Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare. I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.

No description available.

Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ett naturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnad innehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituella dimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av beröring inom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligen ledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet. Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en hel människa och inte enbart som en sjuk kroppsdel. Beröring upplevdes som smärtlindrande och ansågs vara ett bra komplement till läkemedelsbehandling. Beröring minskade stressnivån hos patienterna, massagen användes för att minska ångest och oro. Studien visade även att fysiologiska funktioner såsom puls, blodtryck och andningsfrekvens sjönk efter beröring. Beröring ledde även till förbättrade sömnvanor. Negativa känslor såsom oro över att bli berörd av en främling, samt rädsla över att beröringen skulle orsaka skada upplevdes även av patienterna. Beröring är en stor del av omvårdnadsarbetet inom cancer- och palliativ omvårdnad. Begränsad forskning är gjord på beröringens betydelse för cancer- och palliativa patienter, därför vore det önskvärt med mer forskning.

The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to – a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 – 2007 and focus on exhibitions in Sweden. Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed. The art exhibitions in this study are using text, story telling and the sense of touch as methods to make the works of art available. The analyze shows that the work of art as a whole can not be accessible to a visually impaired audience by these methods, and that is why museums sometimes choose certain parts of the art work to represent the whole work of art.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring. Både kvinnliga och manliga patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor. Det finns både säkra och osäkra zoner som kunde beröras. De säkra zonerna var händer, axlar och underben och de osäkra zonerna var intima delar. Mild massage har positiva effekter på äldre patienter som t.ex. förbättrad sömn, mindre smärta och oro. Äldre patienter upplevde både positiva och negativa känslor när de blev berörda av sjuksköterskan. När sjuksköterskan var kompetent och försiktig kände de välbefinnande i motsats till när sjuksköterskan var stressad eller hårdhänt då de upplevde smärta och oro / When a person gets older their verbal communication becomes poor and the use of touch becomes an important way to communicate. The purpose of this literature review was to identify which factors that has a meaning of how older patients experience touch. Touch has different dimensions, such as instrumental and affective or expressive. Older patients’ experiences instrumental touch as necessary but affective as something spontaneous. Results show that the gender and age of the nurse influence older patients’ perception of touch. Both female and male patients prefer a female nurse. There are safe zones and unsafe zones that can be touched. The safe zones are hands, shoulders and lower legs. The unsafe zones are intimate parts of the body. Gentle massage has positive effects in older patients’ for example giving them improved sleep, less pain and anxiety. The older patients experiences both positive and negative feelings when they were touched by a nurse. When the nurse showed competence and was sensitive they felt well-being, in opposite way when the nurse was stressed or rough they felt pain and became worried.

The overarching purpose of the study was to examine the effects of infant massage and to put these effects in context with mother – child attachment. The intention was also to study whether these effects have any relevance for social work. This was accomplished by studying earlier research, theory and laws but also through interviews with mothers who have followed through a course in infant massage. The main questions of the study was: After the completion of the course and after using the massage technique at home, does the mother experience that the bond with their child is influenced by the technique and are the mothers more apprehensive of their child’s signals? Has the mothers observed any signals from their infants during the massage and if so what has been their reaction? Does the mothers experience that the massage has provided any physiological effects? Has the completion of the course provided the mothers with knowledge that’s had an effect in their ways of parenting? In what way does the earlier research, reports and laws deal with the benefits and risks of a secure or insecure attachment, and can the quality of the attachment have any meaning in the social work? A qualitative approach was chosen with respondent-interviews. The respondents were mothers, currently living in Örebro who completed a course of infant massage with an instructor within International Association of Infant Massage (IAIM). All of the mothers experienced positive effects by the massage both within the child as well as themselves. Earlier research inclines that touch influences the mother – child attachment through bodily chemical processes but also through emotional experiences acquired by the infant. Touch is the first way of communicating with the infant, and this is also a way of strengthening attachment. Fogel schneiders (1996) conclusion by this is that the contact between caregivers and child is strengthen by infant massage. A secure attachment has positive effects for the child which might motivate the usage of attachment-strengthening methods, such as infant massage, within social work. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka effekter av spädbarnsmassage och att koppla dessa till anknytning mellan mor och barn och huruvida dessa effekter kunde ha relevans för socialt arbete. Detta genom att studera tidigare forskning, teori, rapporter och lagar samt genom att utföra intervjuer med mödrar som genomgått en kurs i spädbarnsmassage. Frågeställningarna var: Upplever mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage och praktiserande av metoden att kontakten med barnet har påverkats och att sensitivitet inför barnets signaler ökat? Vilka signaler tycker sig mödrarna ha sett hos barnen under spädbarnsmassagen och hur har de bemött dessa? Upplever mödrarna att praktiserande av spädbarnsmassage givit fysiologiska effekter? Tycker sig mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage ha tillägnat sig kunskaper som påverkat dem i föräldrarollen? Vad säger tidigare forskning, teori, rapporter och lagar om vilka förtjänster och risker som kan finnas med en stark respektive svag anknytning samt vilken betydelse anknytningens kvalitet kan tänkas ha för socialt arbete? En kvalitativ metod valdes och respondentintervjuer genomfördes med mödrar som genomfört spädbarnsmassagekurs i Örebro, med en instruktör utbildad i International Association of Infant Massages (IAIM:s) metod. Mödrarna kunde alla skönja positiva effekter både hos barnet och hos dem själva efter genomgången kurs och praktiserande av metoden. Forskning tyder på att beröring påverkar samspel och anknytning mellan omsorgspersonen och barn. Detta dels genom kroppsliga kemiska processer men också genom känslomässiga erfarenheter som barnet tillägnat sig. Då beröring ses som ett första sätt att kommunicera med barnet och beröring anses stärka anknytningen dras slutsatsen av Fogel Schneider (1996) att kontakten mellan omsorgspersoner och barn stärks vid användning av spädbarnsmassage. Stark anknytning har visat på positiva effekter hos barn vilket kanske kan motivera till användning av anknytningsstärkande insatser, såsom exempelvis spädbarnsmassage, inom socialt arbete.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats. Uppsatsen ger stöd för att terapiarbete och utbildning kan utvecklas genom medvetna och aktiva förhållningssätt till kroppen.

Bakgrund: Beröring är livsviktigt genom hela livet. Människor mellan 66 och 100 år är de som får minst beröring. Beröring är en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. Då äldre personer ofta får nedsatt kommunikationsförmåga blir den icke nödvändiga beröringen, det vill säga beröring som inte relaterat till omvårdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvändig beröring i omvårdnaden av äldre personer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet: analysen resulterade i kategorierna icke nödvändig beröring i mötet mellan vårdpersonal och äldre vårdtagare, äldre vårdtagares upplevelser av och attityder till icke nödvändig beröring och vårdpersonals upplevelser av och attityder till icke nödvändig beröring. Konklusion: Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om hur den icke nödvändiga beröringen kan uppfattas av äldre vårdtagare eftersom upplevelsen av beröring kan vara både positiv och negativ. / Background: Touch is vital throughout life. People between 66 and 100 years are the ones that receive the least touch. Touch is a form of non-verbal communication that can mediate contact and security. Since older people’s ability to communicate decreases the non-necessary touch, that is, touch that is not related to nursing tasks, becomes a natural way to communicate. Purpose: To highlight non-necessary touch in the care of elderly people. Method: A literature review was conducted based on nine scientific articles. Result: The analysis resulted in the categories non-necessary touch in the encounter between caregivers and elderly care receivers, elderly care receivers' experiences of and attitudes towards non-necessary touch and caregivers' experiences of and attitudes towards non-necessary touch. Conclusion: As a nurse it is important to be aware of how the non-necessary touch can be experienced since the experience can be both positive and negative.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.