Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

Studiens syftar till att utveckla förståelse för idrottslärares friluftslivsundervisning inom idrott och hälsa. Studiens utgår från Biestas tre undervisningsfunktioner om kvalificering, socialisering och subjektifiering. Det bidrar med att undersöka vilket kunnande som idrottslärare vill förmedla till sina elever samt vilka värden, normer och attityder som idrottslärare också vill förmedla till sina elever. Intervjuer har genomförts med idrottslärare för att undersöka hur de uttrycker sig om kunnande, värden, normer och attityder gällande friluftslivsundervisningen. Sex idrottslärare deltog i studien och deras svar har sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att få fram resultatet i studien. Resultatet visade att idrottslärare prioriterade att förmedla vidare värden, normer och attityder till sina elever i friluftslivsundervisningen. De förmedlade även kunnande som de ansåg som viktigt till sina elever men det var inte kunnandet som ansågs ha det största fokuset utifrån hur idrottslärarna uttryckte sig om deras friluftslivsundervisning. / The study’s aim is to develop an understanding of physical education teachers friluftsliv education in physical education. The study is based in Biesta´s three teaching functions of qualification, socialization, and subjectification. It contributes to investigating what knowledge physical education teachers want to convey to their students and what values, norms and attitudes physical education teachers also want to convey to their students. Interviews have been conducted with physical education teachers to investigate how they express themselves about knowledge, values, norms, and attitudes regarding friluftsliv education. Six physical education teachers participated in the study and their responses were then analyzed using a thematic analysis to produce the results of the study. The results showed that physical education teachers prioritized passing on the values, norms, and attitudes to their students in friluftsliv education. They also imparted knowledge that they considered important to their students, but it was not the knowledge that was considered to have the biggest focus based on how the physical education teachers expressed themselves about their outdoor education.

The purpose of my study is to investigate how working with ABC (All Children at the Centre) can be interpreted based on a democratic education in preschool. ABC is a socioemotional course provided by an external agency which is subsequently available to teachers and parents within certain councils, throughout the country. Through semi-structured qualitative interviews with four teachers I have explored how they describe their work on choosing battles - based on ABC methodology. This has subsequently been analyzed in the results section based on my interpretation of Gert Biestas (2006, 2011) theories of democracy. Results indicate that routine situations emerge as restrictive and can hamper children's potential actions. However, through the ABC methodology - choose battles, teachers claim to see a decrease in conflicts, due to an approach characterized by an awareness of the restrictive conditions the children face. My conclusion from the interviews is that the ABC-choosing battles methodology appears to contribute to a democratic education in preschool, however it seems in the interviews that it could also lead to an over-generalized perspective where children's actions are seen only as a strategy for attention. This could subsequently lead to a situation where an appreciation of Biestas definition of plurality is sorely lacking. / Syftet med min studie är att undersöka hur arbetet med ABC (Alla Barn i Centrum) kan förstås utifrån en demokratisk fostran i förskolan. ABC är ett socioemotionellt program från en extern agent, som vissa kommuner erbjuder till pedagoger och föräldrar runtom i landet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har jag undersökt hur de beskriver sitt arbete med att välja strider - utifrån ABC. Beskrivningarna har sedan analyserats i resultatdelen utifrån min tolkning av Gert Biestas (2006, 2011) teorier om demokrati. Resultatet visar att rutinsituationer framkommer som begränsande för barns möjlighet till handlande. Men genom ABC - välja strider anser pedagogerna att konflikter minskar, genom att pedagogerna reflekterar över vilka motstånd barnen möts av, och hur. Min slutsats utifrån ABC-pedagogernas beskrivningar är att det tycks vara möjligt att ABC - välja strider kan bidra till en demokratisk fostran i förskolan. Men det kan samtidigt finnas en risk att en syn där barns handlande förstås som endast en strategi för att få uppmärksamhet, kan leda till en stor generalisering. Det kan i sin tur medföra att det Biesta ser som pluralitet inte värdesätts tillräckligt mycket.