mild massage har positiva effekter på äldre patienter som t.ex. förbättrad sömn, mindre smärta och oro. Äldre patienter upplevde både positiva och negativa känslor när de blev berörda av sjuksköterskan. När sjuksköterskan var kompetent och försiktig kände de välbefinnande i motsats till när sjuksköterskan var stressad eller hårdhänt då de upplevde smärta och oro</p> / <p>When a person gets older their verbal communication becomes poor and the use of touch becomes an important way to communicate. The purpose of this literature review was to identify which factors that has a meaning of how older patients experience touch. Touch has different dimensions, such as instrumental and affective or expressive. Older patients’ experiences instrumental touch as necessary but affective as something spontaneous. Results show that the gender and age of the nurse influence older patients’ perception of touch. Both female and male patients prefer a female nurse. There are safe zones and unsafe zones that can be touched. The safe zones are hands, shoulders and lower legs. The unsafe zones are intimate parts of the body. Gentle massage has positive effects in older patients’ for example giving them improved sleep, less pain and anxiety. The older patients experiences both positive and negative feelings when they were touched by a nurse. When the nurse showed competence and was sensitive they felt well-being, in opposite way when the nurse was stressed or rough they felt pain and became worried.</p>

<p>The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to – a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 – 2007 and focus on exhibitions in Sweden.</p><p>Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed. The art exhibitions in this study are using text, story telling and the sense of touch as methods to make the works of art available. The analyze shows that the work of art as a whole can not be accessible to a visually impaired audience by these methods, and that is why museums sometimes choose certain parts of the art work to represent the whole work of art.</p>

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient’s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing. The way we touch each other is not always something that comes naturally, habits of touching depends largely on one´s cultural background, upbringing and experiences. Aim: The aim of this study was to describe how health professional’s uses touch in daily care. Method: The authors have made a literature review. Ten research papers of both qualitative and quantitative design have been gathered via database searches. Results: The result showed that touching is an inevitable part of nursing. Health professionals use touch to build relationships and support verbal communication with the patient. The result also showed that touching made patients feel more secure and it also gave health professionals pride. Discussions: The results were discussed in relation to the life-world theory according to Dahlberg and Segesten. The main focus of discussion was: how the relationship between health professionals and the patient is affected by the way touch is used, touch is also used to create positive feelings and health professionals themselves feel strengthened by using touch. / Bakgrund: Beröring har en central betydelse för människans hälsa och välbefinnande genom hela livet. När människan ger och får beröring frisätts hormonet oxytocin till blodet, vilket ger en lugnande effekt. Beröring kan upplevas som obehaglig om den inte är i enlighet med människans vilja. Från bibliska berättelser och fram till idag beskrivs beröring som en betydande del i vårdandet och hur vårdpersonal arbetar. Beröring är dock inte alltid något som kommer sig naturligt, användandet beror till stor del på människans uppväxt, erfarenheter och kulturella bakgrund. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vårdpersonal använder beröring i den dagliga omvårdnaden. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt. Tio forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design samlades in genom databassökningar. Resultat: Resultatet visade att beröring är en oundviklig handling i vården. Vårdpersonalens beröring användes för att stärka vårdrelationen och den verbala kommunikationen. Resultatet visade också att beröring gav trygghet för patienterna samtidigt som det gav vårdpersonalen mening med sitt yrke. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsteorin enligt Dahlberg och Segesten. Diskussionens huvudfokus är de mest framträdande upptäckterna i resultatet, vilka var: att vårdrelationen påverkas av hur vårdpersonalen använder beröring, att beröring används för att skapa positiva känslor samt att vårdpersonalen själva stärks då de använder sig av beröring.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande. Slutsatsen blev att sjuksköterskan bör känna till sitt eget samt sin patients kroppsspråk så att missförstånd i kontakten undvikes. Sjuksköterskan bör känna empati och kunna avgöra när han gör intrång i patientens privata utrymme. Sjuksköterskan ska därför vara noga med att röra vid patienten med eftertanke. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan informerar patienten om läget/ situationen och förklarar vad som sker för att tillit och förtroende ska kunna skapas. / Beatrice Conrad 0455-82017 Karl Palm 0455-81636

Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller. Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt. / The purpose of the bachelor thesis How the pedagogues way of touching children may affect the childrens' gender roles - a study about behavioural patterns in the recreational center of school, is to examine if there is a difference in how the observed pedagogues in my study touch girls and boys. The result of the survey is that the observed pedagogues gave the girls twice as much positive touch, while giving the the boys thirteen times as much negative touch. Considering previous research in the area this means that the pedagogues meet girls and boys differently and run the risk of assisting in establishing gender role stereotypes. I have in my bachelor thesis used the method of observation and analyze these observations with a social constructivist and gender theoretical approach.

No description available.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses’ uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough. By touching can nurses notice if a patient is, for example, anxious. The hands of the nurse are important caring of the patient such as adequate touching calms and sooths anxiety and pain. Aim:  To describe the significance to give touch in nursing. Method: A literary summary of scientific articles published between 1995 until 2012, where seven of them have qualitative approach and three have quantitative and all of them found via the databases CINAHL and MEDLINE. Result: Nurses were describing how touching had positive significance for the patients. The nurses could by touching reduce the patient’s pain, anxiety and worries. Different sorts of touching was mentioned like massage. A general theme was touching by non-verbal communication which gave a sense of security to the patients. The nurses’ attitude to touch became a problem since the nurses only touched the patients when necessary, for example when caring by hygiene without respecting the patients’ integrity. Discussion: In the result discussion it was described how the limited knowledge by the nurses of touching. By training (and education) they could carry though touching with help of different types of touching, massage, tactile touching, therapeutic touch etc. It relieved the state of pain, anxiety, and it also created security, closeness, better sleep and well-being of the patient. The touch adapted to the patients’ needs was described as positive and meaningful. To build an interpersonal relationship was essential and fundamental before the nurse approached the patient.

Syftet med studien var att beskriva vad som krävs för närvaro i den vårdande relationen, utifrån vårdares och vårdtagares erfarenheter. Att se på vad som ger en närvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vårdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrån denna uppsats syfte beskriva innehållet. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela människan, Själslig och kroppsligberöring, Vägen till att knyta an samt Vårdarens tillgångar. Resultatet visar att bekräftelse, vårdarens bemötande, fysisk och mental närvaro samt kommunikationen är väsentligt för hur närvaro upplevs av människor. Närvaro kan skapa en beröring som sker mellan vårdare och vårdtagare i den vårdande relationen. För att kunna mötas behövs avsatt tid samt kroppslig och mental närvaro. Beröring påverkar människan och därmed vårdandet. Att se på det osynliga som sker i närvarons sken kan ge kunskap till vårdare, som kan användas i det dagliga omvårdnadsarbetet, i mötet med vårdtagare. / The aim of this study was to describe what is required for presence in the caring relationship, based on caregivers and care receivers experience. To look at what gives a presence that touch, gives an interaction and soothes suffering. Twelve scientific articles with qualitative methodology approaches were analyzed, with the aim to describe the content from this paper´s point of view. The content analysis resulted in four categories: Seeing the whole person, Spiritual and physical touch, The path to connection and The assets of the caregiver. The result shows that confirmation of the care receiver, caregivers attitude, physical and mental presence and communication is essential for how people experienced presence. Presence can create an interface that takes place between caregivers and care receivers in the caring relationship. In order to meet, time, physical and mental presence is required. Touch affects humans and thus caring. To look at the invisible that is happening in the light of presence, can provide insight to caregivers, which can be used in daily nursing care, in meetings with the care receivers.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hälsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt där 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, Stärkande av välbefinnande, Relationsskapande och Det svåra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick från analysfynden, som ställdes mot en teoretisk referensram, byggd på psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjälpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna från ett liv av ohälsa och få ett liv med stärkt välbefinnande. Beröring kan även stärka den ungas självkänsla, självmedvetenhet och identitet då den hjälper den unga att hitta en positiv relation till sig själva och skapa samspel med sin omgivning. Unga personer som saknar grundläggande trohet till andra har svårt att ta emot beröring. Beröringen visar sig dock ha betydelsen att, då den ges på rätt sätt, kunna ge grundläggande trohet och välbefinnande i livet. / The aim of the study was to elucidate the meaning of physical touch for young people with lack of health. The method was a literature overview where the results of fifteen scientific articles were analysed. The result four themes emerged from the result: regain health, wellbeing, bonding relationships, and difficult encounters. The discussion was based on findings and Erik H Eriksson theory. Conclusions The meaning of touch was that youngsters in their development and their quest for identity could be helped to overcome the fragmentation of their identity by recovering from a life of illness and gain a life with enhanced wellbeing. Touch can also strengthening the sense of themselves, self-esteem and identity by building positive relationship with themselves and others. Young people who lack basic trust to people in their surroundings experience difficulties to embrace touch. The meaning of touch, when used correctly, had the ability to create basic allegiance and wellbeing.