Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.

Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.

Hemsidor är väldigt populära idag. Där finns mycket information som påverkar vårt sätt att handla, tänka och interagera. Samtidigt kan hemsidorna ha information som kan analyseras och tolkas på olika sätt med hjälp av olika teorier. Denna studie utgår från Bourdieus socialaklassteori och Basil Bernsteins teori om pedagogiska identiteter. Studien analyserar två gymnasiehemsidor. Bilden av den goda eleven studeras noggrant samt de olika stereotyperna på hemsidorna. Denna studie gör en diskursanalys av sexbilder som pekar på elevernas aktiviteter på två kommunala skolor och på skillnader mellan dem. Det gäller en kommunal gymnasieskola i centrala Stockholm ochkommunalgymnasieskola i en Stockholmsförort. Studien visar att det finns en polarisering mellan skolorna. Norra Real Gymnasium som är skolan från centrala Stockholm inriktar sig mot samhällets elitoch eleverna därverkar ha mer symbolisktkapital och haraktiviteter som utvecklardetta vidare. Tensta Gymnasium, som är gymnasieskolan iförorten,fokuserar mest på integrationgenom att göra aktiviteter som utvecklar elevernasätt att integrera sig i samhället. Det är ganska vaga aktiviteter såsomattklistra in olika färger frånhänderna på väggen. / Website pages are very popular today. There is a lot of information that affects our way of shopping, thinking and interacting. At the same time, the websites may have information that can be analyzed and interpreted in different ways using different theories.This study is based on Bourdieu's social class theory and Basil Bernstein's theory of educational identities. The study analyzestwo high school websites. The image of the good student is studied carefully as well as the different stereotypes on the websites. This study makes a discourse analysis of six images that points to the students' activities at two municipal schools and on differences between them. This applies to a municipal upper secondary school in central Stockholm and municipal upper secondary school in a Stockholm suburb. The study shows that there is a polarization between schools. Norra Real Gymnasium, which is the school from central Stockholm, focuses on society's elite and the students there seem to have more symbolic capital and have activities that further develop this. Tensta Gymnasium, which is the secondary school in the suburb, focuses most on integration by doing activities that develop students' ways of integrating themselves into society.It's quite vague activities like sticking paper hands of different colors on a wall.