Den här studien undersöker hur en influencers trovärdighet påverkas om hen visar upp positiva samt negativa aspekter av sitt liv genom olika digitala kanaler. Syftet med studien är att undersöka hur trovärdig mottagaren upplever influencers som producerar innehåll på sina digitala kanaler som består av både positiva och negativa aspekter av influencerns liv. En enkät genomfördes samt en kodning av Bianca Ingrossos olika digitala kanaler. Ingrosso är en av Sveriges största influencers och är i denna uppsats representativ för influencer världen. Resultatet från enkäten och kodningen tillsammans med teori gav studien en slutsat. Slutsatsen blev att en influencer kan framstå mindre trovärdig när hen uttrycker både positiva och negativa aspekter av livet på olika digitala kanaler. Däremot visar studien att det potentiellt är så att en influencer inte behöver ha en hög grad av trovärdighet för att bli en stor influencer med många följare. / This study examines how an influencers credibility is affected by the fact that they show positive as well as negative aspects of their lives through various digital channels. The aim of this study is to examine how credible recipients perceive influencers when they produces content on various digital channels that contains both positive and negative aspects of their lives. A survey was conducted as well as a coding of Bianca Ingrosso's digital channels. Ingrosso is one of Sweden’s biggest influencers and is representative of the influencer world in this study. The result from the survey and the coding together with theory gave the result that an influencer can appear less credible when expressing both positive and negative aspects of life on different digital channels. However, the study shows that an influencer doesn't necessarily have to have a high level of credibility to become a successful influencer with many followers.

• Problemformulering och syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersökavarumärket Caia cosmetics kontra delägaren och influencern Bianca Ingrossos krishantering.Eftersom många förknippar varumärket Caia med Bianca Ingrosso så vill vi se hur både Caiaoch Bianca hanterar krisen och om de använder sig av samma strategiska kommunikativainsatser eller inte.Denna studie är intressant ur ett samhällsperspektiv då det nämligen inte skrivits så mycketom influencers egna företags krishantering. Under tiden som vi sökt material har vi då ocksåinsett att detta faller under en så kallad vit fläck i vetenskapen. När det skrivs om influencerskrishantering bedömer vi att det oftare handlar om självständiga varumärken med influencerssom ambassadörer. Frågeställningarna har besvarats utifrån väletablerade teorier och tidigareforskning, detta för att få svar på själva syftet i studien. Studien innefattar teorier så somapologia, SCCT, image repair theory, krishanteringsstrategier, allmänna råd inomkriskommunikation samt tidigare forskning.• Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med hjälp avkodscheman. För att få svar på studiens frågeställningar har teorier och tidigare forskningkopplats på uttalanden och citat från Caia cosmetic och Bianca Ingrosso. Materialet somanalyseras är 2 artiklar i Aftonbladet, 1 i Expressen, 2 i tidningen Market, 1 från Nyheter24, 1från Resumé och 1 instagramvideo.• Huvudresultat: Resultatet visar vilka strategiska kommunikativa insatser Caia och Biancaanvänder när de svarar på kritiken mot julkalendern. Utöver detta ger studien också svar påvad de största skillnaderna är mellan Caia och Biancas kriskommunikation.

Frågan om influencers makt och trovärdighet har länge varit föremål för debatt. Mycket fokus har emellertid riktats mot Influencers kommersiella inflytande, trots att deras möjligheter att påverka sträcker sig inom många fler områden. Den här uppsatsen intresserar sig främst för influencers inflytande bortom uttalade samarbeten och söker efter mer subtila uttryck för makt och påverkan. Vad är det egentligen som händer när vi, som följare, blir inspirerade av influencers? Med det ämnar uppsatsen även tillämpa ett perspektiv där makt inte nödvändigtvis är bundet till en viss person, utan kan existera i flera sammanhang samtidigt.             Studiens syfte är att undersöka vilken form av påverkande makt influencers kan sägas ha i dagens samhälle, med särskilt fokus på konstruktionen av ethos och vilken roll influencers ethos spelar som medel för övertygelse. Analysmaterialet begränsar sig till Instagram som social plattform och utgörs av Bianca Ingrossos Instagramflöde under perioden april 2018.             Analysen tar avstamp i Michel Foucaults maktteori, där begrepp som makt/kunskap, självkontroll och biomakt lyfts fram. Därtill tillkommer en teoretisering av begreppet påverkan och vad som utmärker just effektiv påverkan. Utöver det definieras ethosbegreppet utifrån en antik förståelse kombinerat med Brigitte Mrals beskrivning av primärt och sekundärt ethos.             Analysen visade att influencers makt kan förstås som en form av kontrollerande makt, del i ett större maktsystem. Genom att dela med sig av inspirerande bilder och budskap har influencers möjlighet att påverka följares attityder och beteenden, inte nödvändigtvis genom att själva uppmana till detta, utan genom att dessa tankesätt och handlingsmönster internaliseras hos följarna. På samma sätt visade analysen att bilders och bildtexters utformning kan vara uttryck för större sociala diskurser bundna till en viss kunskapssyn och biomakt, som exempelvis vad som anses viktigt och hälsosamt för kroppen. En slutsats som kunde dras av analysen var även att inspirerande bilder kan ses som uttryck för kontrollerande ideal vi alla är med och skapar, iochmed att det både ligger ett intresse hos influencers och en förväntan hos andra aktörer i samhället att de ska dela med sig av sig själva och ”inspirera”.

Analyse comparative menée entre des séries ophiolitifères de la nappe des schistres lustrés de la région du Queyras et des données sous-marines. Ces dernières comprennent : 1 ) une observation de la croûte océanique du Banc de Gorringe (SW Portugal) effectuée par l'auteur lors d'une plongée du submersible CYANA ; 2 ) Une revue des dragages, carottages et forages réalisés dans diverses provinces des océans actuels et concernant toutes les manifestations du démantèlement et du transport de matériaux de la croûte et du manteau océaniques[...]. La troisième partie permet de dégager plusieurs caractères relatifs au paléoenvironnement d'un secteur de l'océan piémontais : existence d'une série pélagique comparable à celle de la Chabrière reposant sur un substratum océanique tectonisé dans le Jurassique supérieur[...], développement important de la couverture sédimentaire, d'horizons de matériels ophiolitique détritique de granulométrie variée[...], variété dans les successions lithostratigraphiques des séries supraophiolitiques [...] ; Par comparaison avec les données disponibles sur les zones de fracture, les dorsales et les bassins marginaux, [...] le paysage et le cadre des dépôts de l'ancien fonds océanique ont pu être précisés. L'analyse lithostratigraphique permet de trouver sur des massifs océaniques du type Banc de Gorringe des modèles sédimentaires applicables aux terrains alpins étudiés.

No description available.

This dissertation explores Moderata Fonte’s Tredici canti del Floridoro from a new critical perspective, by taking into consideration Fonte’s authorial positionality, situating the text within its literary and historical contexts, and devoting sustained attention to its extradiegetic and structural components. Through this framing, this study highlights Fonte’s innovation as an author of chivalric epic and reveals the Floridoro to be a text with political motivations. The first chapter examines Fonte’s authorial persona and her metapoetics, both as they are written about by her contemporaries and as they are made manifest within the Floridoro. The remaining two chapters are devoted to an analysis of the two ekphrastic sub-narratives found within the Floridoro, and how they mirror Fonte’s dual dedication of the poem to Francesco I de’ Medici and Bianca Cappello: chapter 2 considers Fonte’s Medici genealogy as a response to a specific political moment and to the unique anxieties of her first dedicatee, while chapter 3 explores how Fonte’s history of Venice functions as a civic genealogy for her second.

The complicated issues surrounding translation studies have seen growing attention in recent years from scholars and academics that want to make it a discipline and not a minor branch of another field, such as linguistics or comparative literature. Writ large with Antigonick, Carson showcases the recent Western push towards translation studies in the American academy. By offering up a text that is chaotic in its presentation, she bypasses the rigid idea of univocality. By giving the text discordant images, she betrays the failed efficacy of sign and signification, and by choosing a text to be performed and mutually participated in, she exceeds ideas of the individual subject as the site of authorship. Ultimately, Carson enacts a theory of translation that critically deconstructs translation itself.