Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.

Förskolan kan betraktas som en socialt krävande miljö där både barn och vuxna med olika personligheter och erfarenheter av fostran möts. I dessa möten är det inte ovanligt att barn av olika orsaker gör motstånd. Genom observationer har vi i denna studie synliggjort hur förskolepersonal bemöter barns motstånd i form av protester och konflikter i förskolan. Studiens resultat har visat på flera olika sätt att bemöta barn på men det mest framträdande var ett lugnt resonerande bemötande. Fostransaspekten har varit central i studien och utifrån Baumrinds (1966) teoretiska modell synliggjordes framförallt det auktoritativa bemötandet när förskolepersonal bemötte barns olika motstånd i förskolan. Fysisk kontakt som komplement har visat sig fördelaktigt i bemötandet.

TITEL: Digitaliseringens påverkan på banken FÖRFATTARE: Emelie Johansson och Ellen Willsund EXAMINATOR: Petter Boye HANDLEDARE: Natalia Semenova PROGRAM: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning LÄROSÄTE: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Kalmar KURS & NIVÅ: Företagsekonomi III – Examensarbete 2FE75E, 15 hp   Bakgrund: Banken utgör en viktig del i den grundläggande infrastrukturen i samhället och är en motor i den svenska ekonomin. Digitaliseringen har idag medfört att stora delar av bankens kundmöte, till exempel signering av avtal, sker digitalt. Yngre bankkunder vill ha en annan service än tidigare generationer, de vill att det ska vara enkelt och digitalt och den personliga kontakten går i andra hand. Kunden efterfrågar dock fortfarande det personliga mötet och frågan är om banken har råd att springa så långt i förväg i och med implementeringen av digitala lösningar i bankverksamheten.   Syfte: Denna studie syftar till att identifiera vilken typ av kontakt kunden tar beroende på typ av tjänst och ålderns betydelse vid val av kontakt. Syftet är även att mäta kundtillfredsställelsen av digitala tjänster och ställa denna i relation till värdet av att få fler banktjänster digitalt.   Metod: För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en deduktiv metod. Vi har samlat in kvantitativ data i form av enkäter från bankkunder i Kalmar län. Det insamlade materialet har kopplats ihop och analyserats utifrån den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och problemformulering.    Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns skillnader i hur kunden kontaktar sin bank beroende på typ av tjänst. Vidare har vi inte kunnat bekräfta att kundtillfredställelse av digitala tjänster har en påverkan på värdet att få fler tjänster digitalt. Studiens resultat visar även att yngre respondenter kontaktar banken mer digitalt och tvärtom, att äldre i större utsträckning tar mer fysisk kontakt med banken.     Nyckelord: Banktjänster, bankkundens ålder, digital kontakt, fysisk kontakt, kundtillfredsställelse.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: </p><p>- Vad är god kommunikation? </p><p>- Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? </p><p>- Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? </p><p>Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. </p><p>Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

The Purpose of this study is to contribute knowledge on and to make the preschool teachers views visible about physical contact between children in wild play in the preschool. I decide to use interview of preschool teachers in a group setting as a mean to investigate this. The group interview is a non-structured interview with open questions where the preschool teachers only received guidance with pre made questions when needed. The result shows what kind of view the preschool teachers have on physical contact and they share concreate examples on how they work in situations like these. By reading this study I hope to contribute better knowledge of the physical contract between children and that the study generates futher reflections on one´s attitude in the matter. / I denna studie är syftet att synliggöra och skapa kunskap om pedagogernas syn på den fysiska kontakten mellan barnen i den vilda leken på förskolan. Jag valde att göra en gruppintervju av pedagoger för att kunna undersöka detta. Gruppintervjun är en ostrukturerad intervju med öppna frågor där pedagogerna bara blev vägledda med färdiga frågor när det behövdes. Det framskrivna resultatet visar vad för sorts syn pedagogerna har på den kroppsliga kontakten och med konkreta exempel visar pedagogena hur de arbetar. Genom att läsa denna studie hoppas jag bidra med bättre kunskap om den fysiska kontakten mellan barnen och att studien skapar vidare reflektioner kring hur man som pedagog ställer sig till frågan.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet. Inom omvårdnad är beröring det viktigaste av alla icke-verbala beteenden. Beröring lugnar, tryggar, ger värme och stimulerar patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av expressiv beröring. Metod: Litteraturöversikt innehållande 10 vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och en kvantitativ. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE samt manuell sökning i Google scholar. Resultat: Beröring var ett centralt behov för patienter. Vid beröring kände de sig sedda som individer. Sjuksköterskorna hade ett behov av att beröra patienter och att bli berörda. Sjuksköterskor använde beröring för att anknyta emotionellt. Sjuksköterskor och patienter hade behov av att beröra och att bli berörda på ett sätt som passade dem och beröringen gjorde att patienterna och sjuksköterskorna fick en samhörighet på ett djupare existentiellt plan. Det fanns skillnader i hur kvinnor och män uppfattade beröring. En god relation var avgörande för hur beröringen uppfattades. Slutsats: Sjuksköterskorna ser expressiv beröring som något positivt medan patienternas uppfattningar varierar stort. Relationen med sjuksköterskan som utför beröringen är avgörande för hur beröringen uppfattas. Detta visar på nödvändigheten i att stämma av med patienten vid fysisk kontakt och att anpassa beröringen individuellt. Klinisk betydelse: Att vara medveten om hur beröring används gör att sjuksköterskor kan skapa goda vårdrelationer från första ögonblicket och snabbt undvika missförstånd. / Background: Touching provides emotional expression to both parties involved. Human touch is an expression of love or affection within families and other environments. Expressive touch in a clinical context is important due to its calming and emotional effect. Laying a hand on a suffering individual can provide comfort. Touch is the most important non-verbal behavior in caring. Touching calms comforts and stimulates the patient. Aim: The aim of the study was to describe patient´s and nurse´s experiences of expressive touch. Method: A literature review of 10 scientific articles consisting of nine was qualitative and one was quantitative. Articles were found using the databases CINAHL, MEDLINE and manually searched in Google scholar. Result: Touch was a central need for patients. When they were touched, they felt that they were seen as individuals. Nurses also had the need to touch and to be touched by the patients. Nurses used touch to connect emotionally with patients. The touch made nurse´s and patient´s feel solidarity on a deeper existential level. There was a difference in perceptions of touch between men and women. A good nurse patient relationship was crucial to how the touch was perceived. Conclusion: The nurses see expressive touch as something positive whilst the patient's perceptions vary. The nurse patient relationship is crucial to how the touch is perceived. This shows the necessity of checking with the patient while engaging in physical contact and to adapt the touch to the individual. Clinical significance: Being aware of how expressive touch should be used enables nurses to establish good nurse patient relationships and quickly avoid misinterpretations.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt vid beröring av patientens kropp.Bakgrund: Den mänskliga kroppen är laddad med olika betydelser och värderingar. Den hänger samman med vår person och vad det innebär att vara människa. Vi förhåller oss till våra egna och varandras kroppar utifrån sociala normer och regler och detta gäller även när vi rör vid varandra. Dock är beröring av kroppar en central och oundviklig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Ofta innebär detta att sjuksköterskan måste utföra intima omvårdnadsuppgifter som patienten annars skulle ha gjort själv om hen kunde. Patienternas kroppar är i vårdsituationen på många sätt sjuksköterskans arbetsplats. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser och en kvalitativ innehållsanalys av 11 utvalda artiklar har använts för att sammanställa resultatet. Ett fenomenologiskt, induktivt förhållningssätt har eftersträvats under hela processen.Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier med tillhörande sub-kategorier. Sjuksköterskan använder sig av beröring av patientens kropp dagligen i olika situationer i omvårdnadsarbetet. De anser det vara viktigt och nödvändigt, men det är också ett fenomen som framkallar många olika känslor. Dessa känslor är i hög grad situationsbaserade vilket innebär att beröring som gett ett positivt gensvar från patienten också genererar positiva känslor hos sjuksköterskan. Situationer där användandet av beröring lett till negativa känslor hanteras genom olika strategier som utvecklas som ett svar på de negativa känslorna. Resultatet visar även på en brist på utbildning specifikt avseende beröring av patienterna i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor lyfter även själva en önskan om att sådan utbildning hade tillhandahållits.Konklusion: Då omvårdnad till stora delar handlar om att på olika sätt röra vid patientens kropp så krävs också kunskap och utbildning för att ge sjuksköterskan verktygen att göra detta på ett professionellt sätt. Vård och omvårdnad ska vara evidensbaserad och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och detta bör således också tillämpas avseende beröring i omvårdnadsarbetet.Nyckelord: sjuksköterska, beröring, fysisk kontakt, kvalitativ studie, personlig sfär / Aim: The purpose of this literature review is to illuminate the nurse's experiences and approaches when touching the patient's body.Background: The human body is loaded with different meanings and values. It’s related ourselves as persons and what it means to be a human being. We relate to our own and each other's bodies based on social norms and rules, and this also applies when we touch each other. However, the touch of bodies is a central and inevitable part of nursing. Often this means that the nurse must perform intimate care tasks that the patient would otherwise have done for him/herself. Patients' bodies are in many ways the nurse's workplace in the context of the hospital care.Method: Literature review with a qualitative design. Database searches were conducted in three different databases and a qualitative content analysis has been used to compile the results from 11 articles. A phenomenological, inductive approach has been sought throughout the process.Result: Data analysis resulted in six categories with associated sub-categories. The nurse touches the patient's body daily in different situations in nursing. They consider it important and necessary, but it’s also a phenomenon that generates many different feelings. These emotions are largely situational, which means that touch generated a positive response from the patient left the nurse feeling positive and content. Situations in which the use of touch generated negative emotions within the nurse is handled through different strategies developed in response to the negative feelings. The results also show a lack of education that specifically deals with the touch of patients in nursing work. Nurses themselves also raise the wish that such education had been provided.Conclusion: Since nursing largely involves touching the patient's body in different ways, knowledge and education are also needed to give the nurse the tools to do this in a professional manner. Evidence-based practice is a vital part in care and nursing and is something that is also promoted on a global scale. Thus this should also apply for the use of touch in nursing.Keywords: nurse, touch, physical contact, qualitative study, personal space

This thesis studies the phenomenon "physical contact in dance" through two perspectives: how dance students experience it and the norms that exist around it in a dance context. The research has been carried out via half-structured lifeworld interviews of four dance students in Sweden. The interviews have been analyzed with the help of thematic analysis. The results have then been discussed together with existing literature about the subject. The conclusions have been that the participants generally appreciated physical contact but that some factors such as its association with sexuality or the non-respect of personal boundaries led to discomfort. The interaction with another person has been deemed an important component of the experience of touch, which led to the devising of an interpretation of physical contact as the intersection between the dancer and the private individual. The norms regarding touch that have appeared are that dancers are expected to be comfortable touching each other, that the topic is seldom discussed in dance and that physical contact is associated with sexuality in dance in the same way as in the rest of society.

Bakgrund: 2019 drabbades världen av en global pandemi. Det har påverkat det sociala arbetet i Sverige på olika sätt. Rekommendationer och restriktioner gällande exempelvis social distansering har påverkat vissa grupper i samhället. För arbetstagare inom daglig verksamhet har detta inneburit att man inte fått kramas eller på annat sätt vara fysiskt nära varandra. Ibland har också den sociala distanseringen varit svår och ibland omöjligt att genomföra för denna specifika målgrupp. Det har rått en frustration bland arbetstagare kring detta och flera av dem har känt en avsaknad av att få vara nära andra och till exempel kramas och ta i hand. Syfte: Studien syftar till att undersöka arbetstagares behov av fysisk kontakt på en daglig verksamhet under coronapandemin. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts inom ramen för denna studie. Detta innebär att sex arbetstagare har intervjuats.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika teman som upptäcktes i och med intervjuerna. Det första temat, Bristen av fysisk kontakt, rör arbetstagarnas upplevelser av att hålla avstånd under pandemin. Det andra temat, Fördelar med restriktionerna, handlar om arbetstagarnas uttryck om de positiva sidor som de ansett pandemin fört med sig. Det sista temat, Upplevelsen av munskydd, sätter fokus på arbetstagarnas tankar om att coacherna på den dagliga verksamheten burit munskydd och visir under pandemin. Slutsats: Min slutsats är att arbetstagarna har olika upplevelser gällande behovet av fysisk kontakt på den dagliga verksamheten. Majoriteten anser att fysisk kontakt är någonting betydelsefullt som finns i deras vardag dagligen och som visar sig på olika sätt; man tar i hand, kramas eller gör high fives. Andra tyckte att det inte var lika viktigt med fysisk kontakt och hade inga problem med att pandemin innebar en begränsning av detta.  Diskussion: Då det faktiskt visade sig att arbetstagarna tycker olika gällande fysisk kontakt så kanske den dagliga verksamheten kan börja ta hänsyn till detta på olika sätt. Till exempel uttryckte arbetstagare att det var positivt att coacher besökte dem hemma under pandemin. Kanske kan detta vara ett, av eventuellt flera nya arbetssätt, som verksamheten kan fortsätta arbeta med? / Background: In 2019, the world was hit by a global pandemic. It has affected social work in Sweden in different ways. Recommendations and restrictions such as social distancing have affected certain groups in society. For workers at daily activities, this meant that they were not allowed to hug or otherwise be physically close to each other. Sometimes social distancing has also been difficult and sometimes impossible to implement for this specific group. There has been frustration among workers about this and several of them have felt a lack of being able to be close to others and, for example, hug and hold hands. Aim: This study aims to study workers need for physical contact at a daily activity during the corona pandemic. Method: Qualitative interviews have been conducted within the framework of this study. This means that six workers have been interviewed. Results: The results are presented based on three different themes that were discovered through the interviews. The first theme, Lack of physical contact, concerns workers' experiences of keeping distance during the pandemic. The second theme, Benefits of the restrictions, is about the workers' expressions about the positive aspects that they considered the pandemic brought with it. The last theme, Experience of face masks, focuses on the workers thoughts about the fact that the coaches wore face masks and visors during the pandemic in their daily activities. Conclusion: My conclusion is that the employees have different experiences regarding the need for physical contact in daily operations. The majority consider that physical contact is something significant that exists in their everyday life and that manifests itself in different ways; you hold hands, hug, or do high fives. Others thought physical contact was not as important and had no problem with the pandemic limiting this. Discussion: As it turned out that the workers have different opinions regarding physical contact, perhaps the daily activity can start to take this into account in different ways. For example, workers expressed housecalls as a positive element of the pandemic. Perhaps this could be one, of possibly several new ways of working, that the daily activity can continue to work with?