Introduktion: Håldäck är ett prefabricerat bjälklag med en viktig betydelse för en byggnads stomstabilitet. Bjälklaget har som egenskap att fånga upp de horisontallaster som påverkar konstruktionen och fördelar krafterna vidare i konstruktionen. För överföring av skjuvkrafter och dragkrafter mellan bjälklag och vägg används kopplingar i håldäckets långsida. Denna studie syftar till att med hjälp av praktiska försök pröva om det finns en högre kapacitet i sidokoppling i håldäck mot vad som framgår av den beräkningsmodell som används idag vid dimensionering. Metod: Studiens metod är huvudsakligen experiment då primärdata samlas in för vidare analys. En fullskaleprovning har genomförts där kopplingen av typen pinnskruv med mutter har provats i två olika dimensioner av håldäck. För insamling av sekundärdata används metoden dokumentstudie då en fördjupning av lagar, standarder och riktlinjer är det huvudsakliga syftet. Resultat: Studien redogör resultat av Betongelementbokens validitet för beräkning av sidokopplingars kapacitet i håldäck. Resultatet visar att kopplingen i praktiken har en starkare hållfasthet än vad beräkningsmodellen från Betongelementboken redogör för.  Analys: Den beräkningsmodell som används idag för beräkning av kapacitet hos sidokoppling av håldäck ger överdimensionerande värden i jämförelse med resultat från provning. Metod för provning gav resultat med hög validitet och reliabilitet. Diskussion: Genom fullskaleprovning och riktlinjer för dimensionering genom provning gav experimentet jämförbara resultat. Metod för experimentet har gett goda resultat och studien kan användas som underlag för vidare studier.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

Betong är ett byggmaterial som allt fler byggnader byggs av. Byggnaden kan vara uppbyggda av platsgjutna eller förtillverkade betongelement. Vid platsgjutning av betongelement är det av vikt att tänka på att betongens egenskaper ska anpassas till byggnadens krav samt väderlekens förutsättningar. Byggnadsdelar av betong är kritiska att gjuta vintertid. Det beror på att betongen inte får frysa innan konstruktionen uppnått 5 MPa i hållfasthet samt att nerkylning av konstruktionen kan bromsa hållfasthetsutvecklingen. Bygg- och fastighetssektorn svarar för 35% av landets totala energianvändning. En av många bidragande faktorer är gjutning av betong vintertid. I dagens läge är värmekablar vanligt förekommande för att underlätta gjutning av betong vintertid. Syftet med studien är att studera metoder för att minska energianvändningen vid gjutning av betong vintertid med avseende platta på mark på Byggdialogs byggarbetsplatser. Målet är att föreslå energieffektiviserande åtgärder som kan användas av Byggdialog för att bli mer energieffektiva. Studien avgränsas till att undersöka gjutning av platta på mark vintertid för nybyggnationen av Mora Lasarett. Studien avgränsas även till att endast undersöka hållfastheten för betong den första 10 dygnen. För att besvara rapportens frågeställning och syfte används metoderna: litteratur och dokumentstudie, webbaserad enkät, material från byggarbetsplatsen,beräkningar för energiåtgång och koldioxidutsläpp samt simuleringsprogram PPB ProduktionsPlanering Betong. Genom programmet PPB ges mätdata för temperatur och hållfasthet över tid för betong. Rapportens resultat visar att den mest energieffektiva åtgärden för att gjuta betong vintertid utan risk för för frysning och nedsatt hållfasthet är att applicera cellplast 100 mm. Andra icke energianvändande metoder för gjutning av betong är isoleringsmattor/vintertäckmattor, väderskydd, högre temperatur vid gjutning samt att tilläggsisolera formen. / Concrete is a commonly used building material in today's constructions. Buildings made of concrete are either cast in place or prefabricated. It's important to consider the properties of concrete while casting in different temperatures and weathers. Casting in winter is a critical moment. If the concrete freeze before it reaches 5MPa in strength it can slow down the process and possibly destroy the element. The construction sector answers for 35% of Sweden's total energy use. One of the contributing factors is winter casting. Electric heating cables are a commonly used method during winter casting. The purpose of this report is to study the energy consumption while casting a concrete slab in the winter at one of Byggdialogs construction sites. The goal is to find a more energy-efficient method for Byggdialog so they can become more sustainable. The methods used in this report are literature-and document study, web-based survey, calculations, and simulations in the PPB program. The results show the case where the concrete was covered with a 100 mm thick cellular plastic insulation is the best alternative for casting in the winter without jeopardizing the strength development. Other methods presented in this report are insulation mats, weather protection, young concrete that is heated, and also insulating the form.

Concrete is good as a construction material regarding fire and its properties regarding strength. However, the concrete expands and cracks due to fire resulting in structural damage. According to the literature the concrete usually loses its strength during and after fire exposure due to themechanical and physical changes.Concrete consists of cement, water, aggregates of different sizes, and usually some sort of plasticiser depending on its final use. Globally the concrete production releases about 4.5 billionmetric tons of carbon dioxide, which is about 8% of all the emissions of carbon dioxide in the world (Naturskyddsföreningen, 2022).The main components in cement are limestone and marlstone which are melted and turned to clinker. The clinker is mixed with sand and gypsum to make cement. Due to the high releases of carbon dioxide from the production of cement and the destruction of the environment mining of the raw materials, Sweden had a concrete-crisis in the summer of 2021, this was due to the government denied the main cement company Cementa AB to continue to mine limestone on the island of Gotland. Due to this decision new sustainable components to replace the components to produce concrete is critical. An alternative material called biochar may be suitable as a component in concrete. Biochar is a renewable product from pyrolysis of biomass. The favorable properties of biochar such as low density, high specific area and low thermal conductivity has the potential to lower the carbon footprint of concrete. This thesis evaluates the properties and performance for different biochar ratios mixed within concrete before and after exposure to fire in a furnace that followed the standard ISO 834 curve up to 650 ℃. In particular, experiments were conducted to observe how the mechanical properties (e.g., tensile and compressive strengths) are affected by exposure to fire that caused a temperature rise of up to 650 ℃. By analyzing the results from the experiments, it is seen that the workability of the concrete decreases with higher ratios of biochar due to the biochar’s water absorption properties. The compressive and tensile strength tests before fire exposure, for both aggregate and cement replaced samples, resulted in the average strength decreasing with higher ratios of biochar. Interestingly, iiithe results after fire exposure represented higher compressive strengths for both cement and aggregate replaced samples for all ratios of biochar. However, the tensile strength after fire exposure generally decreased with higher ratios of biochar. Differential scanning calorimetry and infrared spectroscopy were performed to gain an insight into the reason for the increase in compressive strength after fire exposure. Most probably, when the silica, present in the cement, was exposed to 650 °C under fire, it softened and fused the other components, which led to stronger compressive strengths.

Betong är idag och har länge varit det allra vanligaste byggnadsmaterial i Sverige. Det är ett robust och mångsidigt byggnadsmaterial med flera fördelar. Detta arbete är en experimentell studie av betongavfall från Hedareds sand & betong för betongprogrammet RE: Concrete och Högskolan i Borås. Betongavfallet krossas till ny ballast och därefter siktas och gjuts till ny betong enligt olika betongrecept. Försöken sker i betonglabbet i Högskolan i Borås för att krossa och tillverka betong. Grundreceptet har tillhandhållits av Hedareds sand & betong. Syftet med arbetet har varit att undersöka möjligheterna för att kunna använda återvunnen betong i nya bärande konstruktioner. Målet var att bevisa att det var tekniskt möjligt att åstadkomma en 100 % ersättning av ballast med återvunnen betong och få fram ny betong som passar den bärande stommen i en byggnad. Olika egenskaper undersöktes så som tryckhållfasthet för den nya betongen och partikelfördelning samt vattenabsorption för ballasten med målet att uppnå likvärdigt resultat som för referensbetongen. Resultatet visar att det är möjligt att kunna återvinna betong till 100 %. Arbetbarheten är bra i flertal försök men bör förbättras för att uppnå likvärdig arbetbarhet som referensbetongens. Referensbetongens tryckhållfasthet är 59 MPa och bästa tryckhållfasthet som erhållits för återvunnen betong är 57,2 MPa. Detta tyder på ett positivt resultat och den återvunna betongen i denna studie kan ersätta naturgrusballast i en bärande konstruktion till 100 %. / Concrete is and has been for a long time the most common building material in Sweden. It is a robust and multipurpose building material with several advantages. This report is about an experimental study of concrete waste from Hedareds sand & betong. The concrete waste is crushed to a new aggregate and then sifted and casted into new concrete. The study was conducted in the Concrete Laboratory at University of Borås for crushing and casting of concrete. Recipes are supplied by Hedareds sand & betong as a starting point, which is later modified gradually to achieve better results. The purpose of this study is to investigate the possibilities for using recycled concrete in new constructions. It is also examined if the recycled concrete is technically sustainable and if the workability is good enough for using in load bearing structures. Different properties are studied such as compressive strength, particle distribution, water absorption and workability to achieve equivalent results as the reference concrete. The result obtained in this study shows that it is possible to recycle concrete by replacing aggregates to 100 % in new concrete. Workability is good in several tests, but it should be improved to achieve the same workability as the reference concrete. The reference concrete's compressive strength is 59 MPa and the best compressive strength obtained for recycled concrete is 57.2 MPa. This indicates positive results and the recycled concrete in this study can replace ordinary concrete in a load bearing construction.

Betongindustrin ska enligt standard, varje vecka gjuta minst en kub per betongfamilj för att avstämma att hållfastheten som tillverkas inte understiger hållfastheten som kunden efterfrågat. Hållfastheten får inte vara lägre än den efterfrågade, men ingen standard påpekar hur mycket den kan överstiga. Dock kan en högre hållfasthet påverka konstruktionen negativt. En liten blandningsmassa tas ut från blandaren innan den skickas iväg till arbetsplatsen för att härdas i 28 dygn innan den trycks. Massan hälls i en kub och härdas i olika steg som ska utföras enligt standard. Det finns två olika härdningsprocesser, en enligt den svensk standarden och en enligt den europiska standarden. Det europeiska alternativet säger att betongkuben efter dag ett av härdning ska placeras i vattenbad med temperaturen 20±2 ºC fram till tryckningen. Den svenska standarden däremot säger att kuben efter första dagen av torkning ska härdas i vattenbad i 4 dygn och därefter placeras i ett härdningsutrymme med en relativ luftfuktighet mellan 40–80% med en temperatur på 20±2 ºC. Den luftlagrade ger en högre hållfasthet och ska därför räknas om med en omräkningsfaktor för att efterlikna den europiska standarden. Enligt de olika betongindustrierna kan dessa två härdningsprocesser ge samma hållfasthet vissa gånger, men andra gånger inte. Detta arbetet har därför gått ut på att jämföra de två processerna för att kunna komma fram till varför det kan variera och vad dessa faktorer beror på. För att kunna komma fram till ett resultat har arbetet valt att fördjupa sig i hållfastheten för betong genom litteraturstudier och även gjuta kuber som senare skulle tryckas för att se över hur hållfastheten varierar för de olika kuberna.   Det studien har kommit fram till är att kuber inte alltid kommer ge samma hållfasthet fastän de utgår från samma blandning och härdning. Detta på grund av att betong består av olika beståndsdelar såsom ballast med olika storlekar som är svårt att fördela lika mycket i varje kub. Utrustningen och genomförandet under kubgjutning kan även vara en faktor som kan påverka hållfastheten där en kub kan ha vibrerats eller blandats lite mer än de andra. En annan faktor som kan ha gjort skillnad mellan härdningsprocesserna är omräkningsfaktorn för kuber som har härdat i luftutrymmet. Den relativa fuktigheten i lokalen låg nära 40% för kuberna och omräkningsfaktor enligt standard ska vara den samma för den relativa luftfuktigheten mellan 40–80%, detta antas vara något som bör varas tydligare med då det i betonghandboken stod att omräkningsfaktor kan ändras beroende på hur många procent den ligger på. Detta är en av anledningar till att den europiska standarden anses vara den mer effektiva processen. En annan anledning är även att kuber i vatten hela tiden får tillräckligt med luft runt om, till skillnad från härdningsutrymmet där fuktigheten varierar konstant. / According to the standard, the concrete industry must, every week, cast at least one cube per concrete family to reconcile that the strength produced is not less than the strength demanded by the customer. To calculate the compressive strength of the concrete, two different curing processes can be used, both processes occur over 28 days and then can test the compressive strength. The processes are the Swedish standard and the European standard where the difference is the curing process and that’s the Swedish standard provides a higher strength and needs to be applied according to the European currency by means of a conversion factor. This work has therefore been to compare the two processes in order to be able to determine why it can vary and what these factors depend on.   This study has come up with that the cubes will not always give the same strength even though they are based on the same formula and curing. This is because concrete consists of different components such as aggregates with different sizes that are difficult to allocate as much in each cube. This is one of the reasons why the European standard is considered to be the more effective process.

Syftet med studien är att bedöma miljöpåverkan av tre alternativ av väggelement med olika ballastmaterial. Alternativ 1 har 100% krossad återvunnen betong som ballast. Alternativ 2 har ballast av krossat berg. I alternativ 3 består ballasten av naturgrus i fina fraktionerna och krossat berg i grova fraktionerna. Väggelementet i alternativ 3 är en av produkterna som tillverkas av företaget Hedareds Sand och Betong AB (Heda), ett prefabriceringsföretag i Hedared som ligger ca. 17 km utanför Borås. Återvunnen betong har den självklara fördelen att man undviker deponering av betongavfall. Med mindre kostnader och mindre belastning på miljön bidrar detta till hållbar utveckling inom betongindustri. Som metod har livscykelanalys använts. Livscykelanalys är en metod som används för att bedöma miljöpåverkan av en produkt eller en service under hela eller del av sin livstid. När livscykelanalys används för att jämföra olika produkter, vilket är fallet i den här studien, kan man begränsa att studera del av livstiden. I den här studien har man valt att studera de två första skeden av elementens livscykel, dvs anskaffningen av råvaror och transporter av råvaror till anläggningen där elementen tillverkas. Man har antagit att tillverkningsprocessen för alla tre alternativ är samma, varför man exkluderat detta från livscykelanalysen. De kategorier man har valt att undersöka är: klimatpåverkan, förtunning av ozonlagret, försurning, övergödning, skapande av marknära ozon och abiotiska resursutarmning. I studien har två scenario studerats. Det första är att restbetong transporteras från Hedas anläggning till krossanläggning 18 km bort för att sedan transportera ballasten tillbaka till Heda. I det scenariot har det visat sig att alternativ 1 har lägre påverkan än alternativ 3 i alla kategorier. Detta trots att alternativ 3 har färre transportsträckor än alternativ 1. Men det är alternativ 2 som har lägsta påverkan i alla kategorier. En stark orsak är att alternativ 2 har 80 kg mindre cement per kubikmeterelement än de två andra alternativen som har samma recept förutom ballasten. I det andra scenariot antas att krossningen sker vid Hedas anläggning med mobil krossanläggning. Scenariot uppvisar starkt förbättring av alternativ 1 ur miljösynpunkt. Alternativ 2 har i det nya scenariot högre påverkan än alternativ 1 i två av kategorierna (förtunning av ozonlagret +37 % och övergödning +2 %). I de övriga kategorierna är alternativ 2 fortfarande bättre än alternativ 1, även om skillnaderna är små. Alternativ 3 är sämsta för miljön eftersom det har största påverkan i samtliga studerade kategorierna.   I fem av kategorierna är det cementet som dominerar miljöpåverkan. I den sjätte kategorin, förtunning av ozonlagret, är det transporterna som bidrar mest till miljöpåverkan. Sammantaget är påverkan från ballasten förhållandevis mindre avgörande. Därför kan återvunnen betong som ballast till väggelement bli fördelaktig ur miljösynpunkt om den inte medför ökning av andra råvaror framförallt cement för att kompensera eventuella sämre hållfasthet. Samtidigt om logistiken kring återvunnen betong är optimerat så att det inte medför väsentligt fler och längre transportsträckor. / The aim of the study is to assess the environmental impact of three alternatives of walling with different aggregate. Option 1 has 100% crushed recycled concrete aggregate (RCA). Option 2 has aggregate of crushed rock. In option 3, the aggregate consists of natural gravel in the fine fractions and crushed rock in the rough fractions. The wall element in option 3 is one of the products manufactured by the company Hedareds Sand and Betong AB (Heda), a prefabrication company in the Hedared which is located about 17 km outside Borås. RCA has the obvious advantage of avoiding landfilling of concrete waste. With less costs and less burden on the environment contributes to sustainable development in the concrete industry.   Life cycle assessment has been used as a method. Life cycle assessment is a method used to assess the environmental impact of a product or service throughout or part of its lifetime. When life cycle analysis is used to compare different products, as is the case in this study, it can be limited to study part of the lifetime. This study has chosen to study the first two phases of the life cycle of the elements, i.e. the acquisition of raw materials and the transportation of raw materials to the plant where the elements are produced. It has been assumed that the manufacturing process for all three alternatives is the same, which is why it was excluded from the life cycle assessment. The categories chosen to investigate are: Global warming, ozone depletion, acidification, eutrophication, photochemical oxidation and abiotic depletion.   In the study, two scenarios have been studied. The first is that the concrete waste is transported from Hedas plant to crushing plant 18 km away and then transport the ballast back to Heda. In this scenario, option 1 has been shown to have a lower impact than option 3 in all categories. This is even though option 3 has fewer transport distances than option 1. But it's option 2 that has the lowest impact in all categories. A strong cause is that option 2 has 80 kg less cement per cubic meter element than the two other options which have the same recipe except for the aggregate. In the second scenario, it is assumed that the crushing takes place at Hedas plant with mobile crushing plant. The scenario shows a strong improvement in option 1 from an environmental point of view. In the new scenario, option 2 has a higher impact than option 1 in two of the categories (ozone depletion + 37% and eutrophication + 2%). In the other categories, option 2 is still better than option 1, although the differences are small. Option 3 is the worst for the environment as it has the greatest impact in all the studied categories.  In five of the categories, it is the cement that dominates the environmental impact. In the sixth category, the ozone depletion, it is the transport that contributes most to environmental impact. Overall, the influence of the ballast is relatively less decisive. Therefore, RCA to walling can be beneficial from an environmental point of view if it does not lead to an increase in other raw materials above all cement to compensate for any weaker strength. At the same time if the logistics of recycled concrete is optimized so that it does not involve significantly more and longer transport distances.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olika konstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlag för nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblick över informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen man ska ta hänsyn till vid dimensionering. Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader för att uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur de olika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olika materialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut. Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hur man går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olika materialen. För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats. Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att ta fram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner. / Materialpåverkan vid brand

The following thesis is a comparison study which was performed in cooperation with Sika Sverige AB. The project was to examine concrete’s behaviour while being subjected to different accelerators which is used to speed up the hardening process in young concrete. Sika provided the materials and the instructions for the tests that were made. The tests used where almost like the tests being performed at Sika’s laboratories but with some adjustments to the testing equipment. According to the results of the tests a clear difference between the different accelerators were found. The conclusion that the efficiency of the different accelerators were affected on several variables such as cement type, hardening age and hardening temperature were drawn. Because of the corona outbreak (2020) the tests could not be performed in Sikas laboratories. The tests were therefore carried out at a temporary laboratory without any direct supervision and some professional equipment could not be obtained which resulted in replacements with creative solutions. These changes affected the individual test results with high certainty but should not interfere with the conclusions on account that all test samples were subjected to the same circumstances.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet. Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing. Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning. Den låga användningen beror på att självkompakterande betong är väldigt känslig och dyrare eftersom den innehåller mer tillsatsmaterial. Huvuddelen av projektet bestod av att ställa frågor till experter i byggbranschen om självkompakterande betong för att få största möjliga mängd av informationer. Informationer som vi har fått var emellan åtta besök och sex mail. Syftet med examensarbete är att öka kunskap om orsaken till låg utveckling av SKB på platsgjutning och kunskap om arbetsmiljö. Vidare syftar arbetet till att lyfta fram de arbetsmiljömässiga och konstruktiva fördelarna samt sprida information om dessa. Informationerna visar att anledningen till den låga användningen av SKB framför allt är priset.  Men tidigare misslyckanden och varierande betongegenskaper är också en av anledningarna. Genom att öka användning av SKB där man många fördelar bland annat ekonomisk vinst på lång sikt och framför allt bättre arbetsmiljö med tanke på samhället. / Self-compacting concrete (SCC) or vibrated concrete was invented and developed in Japan in the late 1980's. Working with concrete is very hard and all of that is because of injuries that come from using of the usual concrete.  In Sweden, they used self-compacting concrete since 1993 when the technology has brought to Sweden from Japan by the Swedish cement and concrete Research institute. Self-compacting concrete has many advantages that are different from the traditional concrete according to the work environment which include avoidance of vibration and heavy work and all these can reduce the number of injuries at workplace. Shortened construction time and possibilities to save manpower are additional benefits. Today, self-compacting concrete is used for about 10 % on site casting in Sweden. Many other countries have gone forward in using of SCC, Denmark uses about 30%. The low use is due to the sensitivity of SCC and expensive because it contains more filler. The main work of the project consists of the interviews with the related persons in the building branch and questions to them about self-compacting concrete to get the maximum amount of information. Information that we have received was between eight visits and six mail. The aim of the thesis is to increase knowledge about the cause of the low development of SCC in place casting and knowledge of the work environment. Furthermore, this work aims to highlight the work environment and constructive advantages and disseminate information about them. The study shows that the reason for the low use of SCC is especially the price. But the previous failures and varying concrete properties are also such of these reasons. Increasing the use of SCC leads to many benefits including economic profit in the long term, and especially from the society side.