Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Studien baseras på 20 artiklar med kvalitativ ansats som beskriver patienters erfarenhet av möjlighet och hinder för delaktighet. Artiklarna har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.Delaktighet är ett samlingsbegrepp som innefattar att ett flertal olika behov hos patienten behöver bli tillgodosedda. Tre kategorier har utkristalliserats ur resultatet; Patientens kunskap om sin vård och behandling; Patientens upplevelse av kontroll över beslut i sin vård och behandling och Patientens förväntningar i mötet. Med kunskap avser patienten flera olika delar som information, ställa frågor och få begripliga svar och tid till att reflektera och omsätta informationen till kunskap. Patienten beskriver kontroll som att få ha sista ordet och vara delaktig i beslut. Resultatet i studien visar att patienten förväntar sig att bli inbjuden i mötet för att kunna delta i besluten av sin vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har skrivit en uppsats om IOGT-NTO :s strategier för att påverka politiska beslut under tidsperioden 1990 till 2006. Jag utgår från frågorna; Hur har strategierna sett ut? I vad mån har de förändrats?</p><p>För att försöka mäta vilka metoder organisationen använder sig av har jag kombinerat en teori av Michael Karlssons ”den nationella vägen eller brysselstrategin” med modellen över politiskt deltagande som finns i SOU 1999:121 Avkorporativisering och lobbyism.</p><p>Jag letade sedan information i IOGT-NTO:s verksamhetsberättelser och delade sedan upp den efter tidsperioder och kategori. Jag tog de 6 resultaten i min modell: Parlamentarisk demokrati, Korporatism, Direkta aktioner, Direkta kontakter, Opinionsbildning, Mediakontakter. För att nå ett bättre resultat ansåg jag ändå att jag var tvungen att ytterligare komplettera med två kategorier: samarbete och prioriteringar eftersom detta är så viktigt för IOGT-NTO:s påverkansarbete.</p><p>För att sammanfatta mina resultat har IOGT-NTO gått från en organisation med många frågor och endast samarbete med andra nykterhetsrörelser till att bli en organisation som koncentrerat sina frågor som det satsats på och istället jobbar organisationen i flera nätverk, både nationella men även internationella, och genom flera kanaler för att nå bättre resultat i att påverka politiska beslut. Organisationen har förhållit sig både till det svenska EU-medlemskapet och Internets utveckling och betydelse samt behovet att synas i media.</p>

<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

<p>Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.</p>

<p>De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: <em>Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?</em></p><p> </p><p>I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.</p><p> </p><p>Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum</p>

<p>Studien avser att ge en förståelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt på att identifiera de attribut på en golfdestination som golfspelare värderar och som påverkar deras beslut gällande vilken golfbana de ska spela på under sin golfresa. Studien omfattar både beslutet att besöka en golfbana för första gången och beslutet att återbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna värderar attributen olika beroende på vad motivet och syftet med golfresan är, vilket innebär att beslutsprocessen kan skilja sig från beslut till beslut. Detta innebär att det bara är attributen som respondenterna har som krav som alltid påverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja från beslut till beslut. Jag kan konstatera att respondenterna har vissa krav på en golfbana vilka påverkar valet av golfbana. Dessa kan kategoriseras som: golfbanans utformning, golfbanans kvalitet och övriga attraktioner. Vidare påverkas valet av golfbana av golfspelarnas motiv med resan eftersom attributen på en destination måste uppfylla motivet med resan. Respondenterna väljer inte en golfbana som inte har de attribut som krävs för att uppfylla motivet med resan. Studien visar också att respondenterna inte är fullständigt medvetna om deras beslutsprocess när de väljer golfbana. De har inte en full förståelse för vilka faktorer som påverkar deras beslut.</p>

<p>Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.</p>

<p>Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.</p><p>Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?</p><p>Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.</p><p>Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.</p>

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen. Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd? Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet. Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.