Thesis--Stockholm. / Summary in English. Bibliography: p. 391-407.

Akademisk avhandling--Göteborgs universitet. / Without thesis statement. Summary in English. Bibliography: p. [309]-317.

In times when many natural history museums experience financial cuts, it is important to show why museums matter, what they can offer, and what they mean for both the public and the scientific society. The collections are the heart of the museum and they need to be well-managed in order to attract visitors (both researchers and public). Curation of collections is an essential part of the museum operation but it may be affected by understaffing and/or lack of physical space. If collections in need of curation (especially old collections) are left unattended, they may lose their scientific value.     This project was done in order to show the importance of curation and its possibility to increase the value of a collection. The aim of this project was to show that a thoroughly explored and well curated collection becomes more accessible and interesting for internal and external sources and thereby the scientific and public value increases. This was conducted as a case-study of the collection of subfossil lemurs at the Museum of Evolution, Uppsala University. The collection was catalogued, its historical background was studied, and the old collection description was reviewed. The collection catalogue produced (Appendix D) has increased the availability and scientific value as it is now easier to get an overview of the collection, the catalogue include updated anatomical and taxonomical specimen descriptions, it is possible to administer loans on collection specimens, and the catalogue data can be published in accessible databases. The historical background (Appendices A and B) has shown that the collection has connections to other Swedish museum collections in Stockholm, Gothenburg, Malmö, and Lund. It is possible to use the information in the historical background in an eventual exhibition. This has increased the public value. However, it is possible to further increase both the availability and the value of the collection and some suggestions are given. / Denna uppsats handlar om kurering, alltså om omhändertagande av samlingar som finns på museer. Det finns många olika typer av museer, t.ex. naturvetenskapliga museer, historiska museer, konstmuseer, friluftsmuseer och hembygdsmuseer. Detta arbete är främst inriktat mot naturvetenskapliga museer med paleontologiska samlingar och varför det är viktigt att de finns och varför de ska tas om hand. Vidare visas hur en samling kan bli mer lätttillgänglig och hur dess värde kan höjas genom att noggrant kureras, katalogiseras och utvärderas.     Projektet utfördes som en fallstudie av den samling av subfossila lemurer som finns på  Evolutiosmuseet i Uppsala. I den sammanställning som gjordes av samlingens historiska bakgrund framkom det att folkskoleläraren Bertil Ljungqvist samlat in materialet under en expedition till Madagaskar mellan åren 1926 och 1930. På denna expedition samlades även zoologisk, botaniskt och kulturella föremål in. Dessa föremål finns idag utspridda på olika museer i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Det historiska bakgrund som sammanställdes i detta projekt kan användas av dessa museer om materialet ska ställas ut. Alla förmål i samlingen av subfossila lemur har fått uppdaterade beskrivningar i den nyskapade katalogen. Katalogen gör det möjligt att på ett enkelt sätt få en överblick av samlingen, det är nu även möjligt att låna föremål och samlingen är ett steg närmare att publiseras i en databas. I och med detta projekt har samlingen blivit mer tillgänglig, den är lättare att använda i olika sammanhang och därmed kan även sägas att värdet av samlingen har ökat. Dock finns det stora möjligheter att ytterliggare öka både värdet och tillgängligheten.

I mitt examensarbete gör jag en jämförande studie mellan två verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar på Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för Målerås glasbruk. Den frågeställning som jag har valt är: ”vad kommunicerar verken?” och ”varför ser de så olika ut?”. För att ta reda på det har jag använt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser så olika ut beror på de olika platser med sina respektive kulturer som de har växt upp med. Det finns också skillnader i utbildning hos dem. Mats Jonasson är autodidakt medan Bertil Vallien är utbildad ifrån en förberedande konstskola och Konstfack. Jag har analyserat var sitt verk av Mats Jonasson och Bertil Vallien med hjälp av Jan Gunnar Sjölins analysmetod. Den didaktiska delen består av att jag har gjort samma sorts analys av min gestaltning i glas med titeln ”Växjösjön”. Att elever lär sig att analysera och tolka bilder ser jag som en viktig del av bildundervisningen. Jan Gunnar Sjölins metod är konkret och användbar även för skolklasser. / BI/Konst

Thesis--Wisconsin. / Vita. Includes bibliographical references.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976.