Det har länge funnits en tradition av att dokumentera i svensk förskola. Det förändrade undervisningsuppdraget i förskolan har även inneburit att dokumentation fått en större plats i verksamheten, men reflektioner kring etiskt hänsynstagande för barn har inte följt med i utvecklingen. Syftet med denna undersökning är att studera förskollärares och barns förståelse för fenomenet integritet. Genom kvalitativa intervjuer samt en blandad form av deltagande observationer och fokusgruppsamtal har vi studerat förskollärares förhållningssätt till, och barns upplevelse av, personlig integritet i relation till dokumentationspraktiken. Vi har utgått från Merleau-Pontys livsvärldsteori som utgår från tanken om en odelbar relation mellan människan och världen. Resultatet visar att det finns en etisk aspekt i Skollagen och Läroplanen för förskolan, som säger att barns rätt till integritet ska respekteras. Förskollärare är medvetna om detta, men det efterlevs inte alltid i praktiken. Barns integritet i dokumentationspraktiken är ett komplext ämne. Vuxna och barn i förskolan har en relation till, och ett ömsesidigt beroende av, varandra. Det måste finnas en kommunikation mellan förskollärare och barn om vilka regler och förhållningssätt som ska råda i dokumentationspraktiken. Vi menar att det måste finnas en muntlig överenskommelse om hur förskollärare och förskolebarn ska agera i dokumentationspraktiken för att barns rätt till integritet ska kunna respekteras. Vi finner även att barn har utvecklat strategier för att påverka dokumentationspraktiken och menar att dessa kan ses som barns uttryck för deras rätt till integritet.

Förskolans utveckling har speglat samhällets förändringar, och Skolinspektionen har noterat värdegrundsarbetet inom förskolan, där normkritik identifierats som en lösning på vissa problem. Men normkritikens tillämpning varierar, delvis beroende på förskollärarnas egna erfarenheter och livsåskådningar. Läroplanen, som är förskolans riktmärke, erbjuder tolkningsutrymme vilket kan leda till variationer i hur uppdraget utförs. Syftet med studien är att utforska förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritiskt arbete i förskolan. För att få en djupare upplevelsebaserad beskrivning av förskollärarna på syftet har följande tre följdfrågor använts: Hur tolkar förskollärarna arbetet med normer i förskolan? Vilka tolkningar har förskollärarna av det normkritiska arbetet? Hur upplever förskollärarna fenomenet? Metoden vi använt oss är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i analysen är livsvärldsteorin som fokuserar på att försöka förstå fenomenet normkritik och handlingsutrymmet utifrån människors upplevelser. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att förskollärarna har olika upplevelser och tolkningar av vad normkritik är. Resultatet visar på att upplevelserna med normkritik medför både möjligheter och utmaningar för såväl förskollärarna som för övriga aktörer i förskolan. Förskollärarna känner att de ständigt ska ifrågasätta sin livsvärld och att detta skapar en stress hos dem i såväl deras yrkesliv som i det privata.

The present research study is a supervision project which was carried out between 2004-2006.  The overall aim of the research was to investigate how caring science supervision can support carers in integrating caring science and can contribute to a constructive way of integrating caring science knowledge with praxis. The research project consisted of supervision given to groups of carers in two different contexts where a caring science model for supervision was tested and developed. The experience of how carers integrate caring science knowledge through supervision has been studied by interviewing carers. Seven were interviewed in the first study about how they experienced their own learning process by participating in group supervision. The second study focused on how the supervisor’s selection of different supervision methods can support the carers’ development and understanding for the patient’s lifeworld. The interviews were analysed with the help of a reflective lifeworld approach. The results from the seven interviews consisted of a description of the essence and seven constituents. The results show that knowledge about caring, from the carers’ point of view, is an attitude that is taken for granted. With this as a starting point the carers listen and read what has happened to the patient in different situations. In the supervision session the carer and the supervisor have worked out a critical caring science investigation of the patient’s situation and developed new strategies for the patient’s caring. The interviewed carers point out the importance of a free zone, a learning room in supervision, where they can reflect and, in a constructive dialogue with each other, work with the patient’s situation together with the supervisor. In the second research study the supervisor’s selection of methods in supervision is in focus. The aim of using these different methods was to support the development of knowledge grounded in caring science. The supervision methods support the carers in the reflection process and stimulate them to develop good skills in the relationship with the patient.  The results also show, in two ways, how important the supervisor’s role is for the supervision process. Firstly in terms of being able to see and understand what the focus is in the carer’s narrative of the patient’s situation.  Secondly how the selection of an appropriate method can support the carers’ understanding of what obstacles there can be and which possibilities there can be for the caring of the patients. This work in the supervision process demands that supervisors are aware of how the group process can be integrated with the learning process. Keywords: caring science, phenomenology, lifeworld, reflection, dialogue, supervision, supervision methods.

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient’s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing. The way we touch each other is not always something that comes naturally, habits of touching depends largely on one´s cultural background, upbringing and experiences. Aim: The aim of this study was to describe how health professional’s uses touch in daily care. Method: The authors have made a literature review. Ten research papers of both qualitative and quantitative design have been gathered via database searches. Results: The result showed that touching is an inevitable part of nursing. Health professionals use touch to build relationships and support verbal communication with the patient. The result also showed that touching made patients feel more secure and it also gave health professionals pride. Discussions: The results were discussed in relation to the life-world theory according to Dahlberg and Segesten. The main focus of discussion was: how the relationship between health professionals and the patient is affected by the way touch is used, touch is also used to create positive feelings and health professionals themselves feel strengthened by using touch. / Bakgrund: Beröring har en central betydelse för människans hälsa och välbefinnande genom hela livet. När människan ger och får beröring frisätts hormonet oxytocin till blodet, vilket ger en lugnande effekt. Beröring kan upplevas som obehaglig om den inte är i enlighet med människans vilja. Från bibliska berättelser och fram till idag beskrivs beröring som en betydande del i vårdandet och hur vårdpersonal arbetar. Beröring är dock inte alltid något som kommer sig naturligt, användandet beror till stor del på människans uppväxt, erfarenheter och kulturella bakgrund. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vårdpersonal använder beröring i den dagliga omvårdnaden. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt. Tio forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design samlades in genom databassökningar. Resultat: Resultatet visade att beröring är en oundviklig handling i vården. Vårdpersonalens beröring användes för att stärka vårdrelationen och den verbala kommunikationen. Resultatet visade också att beröring gav trygghet för patienterna samtidigt som det gav vårdpersonalen mening med sitt yrke. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsteorin enligt Dahlberg och Segesten. Diskussionens huvudfokus är de mest framträdande upptäckterna i resultatet, vilka var: att vårdrelationen påverkas av hur vårdpersonalen använder beröring, att beröring används för att skapa positiva känslor samt att vårdpersonalen själva stärks då de använder sig av beröring.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som ökar och uppstår när hjärtats pumpförmåga är försämrad. En person med hjärtsvikt kan uppleva hälsa, välbefinnande eller lidande utifrån livsvärldsteorin. Det behövs mer kunskap och förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med hjärtsvikt upplevde sig begränsade där tröttheten upplevdes som en stor begränsning. Personerna upplevde en rädsla och oro av att leva med hjärtsvikt och symtomen som förekom. Försämrad ekonomi på grund av att inte kunna arbeta upplevdes som en rädsla och oro. Det framkom att personer med hjärtsvikt kunde uppleva både positiva och negativa känslor för symtomen som hjärtsvikten medförde. Personer med hjärtsvikt upplevde att stöd från andra personer var av stor betydelse, till exempel stöd från hälso- och sjukvårdpersonal och närstående. Slutsats: Studien visade att personer som lever med hjärtsvikt upplever att symtomen av hjärtsvikten är en begränsning i det dagliga livet och påverkar personernas sociala relationer, ekonomiska situation, rädsla och oro för framtiden samt synen på livet. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse om hur det är att leva med hjärtsvikt för att kunna erbjuda god omvårdnad, vara ett bra stöd samt bidra med information. Framtida studier som skulle kunna göras är kvalitativa studier baserade på intervjuer om hur det är att leva med hjärtsvikt för att få fram fler upplevelser för att öka förståelsen och på så sätt kunna förbättra omvårdnaden.

Bakgrund: Trygghet och studiero är viktiga faktorer för elevers möjlighet att få en lyckad skolgång, vilket är en skyddsfaktor för god hälsa och ett fungerande vuxenliv. Skolsköterskan ska i samverkan med övrig skolpersonal arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kan därmed medverka till ett positivt skolklimat där elever känner sig trygga och delaktiga.Syfte: Att undersöka gymnasieelevers upplevelse av trygghet i skolan.Metod: En retrospektiv longitudinell metod med kvantitativ ansats tillämpades. I studien användes den studerade gymnasieskolans årliga enkätundersökning från år 2017, 2019 samt 2020 och totalt ingick 1115 enkätsvar. Resultat: Studien visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan är god och att den har ökat under de studerade åren. Klassrummet är en av de miljöer som upplevs mest tryggt medan miljöerna i omklädningsrum och i samband med idrottslektion upplevs minst trygga. Ett signifikant samband ses mellan skolans arbete mot kränkningar och att elever bemöter varandra med respekt.Konklusion: För att elever även fortsättningsvis ska kunna uppleva en skolmiljö som präglas av trygghet och goda relationer är det viktigt att skolans likabehandlingsarbete fortskrider samt utvecklas och utvärderas. Skolsköterskan har genom sin kunskap om elevers upplevelse av trygghet och sitt salutogena synsätt möjlighet att främja en hälsosam skolmiljö samt undanröja risker för utsatthet. / Background: Security and peace of mind are important factors in enabling the students´ ability to achieve a successful schooling, which enhances good health and a well functioning adult life. The school nurse shall, in collaboration with other school staff, work preventively and in a health-promoting manner thus contributing to a positive school climate where students feel safe and included.Purpose: To investigate high school students´ sense of security when in school.Method: A retrospective longitudinal method with a quantitative approach was applied. The study analyzed the upper secondary school´s annual survey. The years included in the study were 2017, 2019 and 2020, totally 1115 surveys were included. Results: The study shows that the students´ sense of security in school is good and that it had increased during the years studied. The classroom is one of the environments that is perceived as most secure, while changing rooms and sports are the environments that are perceived as least secure. A strong connection is seen between the school´s work against abusive behavior and students treating each other with greater respect.Conclusion: In order for students to continue experiencing a school environment that is characterized by security and good relationships, it is important that the school´s equal treatment work progresses, is developed and evaluated. Through her knowledge of students´ experience of security and her salutogenic approach, the school nurse has the opportunity to promote a healthy school environment while eliminating risks of vulnerability.

Bakgrund: Äldre människor är en återkommande patientgrupp på akutmottagningen. Vid sjukdom har den äldre ofta nedsatt förmåga och är sårbar. Det finns då en risk att autonomin inte tillgodoses och att värdigheten kränks. Forskning i ämnet visar att det finns en stor kunskapsbrist där ny forskning skulle kunna bidra till att förebygga orättvis behandling av äldre som drabbas av akut sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt till den äldre patientens autonomi när denne vårdas på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter. Metod: Studien genomfördes med en reflekterande livsvärldsansats grundat i den fenomenologiska kunskapsteorin. Fenomenet i studien är “hantera autonomi”. Data samlades via intervjuer från två akutmottagningar. Resultat: Essensen av fenomenet att hantera den äldre patientens autonomi på akutmottagning är att brista i kunskap om autonomi, brista i förmåga till kritiska reflektioner avseende etiska problem och brista i förståelse av hur patientdelaktighet kan främjas i en otillåtande vårdmiljö. Förhållningssätt som främjar den äldre patientens autonomi och delaktighet är sköra och hindras av den försvårande vårdmiljön vilket skapar känslor av otillräcklighet. Resultatet beskrivs med innebördstema: Att prioritera i en stressig vårdmiljö, Att sträva att bevara autonomin, Att bedriva övertalning för patientens bästa, Att i akuta situationer tvingas bortse från patientens autonomi, Att ta beslut utifrån egna värderingar, Att ta beslut utan tillgång till patientens samtycke, Att utesluta och kränka patienten. Slutsats:  Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver kunskapsutveckling i ett etiskt förhållningssätt samt förutsättningar i vårdmiljön för att kunna utföra god och rättvis vård. / Background: Older people is a recurrent group of patients at the emergency department. The older patient often has impaired abilities during illness and is vulnerable. There is a risk that their autonomy isn’t satisfied and their dignity breached. Research shows that there is a gap in knowledge and new studies could contribute to prevent non equitable treatment of older people with acute illness. Aim: The aim of the study is to describe the approach to the autonomy of the older patient when cared for in the emergency department from the perspective of  lived experience of nurses. Methods: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on a phenomenological knowledge theory. The phenomenon in this study is “handling of  autonomy”. Data was collected through interviews from two emergency departments Findings: The essence of the phenomenon to deal with the older patients autonomy in the emergency department is lack of knowledge of autonomy, lack of ability of critical reflection regarding ethical problems and lack of understanding how patient participation can be encouraged in an non permissive care environment. Approaches that encourages the older patient’s autonomy and participation are fragile and are prevented by the aggrevating environment which creates feelings of inadequacy. The results are described by content themes: To prioritise in an stressful care environment, To strive to retain autonomy, To conduct persuasion for the patient’s best, To disregard patient autonomy due to emergent situations, To make decisions based on personal values, To make decisions without access to patient consent, To exclude and violate the patient. Conclusions: Based on the result of the study the conclusion is that nurses in the emergency department need knowledge development with an ethical approach as well as proper preconditions in the care environment to be able to perform good and equitable care.

No description available.