<p>Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage – positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage – positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage – positiv beröring i verksamheten. Jag har kommit fram till att genom massage – positiv beröring blir barnen mera hjälpsamma och snälla mot varandra. Alla barnen blir sedda av personalen varje dag, de får en egen liten stund och känner sig trygga. Barnen får på detta vis en vila så att de bättre orkar med dagen i vårt idag så intensiva samhälle.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. <em>Syftet</em> med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. <em>Metoden </em>utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.   </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik. Metod: En litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna ar granskade och analyserade efter Burnards innehållsanalys. Orlandos omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram och som b1.a. tar upp interaktionen mellan vårdare och patient. Resultat: I resultatet har det visat sig att genom beröring och genom musik kan vårdare få en ökad förståelse för den demensdrabbade. Kontakt och kommunikation skapar gemenskap mellan demensdrabbade och deras vårdare, känslor av välbefinnande bildas och minnesförmågan hos personer med demenssjukdom ökar.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation inom vården handlar främst om överföring av information, vilket kan ske både verbalt och icke-verbalt. Inom slutenvården är kommunikationen nödvändig för att tillgodose personliga behov, försäkra patientens hälsa samt för att samarbeta mellan professioner. Verbal kommunikation är det språkliga som överförs och icke-verbal kommunikation framträder bland annat genom kroppsspråk såsom minspel, gester och kroppshållning. Beröring används som en form av icke- verbal kommunikation. Beröring är beroende av relationen mellan sjuksköterska och patient. Beröring är ett elementärt behov som kan förmedla kärlek, vänskap, närvaro och samhörighet. I vården används två typer av beröring, dels nödvändig samt dels icke-nödvändig. Patienters upplevelse av beröring i slutenvården är individuell och kan både upplevas som positiv eller negativ. Vikten av att forska vidare kring patienters upplevelse av beröring framkommer i tidigare forskning, för att kunna genomföra beröring som inte upplevs obehaglig för patienten. Sjuksköterskan kan ha en avsikt med beröringen men den kan upplevas annorlunda av patienten, detta gör att det är nödvändigt med mer forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fysisk beröring från sjuksköterskan vid omvårdnadssituationer i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på nio utvalda artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Kommunikation, Integritet och Emotionellt. Kommunikation delades in i tre subkategorier, icke-verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring, verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring samt upplevelsen av beröring som påverkades av relationen. Integritet fick subkategorin Patienters upplevelser av intimberöring. Emotionellt delades in i fyra subkategorier, att känna beröring som obehaglig, att känna beröring som förmedlar trygghet och värme, att känna beröring som gav en känsla av att bli sedd samt att känna brist på beröring. Slutsats: Beröring i slutenvården upplevs olika från person till person. Kommunikationen kunde påverka hur beröringen upplevdes av patienten. Även hur beröringen utfördes av sjuksköterskan spelade roll för upplevelsen. Beröring var något som skapade relation och förtroende. Beröring kunde förmedla trygghet, empati, närvaro såväl som icke-närvaro i situationen. Patientens delaktighet visade sig vara viktig för upplevelsen av beröring.

Denna studie ämnar till att undersöka förhållandet svenska F-3 lärare har till fysisk beröring sompedagogiskt verktyg, i och med rekommendationer och uppmaningar om fysiskt avstånd på grundav covid-19. Studien bygger på F-3 lärares upplevelser i sin yrkesroll, samt deras egna beskrivningarom hur fysisk beröring tillämpas i undervisningsprocessen under rådande omständigheter. Genomsemi-strukturerade intervjuer, där lärarnas tankar och uppfattningar om det senaste året skildras,utforskar studien de ramar som inverkar på lärarnas förhållande till fysisk beröring. En tematiskanalys har utförts där lärarnas gemensamma berättelser fångas upp och redogörs för. Studiensresultat visar att lärare har upplevt svårigheter i att visa hänsyn till rekommendationerna utan attdet ska få negativa konsekvenser för deras undervisning. Med ramfaktorteorin som analysverktygstuderas den tematiska analysens resultat för att identifiera ramfaktorer, vilka i samband medregeringens rekommendationer påverkar och begränsar lärarnas användning av fysisk beröring.Studiens analys av resultaten visar på två ramar som begränsar de deltagande lärarnashandlingsutrymme i förhållande till fysisk beröring. Dessa är: 1) Situationers känsloläge; 2) Familj. Ramfaktorerna, regeringens styrning av grundskolan under pandemin och dess psykiska påverkanpå lärare utgör grunden till en diskussion kring studiens mest intressanta resultat. Slutsatserna visaratt lärarna har behövt arbeta ihop sig, utan stöd och tydliga riktlinjer från regeringen, för att hanteraden kraftiga arbetsbördan som placerats på dem. En strid mellan lärarnas vilja att bemöta sinaelever med fysisk beröring och att ta hänsyn till rekommendationerna har resulterat i psykiskpåfrestning hos lärarna, ett missnöje till regeringen och tvivel till användningen av fysisk beröring.Studiens slutsatser syftar till att bidra läsare med en djupare förståelse för den kompliceradesituation svenska F-3 lärare befinner sig i.

Bakgrund Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården. Metod Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet. Resultat Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ. Slutsats Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.

SAMMANFATTNING Bakgrund Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring. Syfte Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Metod För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats. Resultat Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades. Slutsats Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kringpåståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekterav i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans medobservationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuelltstår i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fallvisar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men attproblemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar motbarnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligtrespondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi seräven hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerarolika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt tillberöring. Slutligen ville jag få kunskap om tänkbara förebyggande metoder för ett positivtberöringsklimat i förskolan. Viktiga ingredienser ser här ut att vara lyhördhet och spontanitettillsammans med ett inbjudande miljö, där barnet tillåts ge och ta emot beröring på dennesegna villkor.

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelåldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebär svåra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ångestdämpande läkemedel. Studien är del av en interventionsstudie som har genomförts på fem olika vård- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka välbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande läkemedel minskade i samband med taktil beröring. Examensarbetet består av tre olika dataset; dagböcker, journalanteckningar/läkemedelslistor och sinnestämningskurvor. Dessa data bygger på omvårdnadspersonalens observationer av sju vårdtagare i samband med taktil beröring. Från läkemedelslistor registrerades mängd av lugnande läkemedel som gavs vid behov till vårdtagarna. Data har bearbetats med såväl kvalitativ- som kvantitativ innehållsanalys.I resultatet framkom att taktil beröring bland annat gav deltagarna i studien ett ökat välbefinnande, förbättrad samverkan med andra personer både kroppsligt och verbalt. Deltagarna fick även förbättrad sömn, minskad smärta och läkemedelsförbrukningen sjönk för två deltagare. En omvårdnadspersonal framhöll att hon fått en speciell relation till den vårdtagare hon gav beröring. Då undersökningsgruppen är liten går det inte att hävda om det är själva taktila beröringen som medför ökat välbefinnande eller om det är den mänskliga närheten. Mer forskning inom området behövs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska