Bakgrund: Att få ett cancerbesked kan för vissa upplevas som att få en dödsdom. Det väcker inte allt för sällan starka känslor hos både den drabbade och dess anhöriga. Att leva med cancer upplevs för många påfrestande både fysiskt och psykiskt från symtom och biverkningar från olika behandlingar såsom cytostatika och strålning. Däremot kan hoppet ofta leva kvar men i olika grader innan det infinner sig på nytt. Syfte: Syftet med denna litteratöversikt var att beskriva massage och beröring som symptomlindring hos patienter som lever med cancer. Metod: Denna uppsats har utformats som en litteraturöversikt bestående av 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamling har gjorts i form av litteratursök i databaserna CINAHL, PubMed samt via manuella sökningar. Resultat: Resultatet presenterades under två huvudkategorier: symtomlindrande effekter med hjälp av massage och beröring och påverkan av livskvalitén med hjälp av massage och beröring. De underliggande kategorierna var: smärta och illamående, respektive ångest, sömn och relationer. Massage, beröring och aromaterapi kunde minska både smärta och illamående även om effekten avtog när behandlingen avslutades. Detsamma gällde ångest. Även sömnkvalitén förbättrades och beröring kunde i vissa fall medföra ett känslomässigt stöd och sågs att relationer kunde fördjupas. Slutsats: Olika typer av beröringsformer är bland de äldsta behandlingsmetoder som finns och har börjat användas allt mer inom hälso- och sjukvården. Massage, beröring och aromaterapi kan ge en god symtomlindrande effekt både fysiskt och psykiskt och öka livskvalitén vid kontinuerlig behandling. / Background: Receiving a cancer diagnosis can for some be seen as getting a death sentence. It often evokes strong feelings of both the patients and their relatives. Living with cancer is often experienced as stressful both physically and mentally from the symptoms and side effects from treatments such as chemotherapy and radiation. However, hope often survive, only in different degrees before it find its way back. Aim: The purpose of this study was to describe massage and touch as a method for symptom relief in cancer patients. Method: This study has been designed as a litterature review consisting of 13 qualitative and quantitative articles. Data was collected in the databases CINAHL, PubMed and by searching manually. Results: The results were presented in two main categories: symptomatic effect of massage and touch and impact of the quality of life by means of massage and touch. The underlying categories were: pain and nausea, and anxiety, sleep and relationships. Massage, touch and aromatherapy could help reduce pain, nausea and anxiety, although the effect waned when treatment ended. Sleep quality improved and touch could in some cases be seen as a way of deepen relationships. Conclusion: Different types of touchtherapy are some among the oldest methods in history and are being used more in health care. Massage, touch and aromatherapy can provide a good symptomatic effect both physically and mentally, and increase quality of life when receiving treatment continuously.

Studien syftar till att undersöka och analysa betydelsen av beröring på en institution för missbrukare. Studien lyfter frågor om hur och när beröring aktualiseras, vad som kan vara problematiskt samt hur dessa problem kan analyseras. Detta är en kvalitativ studie innehållande fyra semi-strukturerade intervjuer med personer anställda vid ett SiS LVM-hem. Intervjumaterialet bearbetades med en innehållsanalys och resultatet presenteras efter innehållsanalysens kategorier. I resultatet framkommer det att personalen generellt har en restriktiv hållning när det kommer till beröring. När beröring aktualiseras är detta oftast kopplat till vissa syften och situationer som att t ex förmedla tröst, eller som förstärkning i samband med beröm eller i terapeutiskt syfte för att lugna. I resultatet framkommer det underliggande temat makt och vidare i analysen appliceras ett maktperspektiv. Den asymmetriska maktrelationen mellan personal och klient gör att beröringen riskerar att innehålla ett visst mått av bestämmande över den andre, därmed blir beröring problematiskt. Samtidigt som beröringen kan vara problematisk så känner personalen ändå att det i vissa fall kan vara nödvändigt, som i ovan nämnda situationer. Det framkommer även av resultatet att relationen är en viktig aspekt i förhållande till beröring. Resultatet visar att en hyffsat god relation måste finnas för att beröring ska bli möjlig. Studien lyfter även andra relationsaspekter kopplat till beröring vilket vidarutvecklas i analysen.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa behovet och betydelsen av empatisk beröring vid ohälsa utifrån ett patientperspektiv. För att få en ökad förståelse för patienternas upplevelse av fenomenet empatisk beröring och effekten av denna så bestämdes att genom en litteraturstudie enbart analysera kvalitativa artiklar. Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman som i stort svarar på frågorna när, var, hur, vem och varför empatisk beröring bör ges. I vårt resultat finner vi argument som talar för att empatisk beröring ökar välbefinnandet, vilket påverkar hälsan och ger lindrat lidande. För att beskriva denna påverkan har vi skapat en modell inspirerad av Katie Erikssons hälsoteori om hur kropp, själ och ande hör ihop. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Barns rätt till fysisk integritet är ett kontroversiellt ämne. Det förknippas ofta med beröring av sexuell karaktär, men sällan med den vardagliga fysiska kontakt som förekommer i förskolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i förskolan, genom att undersöka hur några barn resonerar kring fysisk integritet i vardagliga interaktioner. Vad identifierar barn för strategier som gör att barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i vardagliga barn-barn-interaktioner? Vad identifierar barn för strategier i barn-vuxen-interaktioner? För att nå barns resonemang används en metodkombination av forumspel och barnsamtal som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att barn identifierar strategierna säga ifrån, be om ursäkt och fråga om samtycke i vardagliga interaktioner mellan barn, och be om ursäkt och undvika beröring i interaktioner mellan barn och vuxen. Barnen identifierar även strategier som innebär att barns fysiska integritet inte respekteras i de båda interaktionstyperna. En slutsats som kan dras av barnens resonemang är att respekten för barns fysiska integritet tycks variera och vara kompromissbar, beroende på om barn interagerar med andra barn eller med vuxna.

Fysisk beröring i idrottskontexter har tidigare setts som något självklart och naturligt men ses idag som ett riskabelt beteende. Forskning visar att fysisk beröring är bra för barn och ungas inlärning, men trots detta finns det en rädsla hos lärare inför att använda fysisk beröring i undervisningen. Forskning visar alltså att fysisk beröring mellan lärare och elev är komplext, för att förstå denna komplexitet ytterligare tar studien sin utgångspunkt i hur fysisk beröring kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet är således att undersöka vilka maktrelationer som skapas genom fysisk beröring mellan lärare och elev genom att göra en intersektionell läsning av forskning om fysisk beröring. Studien har tagit inspiration från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) metod systematisk litteratursökning. Vi har systematiskt sökt litteratur, valt ut artiklar som vi granskat genom en intersektionell läsning och fokuserat på att identifiera de intersektionella faktorerna kön, ålder, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsvariation. Studiens huvudsakliga resultat visar att fysisk beröring mellan lärare och elev påverkas av de intersektionella faktorerna kön, kultur och ålder. Resultatet visar även att sexualiseringen av kroppen är en viktig del i att förstå hur faktorerna påverkar fysisk beröring mellan lärare och elev. Studiens slutsats är således att flera olika maktdimensioner mellan lärare och elever spelar stor roll för att förstå relationen mellan fysisk beröring och undervisning. Det behövs således fler intersektionella empiriska studier för att förstå den fysiska beröringens hela komplexitet då det tar sig till uttryck på olika vis för olika människor.

<p>Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare. </p><p>I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: </p><p>- Vad är god kommunikation? </p><p>- Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? </p><p>- Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? </p><p>Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. </p><p>Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.</p>

<p>Beröring är ett universellt sätt att kommunicera på och ett</p><p>naturligt och medfött beteende. Beröring inom omvårdnad</p><p>innehåller fysiska, emotionella, sociala och spirituella</p><p>dimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsätt. Syftet</p><p>med studien var att belysa patienters upplevelser av beröring</p><p>inom canceromvårdnad och palliativ omvårdnad. Studien</p><p>genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar</p><p>analyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligen</p><p>ledde till ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet.</p><p>Patienter upplevde att de kände sig bekräftade som en hel</p><p>människa och inte enbart som en sjuk kroppsdel. Beröring</p><p>upplevdes som smärtlindrande och ansågs vara ett bra</p><p>komplement till läkemedelsbehandling. Beröring minskade</p><p>stressnivån hos patienterna, massagen användes för att</p><p>minska ångest och oro. Studien visade även att fysiologiska</p><p>funktioner såsom puls, blodtryck och andningsfrekvens sjönk</p><p>efter beröring. Beröring ledde även till förbättrade</p><p>sömnvanor. Negativa känslor såsom oro över att bli berörd av</p><p>en främling, samt rädsla över att beröringen skulle orsaka</p><p>skada upplevdes även av patienterna. Beröring är en stor del</p><p>av omvårdnadsarbetet inom cancer- och palliativ omvårdnad.</p><p>Begränsad forskning är gjord på beröringens betydelse för</p><p>cancer- och palliativa patienter, därför vore det önskvärt med</p><p>mer forskning.</p>

<p>The overarching purpose of the study was to examine the effects of infant massage and to put these effects in</p><p>context with mother – child attachment. The intention was also to study whether these effects have any relevance</p><p>for social work. This was accomplished by studying earlier research, theory and laws but also through interviews</p><p>with mothers who have followed through a course in infant massage. The main questions of the study was: After</p><p>the completion of the course and after using the massage technique at home, does the mother experience that the</p><p>bond with their child is influenced by the technique and are the mothers more apprehensive of their child’s</p><p>signals? Has the mothers observed any signals from their infants during the massage and if so what has been</p><p>their reaction? Does the mothers experience that the massage has provided any physiological effects? Has the</p><p>completion of the course provided the mothers with knowledge that’s had an effect in their ways of parenting? In</p><p>what way does the earlier research, reports and laws deal with the benefits and risks of a secure or insecure</p><p>attachment, and can the quality of the attachment have any meaning in the social work? A qualitative approach</p><p>was chosen with respondent-interviews. The respondents were mothers, currently living in Örebro who</p><p>completed a course of infant massage with an instructor within International Association of Infant Massage</p><p>(IAIM). All of the mothers experienced positive effects by the massage both within the child as well as</p><p>themselves. Earlier research inclines that touch influences the mother – child attachment through bodily</p><p>chemical processes but also through emotional experiences acquired by the infant. Touch is the first way of</p><p>communicating with the infant, and this is also a way of strengthening attachment. Fogel schneiders (1996)</p><p>conclusion by this is that the contact between caregivers and child is strengthen by infant massage. A secure</p><p>attachment has positive effects for the child which might motivate the usage of attachment-strengthening</p><p>methods, such as infant massage, within social work.</p> / <p>Det övergripande syftet med studien var att undersöka effekter av spädbarnsmassage och att koppla dessa till</p><p>anknytning mellan mor och barn och huruvida dessa effekter kunde ha relevans för socialt arbete. Detta genom</p><p>att studera tidigare forskning, teori, rapporter och lagar samt genom att utföra intervjuer med mödrar som</p><p>genomgått en kurs i spädbarnsmassage. Frågeställningarna var: Upplever mödrarna efter genomgången kurs i</p><p>spädbarnsmassage och praktiserande av metoden att kontakten med barnet har påverkats och att sensitivitet</p><p>inför barnets signaler ökat? Vilka signaler tycker sig mödrarna ha sett hos barnen under spädbarnsmassagen</p><p>och hur har de bemött dessa? Upplever mödrarna att praktiserande av spädbarnsmassage givit fysiologiska</p><p>effekter? Tycker sig mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage ha tillägnat sig kunskaper som</p><p>påverkat dem i föräldrarollen? Vad säger tidigare forskning, teori, rapporter och lagar om vilka förtjänster och</p><p>risker som kan finnas med en stark respektive svag anknytning samt vilken betydelse anknytningens kvalitet kan</p><p>tänkas ha för socialt arbete? En kvalitativ metod valdes och respondentintervjuer genomfördes med mödrar som</p><p>genomfört spädbarnsmassagekurs i Örebro, med en instruktör utbildad i International Association of Infant</p><p>Massages (IAIM:s) metod. Mödrarna kunde alla skönja positiva effekter både hos barnet och hos dem själva</p><p>efter genomgången kurs och praktiserande av metoden. Forskning tyder på att beröring påverkar samspel och</p><p>anknytning mellan omsorgspersonen och barn. Detta dels genom kroppsliga kemiska processer men också</p><p>genom känslomässiga erfarenheter som barnet tillägnat sig. Då beröring ses som ett första sätt att kommunicera</p><p>med barnet och beröring anses stärka anknytningen dras slutsatsen av Fogel Schneider (1996) att kontakten</p><p>mellan omsorgspersoner och barn stärks vid användning av spädbarnsmassage. Stark anknytning har visat på</p><p>positiva effekter hos barn vilket kanske kan motivera till användning av anknytningsstärkande insatser, såsom</p><p>exempelvis spädbarnsmassage, inom socialt arbete.</p>

<p>I Sverige lever idag ungefär 150 000 personer med en demenssjukdom och det är vanligt att personen uppvisar ett agiterat beteende. Antalet som drabbas av en demenssjukdom ökar i takt med att människan lever längre. Syftet med litteraturstudien var att belysa beröring som omvårdnadsintervention vid demensrelaterad agitation. Studien genomfördes utifrån Polit och Beck’s (2008) riktlinjer för litteraturstudier och bygger på elva granskade artiklar. Via databaserna Cinahl, PubMed, PsykInfo samt AMED har data insamlats. Litteraturstudiens resultat visar på en minskning av agitationsbeteende hos studiedeltagarna, under tiden när massage ges, under interventionsperioden samt i ett fåtal fall även en tid efter att interventionen är avslutad. Beröring har även visats ge en motsatt effekt hos personerna, där agitationen istället ökade. Resultaten redovisas under två huvudkategorier: <em>Betydelsen av beröring under intervention och <em>Betydelsen av beröring efter avslutad intervention. Vidare redovisas resultat i underkategorierna <em>Handmassage och <em>Taktil massage. </em></em></em></em></p>