I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal. Kostnaderna som ingår i jämförelsen är investeringskostnad, initialkostnad, underhållskostnad och försäkringskostnad. Frågan som rapporten strävar efter att besvara är: ”Vilket system är mest lönsamt ur en småhusbyggares perspektiv?” För att besvara frågan söktes information främst i skriftliga källor. Tre specialister har intervjuats, och tre försäkringsbolag har kontaktats. Uppgifter om kostnader har samlats in, och sedan fördelats över den period som undersökningen görs för, vilket är 100 år. Försäkringskostnaderna skiljer sig inte mellan de två väggtyperna, och därför utelämnades försäkringskostnader från den totala kostnad som beräknades. För träväggen blev den totala kostnaden 3497 kr/m2 fasad, motsvarande ca 35 kr/m2 och år. Detta jämfördes med betongväggen, för vilken den totala kostnaden beräknades till 4264 kr/m2 fasad, motsvarande 43 kr/m2 och år. Den stora kostnadsskillnaden beror främst på att betong är dyrare än trä som väggmaterial vid nyproduktion. Även nymålning av betong är en aning dyrare än för trä. Detta beror antagligen på att akrylatfärgen som används är dyrare. Däremot är underhållskostnaden för träfasaden större än för betongfasaden. För en småhusbyggare blir alltså en träfasad billigare, men kostnaderna kan variera mycket beroende på hur väl den underhålls. Undersökningen baseras dock på många antaganden, och underhållskostnaderna skulle kunna bli mycket annorlunda om huset exempelvis var placerat i ett mer utsatt läge. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / This report presents a comparison of costs that has been made between the façades of two different outer walls. One of the walls is in construction timber, with a wooden façade, while the other wall and its façade are in concrete. Both façades are painted with acrylic paint. The walls are part of a single-family house in Huddinge municipality, south of Stockholm (Sweden). The house is located in a place where the required level of maintenance would be described as “normal”. Four types of costs are considered: cost of investment, initial cost, maintenance cost, and cost of insurance. The definitions of these costs are described in the report. The report aims to answer the following question: “Which of the two façades is the best choice for a builder of a single-family house, from an economic point of view?” To answer this question, information was gathered from mainly literary sources. Three specialists were interviewed, and three insurance companies were contacted. Information about the costs was gathered, and the costs were divided over the period for which the comparison is made, namely 100 years. The cost of insurance is the same for both walls, and therefore insurance cost was not taken into account when calculating the total costs for the two walls. The total cost of the timber wall is approximately 3497 kr/m2 façade (kr: Swedish kronor), corresponding to an annual cost of about 35 kr/m2. For the concrete wall, the costs are approximately 4264 kr/m2 façade, and about 43 kr/m2 and year. The large difference in total costs mainly owes to concrete being more expensive than timber when building a new house. Painting the new-built house is also somewhat more expensive if its walls are in concrete. This is likely to be due to the paint on the concrete façade being more expensive. In contrast, the maintenance cost for the wooden façade is greater than for the façade in concrete. In conclusion, the total cost is lower for the timber wall. However, the costs can vary greatly depending on to what degree the walls are properly maintained. Finally, it should be noted that the results of this study depend heavily on what initial assumptions are being made. For example, the results could be much different if the house was placed in a location with different climate, such as different degree of precipitation or other outdoor temperature.

Gottsunda is a suburb to the city of Uppsala. A new plan has been made for the area around the center of Gottsunda, where new apartment houses and a sports centre will take place. My proposal of a civic centre in Gottsunda wants to connect the current, strong identity of Gottsunda with the newly planned neighborhood. Both through the chosen materials but also by creating an open public ground floor which refers to the yards around Gottsunda where most of the social life takes place. / I ett grönt område i närheten av Linnés botaniska expeditionsstråk, Herbatio Gottsundensis, växte Gottsunda fram under 1960- och 1970-talet som en miljonprogramsförort till Uppsala. Den sociala gemenskapen i Gottsunda äger primärt rum på gårdarna mellan husen. Men centrum, som idag består av komplexet Gottsunda Centrum, är en sluten byggnad med ett ödsligt inre. Gottsunda kommer snart börja förtätas och området kring Gottsunda Centrum bli en stadsdel i stadsdelen, med nya höga hus. Mitt förslag är en låg byggnad i två plan, med tanken om att varje sida av byggnaden ska relatera till sin omgivning. Framförallt har det varit viktigt att bottenplanet ska bilda öppna publika rum som kopplar till de omkringliggande ytorna runt byggnaden. Jag valt att bearbeta de omkringliggande ytorna med tydliga funktioner - en park, ett torg, en station och en baksida med odling omger nu medborgarhuset och knyter an till de inre publika rummen i byggnaden. På bottenplanet står betongvolymer som inrymmer byggnadens inre funktioner – bibliotek, blackbox och utställning. Man rör sig över de öppna publika ytorna på bottenplanet, mellan bärande betongvolymer. På så sätt accentueras de massiva volymerna på bottenplanet och det bildas en rörelse mellan massa och tomrum, från publik yta till byggnadens inre funktioner. Det övre planet hänger tungt över bottenplanet, och gör sig påmint om aktiviteterna som äger rum där. Genom att ta sig in i de massiva betongvolymerna kommer man upp till det övre planet där bibliotek och ateljé finns. Här är tanken är att skapandet (i ateljéerna) och berättandet (biblioteket) fritt ska kunna ta plats och mötas i de öppna ytorna.

Gottsunda is a suburb to Uppsala where the settlement first and formost consits of multi-dwelling units built as a part of the Million Programme, surrounden by forest and with a large mall in the middle of it. Today the area is classified as ”an especially liable area” with high levels of unemployment and criminality. Still, there is a pride of the hiphop culture which has become huge in this suburb. The artists often sing about concrete, for example ”Sing a Song for Our Concrete”. All of this, is what my concept is based upon: how to use the pride, with concrete as the tool, to focus on the strengths of the community. This in turn makes possible an improvement in the area. In this project, there is an endeavor to use concrete as creatively and with as much variation as possible. The outside of the house is made rational and rectangular. The inside, in turn, is made more sculpturally with an organically formed atrium at the center. You can view the entire building as a meeting between the rational and the organic, just like you can view Gottsunda as the meeting between the Million Programme and the surrounding forest. / Gottsunda är en förort till Uppsala där bebyggelsen framförallt består av lamellhus uppförda som en del av miljonprogrammet, omgivna av skog och med ett stort köpcentrum beläget i mitten. Stadshuset kommer ligga i centrum där det har möjlighet att framträda som en symbol för orten. Idag är området klassat som ”särskilt utsatt område” med höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet. Trots detta finns en utbredd stolthet uttryckt i en hiphop-kultur som blivit gigantisk i orten. Artisterna sjunger ofta om betong, exempelvis ”Sjung en sång för din betong”. Detta har legat som grund till konceptet för projektet: hur man kan använda sig av stoltheten, med betongen som gestaltningsverktyg, för att lägga fokus på styrka och i sin tur möjliggöra en positiv förändring i området. I projektet finns en strävan att använda betongen så variationsrikt och kreativt som möjligt. Utsidan av huset görs rationell och staplande för att prata samma språk som Gottsundas bebyggelse, och insidan görs mer skulptural med sitt centrum i ett organiskt format atrium. Man kan se byggnaden som ett möte mellan rationellt och organiskt, precis som att Gottsunda kan ses som ett möte mellan miljonprogramsbebyggelse och skog.

Stadshusplatsen in Nynäshamn is a square with good prerequisites to become an oasis for the citys inhabitants. Though today the current town hall, a low-rise building, closes the square towards the south. The old town hall has lost its function as a uniting building and together with Folkets Hus, they form a wall that blocks the sun and the view towards the sea. The assignment was to draw a proposal for a new town hall where the current town hall is situated and to explore how the new structure can relate to an adjacent high-rise building and create new dimensions and prerequisites to the square. First of all, I chose to create a passage between Folkets Hus and the new town hall. This to let the sun shine in on the square and create a connection between the square and what is today the back of the town hall but has potential of becoming a sunny meeting point for the citizens of Nynäshamn. To find ways to create a connection in terms of design between the high-rise building and my proposal I looked at the base floor of the high-rise building, which consists of a pillar arcade. Based on this arcade two grids, one primary and one secondary, arise and creates the conditions of the building both spatially and structurally. In the intersections of the two grids I’ve placed pillars, one larger and one smaller type, to define spatialities both outside and inside the building. The two different pillar types also help to define in which zone of the building you are located. The smaller pillars represent a more intimate zone and the larger ones the public zones. In the more intimate zone, two cores of service have been placed. Furthermore, no fixed walls are used but the rooms are defined by columns and three different wall types: a light wall, a flexible sliding wall and a movable fabric wall. / Stadshusplatsen in Nynäshamn is a square with good prerequisites to become an oasis for the citys inhabitants. Though today the current town hall, a low-rise building, closes the square towards the south. The old town hall has lost its function as a uniting building and together with Folkets Hus, they form a wall that blocks the sun and the view towards the sea. The assignment was to draw a proposal for a new town hall where the current town hall is situated and to explore how the new structure can relate to an adjacent high-rise building and create new dimensions and prerequisites to the square. First of all, I chose to create a passage between Folkets Hus and the new town hall. This to let the sun shine in on the square and create a connection between the square and what is today the back of the town hall but has potential of becoming a sunny meeting point for the citizens of Nynäshamn. To find ways to create a connection in terms of design between the high-rise building and my proposal I looked at the base floor of the high-rise building, which consists of a pillar arcade. Based on this arcade two grids, one primary and one secondary, arise and creates the conditions of the building both spatially and structurally. In the intersections of the two grids I’ve placed pillars, one larger and one smaller type, to define spatialities both outside and inside the building. The two different pillar types also help to define in which zone of the building you are located. The smaller pillars represent a more intimate zone and the larger ones the public zones. In the more intimate zone, two cores of service have been placed. Furthermore, no fixed walls are used but the rooms are defined by columns and three different wall types: a light wall, a flexible sliding wall and a movable fabric wall.

Kvarteret Silverskopan som ligger i centrala Stockholm har sedan länge haft problem med fukt i fastigheterna. De mätningar som gjorts har visat tydliga resultat på höga fukt- och kaseinhalter.  Kasein är ett protein som finns i mjölkprodukter och är ofarligt när det förekommer i torr miljö. Det användes i bjälklagen redan vid 1970-talet då det var revolutionerande för användning i ytspackel. Resultatet blev ett spackel med bra flytegenskaper samtidigt som det underlättade för byggarbetarna ergonomiskt och inte nödvändigt att släta ut betongen hukandes. Dock uppstår problem då flytspackel utsätts för fukt eftersom kasein bryts ned i närvaro av vatten under alkaliska betingelser och bildar bland annat gasen ammoniak, som i sin tur påverkar människans hälsa negativt.  Under årens lopp har man vidtagit flera försvarsåtgärder för att de boende ska kunna klara inomhusmiljön, då problemen fortfarande kvarstår har fastighetsägaren beslutat att evakuera boenden och riva fastigheten för att kunna bygga ett nytt, friskt och hälsosamt hus till de boende. På uppdrag av AFA Fastigheter får Toolgate AB leda hela projektet från start till färdig produkt. Man vill på bästa möjliga sätt återvinna kaseininfekterad betong, optimera resursanvändningen och göra det möjligt för cirkulär materialanvändning.  Enligt statistiken av allt avfall i Sverige är ca 35% byggavfall. Detta vill man minska på och kunna möjliggöra återvinning och återbruk till 100% av allt byggavfall som uppkommer vid rivning och upprättning av nya bostäder. Resultatet av optimeringen bidrar till positiv inverkan på ekologisk hållbarhet, hälsosam miljö och stor nytta för kommande projekt.  Syftet med denna rapport är att föreslå möjliga metoder för återvinning av kaseininfekterad betong på bästa möjliga hållbara sätt.  Frågeställningen som kommer att vara i fokus för arbetet är- Kan man återvinna eller återbruka kaseininfekterad betong?  Projektet riktar sig mot AFA Fastigheter samt andra förvaltare, fastighetsägare och konsulter som förhoppningsvis ska kunna ta del av nyttig information efter avslutat projekt.  Detta arbete avgränsas till kvarteret Silverskopan och är kopplat till förprojektet som pågår innan rivningen, denna börjar dock 2024. Ytterligare avgränsningar för arbetet är att det görs i form av en fallstudie där kvarteret ligger i fokus.  Efter utförd litteraturstudie ser man tydlig brist på kunskap gällande hantering av kaseinhaltig betong och hur det kan återvinnas eller återbrukas. Då vi har relativt stora naturtillgångar i Sverige föredrar de flesta aktörer att köpa nytt material istället för att återbruka det gamla. Detta för att det kan medföra en viss risk vid bärighet i nya fastigheter, samtidigt som det är en relativt obeprövad metod. Dock kan det finnas stora möjligheter för användning av återvunnen betong efter bilning av kaseinhaltigt flytspackel. Man bör då förslagsvis använda detta utomhus där det inte påverkar människors hälsa negativt, samtidigt som innevarande halt av ammoniak vädras och späds ut i luften.  Slutligen handlar det om en lönsamhetsfråga för fastighetsägaren. Att bila bort kasein kan innebära höga kostnader, massa tid och energi. Att lämna allting till en avfallsmottagare kan vara ett billigare alternativ. Däremot kan det innebära stor resursbesparing och miljömedvetenhet att bila bort kasein om det inte hunnit tränga ner alltför djupt i betongen. / The neighborhood Silverskopan in central Stockholm has long had problems with moisture in the properties. The measurements made earlier have shown clear results of high moisture and casein contents.  Casein is a protein found in milk products and is harmless when present in a dry environment. It was used in joists as early in the 1970s when it was used in surface putty. The result was a putty with good flow properties, and it is simpler for construction workers ergonomically which made it easier without the need to smooth the concrete while crouching. However, problems arise when floating putty is exposed to moisture, because casein breaks down in the presence of water under the alkaline conditions in the concrete and forms among other things, the gas ammonia, which affects the human health negatively.  Over the years, several defensive measures have been taken so that the residents can cope with the indoor environment, as the problems still persist, the property owner decided to evacuate the residents and demolish the property in order to build a new, healthy house for the residents. On behalf of AFA Fastigheter, Toolgate gets to lead the entire project from start to finished product. They want to recycle casein infected concrete in the best possible way, optimize the use of resources and enable circular material use.  According to statistics about 35% of all waste in Sweden is construction waste. They want to reduce this and be able to enable the recycling and reuse 100% of all construction waste that arises when demolishing and erecting new homes. The result of the optimization contributes to a positive impact on ecological sustainability, a healthy environment and great benefit for future projects.  The purpose of this report is to suggest possible methods for recycling casein infected concrete in the best possible sustainable way.  The question that will be the focus of the work is- Can casein infected concrete be recycled or reused?  This project is aimed at AFA Fastigheter as well as other managers, property owners and consultants who will hopefully be able to take advantage of useful information after this project is complete.  This work is limited to the neighborhood Silverskopan and is connected to the preliminary project that is ongoing before the demolition, but this will begin in 2024. Further limitations for the work aret hat it is done in the form of a case study where the neighborhood is in focus.  According to the conducted literature study you can see there is a clear lack of knowledge regarding the handling of casein containing concrete and how it can be recycled or reused. As we have relatively large natural resources in Sweden most actors prefer to buy new material instead of reusing the old. This is because it can entail a certain risk in terms of bearing capacity in new properties, while it is a rather unproven method. However, there may be grate opportunities for the use of recycled concrete after forming casein containing floating putty. One should then preferably use the material outdoors where it does not adverserly affect human health, at the same time that the present content of ammonia is aerated and diluted into the air.  Finally, it is a question of profitability for the property owner. Removing casein can mean high costs, a lot of time and energy. Leaving everything to a waste receiver can be a cheaper option. However, it can mean a great resource savings and environmental awarenedd to remove casein if it has not penetrated too deeply into the concrete.

Nynäsobservatoriet är beläget på en höjd med utsikt över Alhagens våtmark, i närheten av Nynäshamns norra entré. Vägen till observatoriet är en promenad genom den tysta och rofyllda skogen upp till höjden. Denna tillgång till naturen och den storslagna utsikten mot såväl skog som våtmark har av avsikt att skapa förutsättningar för en byggnad med syfte att höja intresse och kunskap kring rymden såväl som miljön och vår naturliga omgivning. Den tänkta hybridbyggnaden ska agera som en hub för alla naturälskare, vandrare, studenter och alla som söker lugn och ro. Platsen är mindre påverkad av ljusföroreningar, vilket ger bättre förhållanden för stjärnobservation och demonstrerar vikten av att bevara mörka himlar för astronomiskforskning. / Nynäsobservatoriet is located on a hill overlooking the Alhagen wetland, near the northern entrance of Nynäshamn. The path to the observatory is a walk through the silent and tranquil forest up to the summit. This access to nature and the magnificent views of both the forest and wetland is intended to create conditions for a building with the purpose of raising interest and knowledge about space, as well as the environment and our natural surroundings. The intended hybrid building will act as a hub for all nature enthusiasts, hikers, students, and anyone seeking peace and tranquility. The location is less affected by light pollution, providing better conditions for stargazing and demonstrating the importance of preserving dark skies for astronomical research.

Projektet Betong i Nytt Ljus är ett förslag på en hybridbyggnad mellan ett ”hus för folket” och en testanläggning för produktion av hållbar betong. Produktionen innebär att restprodukter från jordbruket, exempelvis havreskal, förbränns till aska som sedan fungerar som bindemedel i betong och ersätter därmed cement vilket resulterar i ett nära halverat klimatavtryck. Platsen för projektet är Nynäshamn som är en växande kommun med kopplingar till både jordbruk och industri. Byggnaden är uppdelad i en förbränningshall, en hall för småskalig betongproduktion samt en mer offentlig del som bland annat inrymmer offentliga kontor och mötesrum, restaurang och auditorium. Hybridprogrammet genererade även en sammanlänkande byggnadskropp som innehåller offentliga laboratorium där allmänheten kan skapa med hållbar betong. De offentliga lokalerna ligger i direkt anslutning till produktionen utan att störa produktionsflödet. Förhoppningen är att man som besökare får insyn i verksamheten och därigenom känner sig delaktig och i förlängningen blir mer engagerad i hållbarhetsarbetet. Målet med gestaltningen är att utforska betongens förutsättningar i skapandet av rumsligheter och fasaduttryck, samt att ta vara på olika sätt som ljuset spelar mot materialet.  Projektet syftar vidare till att undersöka hur arkitektoniska metoder för att skapa inre logik och struktur kan användas för att hantera ett komplext hybridprogram. / Concrete in a New Light is a proposal for a hybrid building between a "house for the people" and a test facility for the production of sustainable concrete. The production intails burning of residual products from agriculture to ash which acts as a binder in concrete and thus replaces cement, resulting in a nearly halved climate footprint. The location for the project is Nynäshamn, a growing municipality with connections to both agriculture and industry. The building is divided into a combustion hall, a hall for small-scale concrete production and a more public part which houses co-working spaces, a restaurant, auditoriums etcetera. An interlinking building body contains semi-public concrete laboratories. The public facilities are directly connected to the production without disturbing the production flow. The aim is for the visitor to gain insight into the business and thereby feel involved in the sustainability work. The goal of the design is to explore the conditions of concrete in the creation of spatiality and facade expression, as well as the different ways that light plays on the material. The project further aims to investigate how architectural methods for creating internal logic and structure can be used to manage a complex hybrid program.

Åkergården är ett projekt som ämnar att stärka och fastställa identiteten av ett bostadsområde under utveckling genom att spegla dess omgivning. I tid med detta projektförslag håller det på att byggas bostäder för cirka 700 personer i Källberga, som är omgiven av skogar, åkermark, och ett mindre häststall. Visionen är att skapa “en stadsdel på landet”, varav Åkergården blir en utökning av detta område och erbjuder funktioner i linje med ett stadsliv på landet. Projektprogrammet inkluderar en medelstor veterinärklinik, djurbutik, ett mindre häststall som samarbetar med det som nu redan finns, hovslagare, kontorsutrymmen, och en djurvänlig cafe-lounge. Projektområdet är placerat på en för tillfället oanvänd åkermark, vilket tillåter användning som tar tillvara på den, som att utöka betesmark för hästar eller till och med andra djur. Åkergårdens form och estetik efterliknar häststallet som finns i närheten idag för att skapa en visuell dialog mellan dem. Användningen av betong möjliggör samarbete med en lokal producent för att skapa en starkare lokal sammanhållning, samtidigt som det har passande egenskaper för den typ av mark projektet ligger på. Åkergården siktar mot att göra “en stadsdel på landet” trovärdigt. / The Farm Shelter is a project attempting to strengthen and solidify the identity of an up and coming residential area by reflecting its surroundings. In time with the project proposal, housing for approximately 700 residents is being developed in Källberga, located close to forests, farmland, and a minor horse stables. The vision is to create “a city district in the countryside”, and thus The Farm Shelter serves as an extension of Källberga, contributing with services fit for the countryside city life. The project program fits an average scale veterinary clinic, pet shop, smaller horse stables synergizing with the pre-existing local one, a farrier, office spaces, and an animal-friendly lounge-cafe. The project site is located on currently unused farmland, enabling uses that take advantage of the soil, like providing additional pasture for horses or even other animals. The form of aesthetic of The Farm Shelter takes great inspiration from the local horse stables to enable visual association. The use of concrete supports the affiliation of a local producer nearby, further strengthening local bonds, as well as serves functional purposes considering the site conditions. The Farm Shelter aims to make “a city district in the countryside” believable.

This thesis studies the differences in the required amount of reinforcement in concrete structures since the introduction of the Eurocodes as the new standard for construction design in Sweden.  The introduction of the European construction standards, the Eurocodes, as the new norm for design of structural elements in buildings on the Swedish market in 2011, put an end to the old Swedish standards set by BKR, boverkets konstruktionsregler.  This thesis is based on comparison studies to analyze the amount of required reinforcement for crack width control in concrete cross-sections exposed to shrinkage strain according to Eurocode 2 and BBK 04. The study also deals with the influence of required reinforcement in the calculation of crack widths due to tensile stresses.  The results in this thesis is built on comparative studies between the new Eurocode standard and the old BBK to examine and highlight the key differences when performing these types of calculations. The prerequisites for the calculations have been varied to obtain a clearer view of the outcome.  The results show a general increase in the required amount of reinforcement when calculating according to Eurocode compared to BBK. It also shows that a higher total amount of reinforcement in combination with smaller dimensions reduces crack width.

Background: In a world where awareness in climate change is growing, humans need tofind new more sustainable ways towards prosperity and development. Theconstruction industry today is one of the industries where waste iscreated while pace of innovation is low compared to other industries.Theory: To reduce waste, humans need more technical solutions, for instance whenit comes to durability, materials used and carbon dioxide emissions.These solutions also need to be economically sustainable for companieswanting to implement them.Method: This bachelor thesis investigates how different cross sections ofcomposite columns with steel and concrete behaves compared to moreconventional columns of steel or concrete when it comes to climateimpact, costs, durability, and the total size of the columns in themanufacturing stage. The study focuses on four cross sections ofcomposite columns, two cross sections of steel columns and one crosssection of reinforced concrete. The results are based on strength analyses made in MathCADand a life cycle analysis made in OneClickLCA. All results have been verified through othersoftware and different calculation examples in study literature.Results: The results show that composite beams can reduce costs, climate impactand size compared to the conventional steel columns. Although theconcrete column performs better in cost and climate impact, the composite beam is generallyslimmer and has a higher crack load.